Tycker det är riktigt skönt att ett nytt år börjar imorrn. Då kan man lämna 2011 bakom sig.
Det här året har mestadels innehållt en massa väntande. Men året har oxå innhållt en stor lycka. Jag gifte mig med min livskärlek J. Någon finare än han finns inte!
2012 är året där saker händer. Vi kommer att fortsätta med våra insättningar och vi kommer förhoppningsvis hinna få vårt barn innan året är slut.
Jag tycker att 2012 är ett perfekt år att komma till världen.
Idag kommer vi skicka upp lyktor i himlen istället för att smälla raketer. Känns fint.
Gott nytt år på er allesammans!
Kram
Lilypie Pregnancy tickers
lördag 31 december 2011
onsdag 28 december 2011
Mensen är slut
Snipp snapp snut då var den mensen slut.
Skönt!
Känner mig lite övertaggad inför den 4e jan. Ojojoj...vad jag sa vara på telefon då.
Hur jag ska kunna smita iväg i från jobbet är en bra fråga. Något säger mig att jag kommer att sitta i telefonkö i en evighet.
Det SKA gå!!
Annars händer det inte så mycket just nu. Har bestämt mig för vad vi ska ha för vagn - jag vet...jag är lite sjuk.
Men jag har vetat vilken vagn vi ska ha i över ett år. Nu har vårt "märke" en specialvagn i butikerna som är to die for.
Mailade butiken för att se hur länge den specialvagnen sälj. Skulle kännas väldigt dumt att köpa en vagn innan man är gravid (och rätt långt gången), men en del av mig är beredd på att chansa om den inte säljs så många veckor till..
Vi är bra på att vara ute i god tid. Och vi har lätt för att komma överens. Så därför är vi i stort sett klara med namn med. Vi har ett par favoriter, sen så får man väl se vilket som passar bäbben bäst.
Nu är det verkligen bara den lilla som saknas.
Vi är så beredda för en liten liiten.
Skönt!
Känner mig lite övertaggad inför den 4e jan. Ojojoj...vad jag sa vara på telefon då.
Hur jag ska kunna smita iväg i från jobbet är en bra fråga. Något säger mig att jag kommer att sitta i telefonkö i en evighet.
Det SKA gå!!
Annars händer det inte så mycket just nu. Har bestämt mig för vad vi ska ha för vagn - jag vet...jag är lite sjuk.
Men jag har vetat vilken vagn vi ska ha i över ett år. Nu har vårt "märke" en specialvagn i butikerna som är to die for.
Mailade butiken för att se hur länge den specialvagnen sälj. Skulle kännas väldigt dumt att köpa en vagn innan man är gravid (och rätt långt gången), men en del av mig är beredd på att chansa om den inte säljs så många veckor till..
Vi är bra på att vara ute i god tid. Och vi har lätt för att komma överens. Så därför är vi i stort sett klara med namn med. Vi har ett par favoriter, sen så får man väl se vilket som passar bäbben bäst.
Nu är det verkligen bara den lilla som saknas.
Vi är så beredda för en liten liiten.
tisdag 27 december 2011
4e jan
Okej. Första försöket lyckades alltså inte. Var som sagt lite tufft. Jag hade hoppats så himla mycket på detta.
Och nu blir det exakt 2 år sedan vi började försöka. Jag tycker att två år är för lång tid för ett par att få vänta innan de blir gravida. Det är inte schysst nånstans!
Nåja, det är bara att damma av sig och hoppa upp på hästen igen.
Nu ligger min livlina fint i frysen. Hela fem stycken. Någon av dem borde ju vara guldägget tycker man. Om inte så har vi två riktiga försök kvar (med medicinering och allt), vi kommer ta hem det här.
Jag borde, om min cykel tänker bete sig normalt, ha ägglossning runt den 10e. Känns lite tajt med tanke på att Carl von Linné öppnar 4e jan. Jössös!! Snacka om att jag kommer att hänga på låset den dagen. Jag SKA komma fram tidigt på morgonen för att kunna knipa en tid såpass tidigt som runt 10/1.
Man brukar väl få göra en FET månaden efter en ET?
Att jag fick min mens på julafton hade både sina för och nackdelar. Nackdelen talar väl för sig självt. Fördelen är för att min cykel beter sig som den brukar på ett ungefär.
Så det känns kanon.
Det blir lättare för varje dag att hantera att det inte lyckades. Det var faktiskt bara vårt första försök. Och hellre misslyckas jag på vårt första försök och får ett friskt barn med en komplikationsfri graviditet. Så om detta är priset jag måste betala för det så gör jag gärna en behandling eller två till.
Hoppas att ni alla hade en fin jul.
Kram!
Och nu blir det exakt 2 år sedan vi började försöka. Jag tycker att två år är för lång tid för ett par att få vänta innan de blir gravida. Det är inte schysst nånstans!
Nåja, det är bara att damma av sig och hoppa upp på hästen igen.
Nu ligger min livlina fint i frysen. Hela fem stycken. Någon av dem borde ju vara guldägget tycker man. Om inte så har vi två riktiga försök kvar (med medicinering och allt), vi kommer ta hem det här.
Jag borde, om min cykel tänker bete sig normalt, ha ägglossning runt den 10e. Känns lite tajt med tanke på att Carl von Linné öppnar 4e jan. Jössös!! Snacka om att jag kommer att hänga på låset den dagen. Jag SKA komma fram tidigt på morgonen för att kunna knipa en tid såpass tidigt som runt 10/1.
Man brukar väl få göra en FET månaden efter en ET?
Att jag fick min mens på julafton hade både sina för och nackdelar. Nackdelen talar väl för sig självt. Fördelen är för att min cykel beter sig som den brukar på ett ungefär.
Så det känns kanon.
Det blir lättare för varje dag att hantera att det inte lyckades. Det var faktiskt bara vårt första försök. Och hellre misslyckas jag på vårt första försök och får ett friskt barn med en komplikationsfri graviditet. Så om detta är priset jag måste betala för det så gör jag gärna en behandling eller två till.
Hoppas att ni alla hade en fin jul.
Kram!
lördag 24 december 2011
God jul
God jul allihopa. Min julafton har varit helt fantastisk.
Mensen kom alldeles nyss, men det hade jag oxå räknat med.
Kram på er
Mensen kom alldeles nyss, men det hade jag oxå räknat med.
Kram på er
fredag 23 december 2011
Livet känns mycket ljusare igen
Jag är sällan långsint på något sätt. Det är väldigt skönt vid såna här tider.
Igår deppade jag på morgonen. Sen gick jag å la mig och sov till efter lunch. Redan när jag vaknade kändes det bättre.
Sen kom J hem å då vart det ännu lite bättre. Oroade mig lite för honom under dagen eftersom att jag visste att han oroade sig så för mig..
Idag när jag vaknade kändes det ännu bättre.
Visst, jag hade velat plussa såååå gärna igår. Nu gjorde jag inte det.
Antingen så var det för tidigt eller så är det inget plus.
Jag tror att chansen för att det inte är ett plus är ca 90%.
Men egentligen, är det hela världen (en del av mig skriker ja)? Nä det är det ju inte.
Vi har 5st i frysen och två hela försök med äggplock osv kvar.
Vi kommer att bli gravida!! Det blir vi!!
Jag e helt säker på det.
Sen att det blir lite bökigt med jobbet å allt runtomkring är en annan sak.
Tack för ert stöd igår. :)
Kram
Igår deppade jag på morgonen. Sen gick jag å la mig och sov till efter lunch. Redan när jag vaknade kändes det bättre.
Sen kom J hem å då vart det ännu lite bättre. Oroade mig lite för honom under dagen eftersom att jag visste att han oroade sig så för mig..
Idag när jag vaknade kändes det ännu bättre.
Visst, jag hade velat plussa såååå gärna igår. Nu gjorde jag inte det.
Antingen så var det för tidigt eller så är det inget plus.
Jag tror att chansen för att det inte är ett plus är ca 90%.
Men egentligen, är det hela världen (en del av mig skriker ja)? Nä det är det ju inte.
Vi har 5st i frysen och två hela försök med äggplock osv kvar.
Vi kommer att bli gravida!! Det blir vi!!
Jag e helt säker på det.
Sen att det blir lite bökigt med jobbet å allt runtomkring är en annan sak.
Tack för ert stöd igår. :)
Kram
torsdag 22 december 2011
Dagen som testet visade ett stort minus
Jag testade med två test idag, ett preg och ett clearblue digitalt. Båda visade ett stort minus (eller det digitala visade den alltför oönskade texten "inte gravid").
Känner mig så himla ledsen. Kan nästan inte andas. Det skulle ju vara vår tur nu!
Vi har redan fått vänta så himla länge...
Valde att stanna hemma från jobbet idag. Kommer att få en sån dålig lön nästa månad eftersom att min semester som jag haft var obetald. Men jag hade nog inte kunnat jobba i det skick jag är i nu.
Jag har aldrig gråtit eller känt så här någon annan månad. När vi fick vårt missfall vart jag inte heller så här ledsen. Det är väl allt som hinner gå igenom huvudet medan man ruvar som gör att man hoppas så mycket.
Sen så oxå att lutinuset gör att man känner sig gravid..
Igår fick jag dock lite känningar att mensen e på väg. Fick mensfinnarna och boobsen som alltid blir svullna ca en vecka innan mens gick tillbaka till det normala, vilket de alltid gör dagarna innan mensen faktiskt kommer. Så jag misstänkte att det skulle bli ett minus.
Jag kommer endå att testa på min testdag som är på måndag. Visst...loppet kanske inte är helt kört. Men när jag läst ivf-bloggar så plussar väldigt många på ruvardag 12. Vilket det är för mig idag. Så det känns rätt kört.
Sen tycker jag att om man känner sig gravid så måste ju hormonerna finnas i kroppen. Då borde det synas ett resultat på ett test.
Tycker så synd om J. Såg hur orolig han blev för mig idag. Samtidigt som han själv vart helt förkrossad.
Nu ska jag försöka ladda om till jul.
Kram
Känner mig så himla ledsen. Kan nästan inte andas. Det skulle ju vara vår tur nu!
Vi har redan fått vänta så himla länge...
Valde att stanna hemma från jobbet idag. Kommer att få en sån dålig lön nästa månad eftersom att min semester som jag haft var obetald. Men jag hade nog inte kunnat jobba i det skick jag är i nu.
Jag har aldrig gråtit eller känt så här någon annan månad. När vi fick vårt missfall vart jag inte heller så här ledsen. Det är väl allt som hinner gå igenom huvudet medan man ruvar som gör att man hoppas så mycket.
Sen så oxå att lutinuset gör att man känner sig gravid..
Igår fick jag dock lite känningar att mensen e på väg. Fick mensfinnarna och boobsen som alltid blir svullna ca en vecka innan mens gick tillbaka till det normala, vilket de alltid gör dagarna innan mensen faktiskt kommer. Så jag misstänkte att det skulle bli ett minus.
Jag kommer endå att testa på min testdag som är på måndag. Visst...loppet kanske inte är helt kört. Men när jag läst ivf-bloggar så plussar väldigt många på ruvardag 12. Vilket det är för mig idag. Så det känns rätt kört.
Sen tycker jag att om man känner sig gravid så måste ju hormonerna finnas i kroppen. Då borde det synas ett resultat på ett test.
Tycker så synd om J. Såg hur orolig han blev för mig idag. Samtidigt som han själv vart helt förkrossad.
Nu ska jag försöka ladda om till jul.
Kram
söndag 18 december 2011
En vecka och en dag
in i ruvningen.
Känns helt otroligt!
Vi är så otroligt sugna på att få beskedet snart. Men det är lika lång tid kvar som jag ruvat innan testdag.
Alltså är jag halvvägs.
Vi har bestämt oss för att testa tidigt. Tror jag. J har iallafall inte varit helt emot. Vi vill så ogärna känna oss deppiga på julafton. Så därför vore det bästa att vänta till den riktiga testdagen.
Men vad jag förstått så börjar många blöda 14e dagen efter återinsättandet. Det är självaste julafton.
Det skulle känna tungt det med..
Min fundering blev om man skulle göra det på torsdagen. Då är det ett par dagar innan jul och man skulle kunna vända ett negativt besked till ljusa tankar.
Samtidigt skulle det vara så mysigt att kunna veta att man e gravid på julafton! Tänk vad kul!!
Vi har fortfarande inte bestämt oss. Jag har ingen aning om vad det kan bli för resultat.
Jag har lite molvärk, mår lite illa och har ont i boobsen. Men det kan väl lika gärna vara lutinusen?
Glad 4e advent hörrni!!
KRAM
Känns helt otroligt!
Vi är så otroligt sugna på att få beskedet snart. Men det är lika lång tid kvar som jag ruvat innan testdag.
Alltså är jag halvvägs.
Vi har bestämt oss för att testa tidigt. Tror jag. J har iallafall inte varit helt emot. Vi vill så ogärna känna oss deppiga på julafton. Så därför vore det bästa att vänta till den riktiga testdagen.
Men vad jag förstått så börjar många blöda 14e dagen efter återinsättandet. Det är självaste julafton.
Det skulle känna tungt det med..
Min fundering blev om man skulle göra det på torsdagen. Då är det ett par dagar innan jul och man skulle kunna vända ett negativt besked till ljusa tankar.
Samtidigt skulle det vara så mysigt att kunna veta att man e gravid på julafton! Tänk vad kul!!
Vi har fortfarande inte bestämt oss. Jag har ingen aning om vad det kan bli för resultat.
Jag har lite molvärk, mår lite illa och har ont i boobsen. Men det kan väl lika gärna vara lutinusen?
Glad 4e advent hörrni!!
KRAM
fredag 16 december 2011
Ingen Uvi
Jag var hos VC idag. Och jag har inte någon uvi. Gud vad skönt!!
Då vet man det, och då kan man släppa oron.
Igår när vi skulle lägga oss så pratade jag och J om den lilla dippen jag hade häromdagen.
Kändes bara så hopplöst på något sätt.
J är världens klokaste. Och är den som alltid kan få mig att må bra hur deppig jag än känt mig.
Han har så rätt! Jag ska leva som att vi har lyckats. För alla dagar utan blod eller ett minus på testdagen är ju positivt!
Det är sista vardagen jag är ledig nu. Känns både skönt och lite tråkigt. Skönt för att dagarna kommer att gå snabbare. Det jobbiga är såklart att då kommer allt bök igen.
Nu är det iallfall fredag och det är nedräkning tills J kommer hem.
Då vet man det, och då kan man släppa oron.
Igår när vi skulle lägga oss så pratade jag och J om den lilla dippen jag hade häromdagen.
Kändes bara så hopplöst på något sätt.
J är världens klokaste. Och är den som alltid kan få mig att må bra hur deppig jag än känt mig.
Han har så rätt! Jag ska leva som att vi har lyckats. För alla dagar utan blod eller ett minus på testdagen är ju positivt!
Det är sista vardagen jag är ledig nu. Känns både skönt och lite tråkigt. Skönt för att dagarna kommer att gå snabbare. Det jobbiga är såklart att då kommer allt bök igen.
Nu är det iallfall fredag och det är nedräkning tills J kommer hem.
torsdag 15 december 2011
Lutinus
Hämtade detta från FASS.
Kanske inte är uvi endå? Det verkar som att sveda kan vara en biverkning av Lutinusen (en av de vanligare biverkningarna).
Boobsen har både växt och ömmar. Lite kul att det bara är 0,4% som drabbas av det. Jag är ofta den som drabbas av de mest ovanliga biverkningarna. Därför har jag lärt mig att inte läsa den delen av bipacksedeln. Utan ta det som det kommer. För jag kommer troligtvis känna av det på ett eller annat sätt :)
Resten av texten på FASS hittar ni här
Från FASS:
Kanske inte är uvi endå? Det verkar som att sveda kan vara en biverkning av Lutinusen (en av de vanligare biverkningarna).
Boobsen har både växt och ömmar. Lite kul att det bara är 0,4% som drabbas av det. Jag är ofta den som drabbas av de mest ovanliga biverkningarna. Därför har jag lärt mig att inte läsa den delen av bipacksedeln. Utan ta det som det kommer. För jag kommer troligtvis känna av det på ett eller annat sätt :)
Resten av texten på FASS hittar ni här
Från FASS:
Vulvovaginalt obehag, vaginal sveda, vaginal flytning, vulvuvaginal torrhet och vaginal blödning har rapporterats med en kumulativ rapportfrekvens om 1,5%.
**Smärta, svullnad och ömhet i brösten har rapporterats som enstaka fall, med en kumulativ rapportfrekvens om 0,4%.
Slår slag i saken
Nu ska jag boka tid till vårdcentralen imorgon. Det är lika bra att gå och kolla upp om det är en uvi eller inte.
Det är ju inte alls bra med uvi om man är gravid.
Sen så var det en gång som jag var helt säker på att jag var gravid, men det var uvi. Det är lite av samma syntom jag får.
Ont i magen, yrsel och lite mer kissande.
Jag har de senaste dagarna haft lite molvärk i magen mixat med mensvärk. Har gissat på att det är Lutinustabletterna som gjort detta innan. Men tanken slog mig igår att det kunde ju vara en uvi.
Eftersom att tanken dykt upp en gång så går det inte att släppa den.
Är inne på ruvardag 6 nu (nästa gång jag ruvar räknar jag på det andra sättet...jag blir bara förvirrad). Bara ett par dagar kvar till tvåsiffrigt! Känns fantastiskt!
Idag var det alltså en vecka sen jag gjorde äggplocket.
Tiden går snabbare än vad man tror.
Vårdcentralen ringde upp medan jag skrev detta inlägg. Ska dit imorgon. Nu känner jag mig lite dum och oansvarig för att jag inte tog tiden de hade ikväll.
Jag har varit där på kvällstid ett flertal gånger förut och min upplevelse att läkaren som jobbar då oftast är ännu mer stressad än vad de på morgonen är. Och att man därför inte får samma typ av hjälp.
Då hoppas vi på att det inte är en uvi då. Om det skulle vara det så är det inte så mycket att göra åt saken.
Det är ju inte alls bra med uvi om man är gravid.
Sen så var det en gång som jag var helt säker på att jag var gravid, men det var uvi. Det är lite av samma syntom jag får.
Ont i magen, yrsel och lite mer kissande.
Jag har de senaste dagarna haft lite molvärk i magen mixat med mensvärk. Har gissat på att det är Lutinustabletterna som gjort detta innan. Men tanken slog mig igår att det kunde ju vara en uvi.
Eftersom att tanken dykt upp en gång så går det inte att släppa den.
Är inne på ruvardag 6 nu (nästa gång jag ruvar räknar jag på det andra sättet...jag blir bara förvirrad). Bara ett par dagar kvar till tvåsiffrigt! Känns fantastiskt!
Idag var det alltså en vecka sen jag gjorde äggplocket.
Tiden går snabbare än vad man tror.
Vårdcentralen ringde upp medan jag skrev detta inlägg. Ska dit imorgon. Nu känner jag mig lite dum och oansvarig för att jag inte tog tiden de hade ikväll.
Jag har varit där på kvällstid ett flertal gånger förut och min upplevelse att läkaren som jobbar då oftast är ännu mer stressad än vad de på morgonen är. Och att man därför inte får samma typ av hjälp.
Då hoppas vi på att det inte är en uvi då. Om det skulle vara det så är det inte så mycket att göra åt saken.
onsdag 14 december 2011
Livet är ljusare igen
Hade en tillfällig dipp imorse. Mestadels var det för att alla bloggar jag följer och googlat upp precis har plussat på första försöket. Känns lite som att kvoten snart är full.
Samtidigt som jag har känningar på att mensen är på väg.
Nu är jag osäker på om det är mensen som är på väg eller om det är en uvi. Jag ska iväg till vc imorrn tror jag för att dubbelkolla det.
Har väldigt lätt för att få uvi´s.
När min mens är på väg så svider det alltid lite i kärleksgrottan, men det kan det ju som sagt göra av uvi´s med..
Eller kan man tom få lite svid i kärleksgrottan av vaggisarna?
Vet inte. Får nog läsa bipacksedeln igen.
Hur som haver så är deppigheten nästan borta. Jag bara vill så gärna att det ska vara något. Att vi ska få den finaste av alla julklappar.
Kvoten känns som sagt rätt så full. Så vi får se hur det blir. IVF-guden kanske bara är lite extra givmild just nu.
Vi får hoppas på det..
Samtidigt som jag har känningar på att mensen är på väg.
Nu är jag osäker på om det är mensen som är på väg eller om det är en uvi. Jag ska iväg till vc imorrn tror jag för att dubbelkolla det.
Har väldigt lätt för att få uvi´s.
När min mens är på väg så svider det alltid lite i kärleksgrottan, men det kan det ju som sagt göra av uvi´s med..
Eller kan man tom få lite svid i kärleksgrottan av vaggisarna?
Vet inte. Får nog läsa bipacksedeln igen.
Hur som haver så är deppigheten nästan borta. Jag bara vill så gärna att det ska vara något. Att vi ska få den finaste av alla julklappar.
Kvoten känns som sagt rätt så full. Så vi får se hur det blir. IVF-guden kanske bara är lite extra givmild just nu.
Vi får hoppas på det..
Ruvardag 5
Idag är det 5 dagar sedan jag satte in embryot.
Och det är första dagen som jag tappat hoppet lite. Det bara känns lite blä-igt.
Egentligen skulle man vilja veta på en gång om man lyckats eller inte.
J vill verkligen inte att vi testar tidigt. Och jag håller med, och förstår honom. Men en större del av mig håller inte riktigt med alls.
Samtidigt som jag inser att det inte är så stor skillnad på antal dagar. Om jag testar tidigt så tänker jag testa tidigast ruvardag 12 (13 enligt min räkning) så då är det bara 3 dagar kvar till det riktiga testdatumet.
Igår lusläste jag familjeliv. Hittade en tråd där ruvarna pratade om vad de hade för procentchans det försöket de ruvade på.
Mitt i all hets fick vi inte höra vår chans i lördags. Vi var ju så glada för att vi ens hade fått in ett embryo.
Så jag ringde kliniken idag. Det är 30-40% chans att vi lyckas denna gång.
Inte så jättestor chans alltså men inte heller jätteliten. Detta är en siffra som datorn räknade ut. Så sköterskan var väldigt noga med att säga att man inte ska lägga för mycket vikt i det. Och att det är mycket som spelar in.
Just nu känner jag mig som jag gör precis innan mens. Så därför tror jag att den kommer att visa sig inom ett par dagar. Vi får väl se.
Hur som helst så har jag 5st i frysen. Så det blir bra!
Och det är första dagen som jag tappat hoppet lite. Det bara känns lite blä-igt.
Egentligen skulle man vilja veta på en gång om man lyckats eller inte.
J vill verkligen inte att vi testar tidigt. Och jag håller med, och förstår honom. Men en större del av mig håller inte riktigt med alls.
Samtidigt som jag inser att det inte är så stor skillnad på antal dagar. Om jag testar tidigt så tänker jag testa tidigast ruvardag 12 (13 enligt min räkning) så då är det bara 3 dagar kvar till det riktiga testdatumet.
Igår lusläste jag familjeliv. Hittade en tråd där ruvarna pratade om vad de hade för procentchans det försöket de ruvade på.
Mitt i all hets fick vi inte höra vår chans i lördags. Vi var ju så glada för att vi ens hade fått in ett embryo.
Så jag ringde kliniken idag. Det är 30-40% chans att vi lyckas denna gång.
Inte så jättestor chans alltså men inte heller jätteliten. Detta är en siffra som datorn räknade ut. Så sköterskan var väldigt noga med att säga att man inte ska lägga för mycket vikt i det. Och att det är mycket som spelar in.
Just nu känner jag mig som jag gör precis innan mens. Så därför tror jag att den kommer att visa sig inom ett par dagar. Vi får väl se.
Hur som helst så har jag 5st i frysen. Så det blir bra!
tisdag 13 december 2011
Ruvardag 4
Jag har bestämt mig att räkna med återinsättningsdagen som en ruvardag. Detta för att jag började med vaggisarna den dagen. Så det känns som att det var början på ruvningen. Sen så påverkar det ju inte testdatumet direkt.
Jag räknar ner på datumen och inte ruvardagarna, så det blir nog kanon.
Lutinus är märket på mina vaggisar. Jag vet inte om det är på grund av dem eller om kroppen är i obalans (eller orolig), men jag har mått fruktansvärt illa sedan inatt.
Usch.
Så idag har jag bara sovit.
Nåja, det är inte så många dagar kvar. Endast två veckor :S!!!
Förhoppningsvis släpper det snart.
Jag räknar ner på datumen och inte ruvardagarna, så det blir nog kanon.
Lutinus är märket på mina vaggisar. Jag vet inte om det är på grund av dem eller om kroppen är i obalans (eller orolig), men jag har mått fruktansvärt illa sedan inatt.
Usch.
Så idag har jag bara sovit.
Nåja, det är inte så många dagar kvar. Endast två veckor :S!!!
Förhoppningsvis släpper det snart.
måndag 12 december 2011
Ruvardag 2 eller 3?
Hur räknas det egentligen?
Jag har räknat med dagen som ägget sattes in som en ruvardag. Det kändes mer rätt.
Eller blir det ruvardag 0?
Hur som haver så är ju mitt testdatum fortfarande 26/12 - en evighet tills dess ju. Kommer hinna vara jul och allt.
Jag förstår att vissa testar innan testdatumet. När vi försökte på egen hand brukade jag alltid testa med graviditetstest några dagar innan förväntad mens. Om det blev ett minus var jag iallafall beredd på att mensen skulle komma. Så då tyckte jag inte att jag borde bli ledsen. Visst, det kändes surt att mensen kom. Men jag började aldrig gråta eller så...
Tror att testerna hjälpte till med att förbereda en mentalt.
Nu känner jag mig kluven. Jag vill vänta till testdatumet - har lovat J det med.
Samtidigt som det skulle vara skönt att veta resultatet innan julafton. Men om jag tar ett test innan julafton är det minst 2 dagar för tidigt. Och det känns ju lite sådär...
Ska nog hålla mig till testdagen.
Men är lite orolig för att jag inte har min mentala fallskärm som jag brukar..
Om det inte lyckas har jag 5st i frysen. Det får bli min nya fallskärm!
Jag har räknat med dagen som ägget sattes in som en ruvardag. Det kändes mer rätt.
Eller blir det ruvardag 0?
Hur som haver så är ju mitt testdatum fortfarande 26/12 - en evighet tills dess ju. Kommer hinna vara jul och allt.
Jag förstår att vissa testar innan testdatumet. När vi försökte på egen hand brukade jag alltid testa med graviditetstest några dagar innan förväntad mens. Om det blev ett minus var jag iallafall beredd på att mensen skulle komma. Så då tyckte jag inte att jag borde bli ledsen. Visst, det kändes surt att mensen kom. Men jag började aldrig gråta eller så...
Tror att testerna hjälpte till med att förbereda en mentalt.
Nu känner jag mig kluven. Jag vill vänta till testdatumet - har lovat J det med.
Samtidigt som det skulle vara skönt att veta resultatet innan julafton. Men om jag tar ett test innan julafton är det minst 2 dagar för tidigt. Och det känns ju lite sådär...
Ska nog hålla mig till testdagen.
Men är lite orolig för att jag inte har min mentala fallskärm som jag brukar..
Om det inte lyckas har jag 5st i frysen. Det får bli min nya fallskärm!
Ruvardag 3
Då har jag haft det befruktade ägget i min livmoder i 3 dagar. Har förstått att det inte är ett embryo än utan blir det nästa vecka.
Spännande.
Jag är lite kluven. En del av mig vill köra "all-in" (läs: gör redan) och läsa på olika gravidhemsidor om vad som händer de olika veckorna. Vilket är riktigt givande, jag lärde ju mig att det jag har i mig nu inte är ett embryo..
En annan del av mig vill ta det lugnt. Räkna med att det inte kommer att fungera för att dämpa smällen om det inte gör det.
Min ruvardag 14 är på julafton - visst är det typ då man brukar börja blöda. Kanske inte är en hit.
Jag tror dock att jag kommer kunna hantera det bra.
Jag ska nog gå "all-in" med en viss modifikation. Skiter det sig så gör det det. Vi har 5st ägg i frysen.
Pratade med vårdgarantin idag. Alla frysta ägg räknas med i försök 1. Så vi har i praktiken 6st försök på oss (om alla klarar upptiningen) på försök 1. Sen kan det ju vara så att man får fler till frysen under försök två...
Det skulle vara så mysigt att vara gravid vid nyår. Jag föredrar endå pommac!
Spännande.
Jag är lite kluven. En del av mig vill köra "all-in" (läs: gör redan) och läsa på olika gravidhemsidor om vad som händer de olika veckorna. Vilket är riktigt givande, jag lärde ju mig att det jag har i mig nu inte är ett embryo..
En annan del av mig vill ta det lugnt. Räkna med att det inte kommer att fungera för att dämpa smällen om det inte gör det.
Min ruvardag 14 är på julafton - visst är det typ då man brukar börja blöda. Kanske inte är en hit.
Jag tror dock att jag kommer kunna hantera det bra.
Jag ska nog gå "all-in" med en viss modifikation. Skiter det sig så gör det det. Vi har 5st ägg i frysen.
Pratade med vårdgarantin idag. Alla frysta ägg räknas med i försök 1. Så vi har i praktiken 6st försök på oss (om alla klarar upptiningen) på försök 1. Sen kan det ju vara så att man får fler till frysen under försök två...
Det skulle vara så mysigt att vara gravid vid nyår. Jag föredrar endå pommac!
söndag 11 december 2011
Uppdrag - Varför fryses vissa ägg efter 2dagar och andra efter 5.
Jag försökte fråga min läkare lite smidigt, men det var svårt. Så jag kollade på deras hemsida för att få svaret. Och där var det. Hur tydligt och bra som helst.
Är osäker på om man kan kopiera hela texter, men länkar till deras sida.
Frågan var alltså:
Vad är det som gör att vissa ägg kan frysas redan dag två medan andra får vara kvar i värmeskåp i totalt 5 dagar.
Mitt svar jag fick från läkaren:
Ju kortare tid utanför kroppen desto bättre. Sen så hängde jag inte med så mycket.
Tänkte egentligen bara på mina 5st frysta iskuber.
Här är länken till Carl von Linné klinikens hemsida (frågor och svar)
Klicka här
Tror att det är 5e eller 6e frågan. Den har rubriken: Varför gjorde de inte en femdagarsodling.
(Uppdatering: Det finns även lite text om detta under rubriken Resultat till höger. Läs under rubriken: Blastocystodling
Sen så finns det lite fler svar som är riktigt intressanta att läsa på (tycker jag) på deras hemsida.
Kram
Är osäker på om man kan kopiera hela texter, men länkar till deras sida.
Frågan var alltså:
Vad är det som gör att vissa ägg kan frysas redan dag två medan andra får vara kvar i värmeskåp i totalt 5 dagar.
Mitt svar jag fick från läkaren:
Ju kortare tid utanför kroppen desto bättre. Sen så hängde jag inte med så mycket.
Tänkte egentligen bara på mina 5st frysta iskuber.
Här är länken till Carl von Linné klinikens hemsida (frågor och svar)
Klicka här
Tror att det är 5e eller 6e frågan. Den har rubriken: Varför gjorde de inte en femdagarsodling.
(Uppdatering: Det finns även lite text om detta under rubriken Resultat till höger. Läs under rubriken: Blastocystodling
Sen så finns det lite fler svar som är riktigt intressanta att läsa på (tycker jag) på deras hemsida.
Kram
Återinföring 10/12 2011
Nu har vi kommit hem från Uppsala. Igår när vi åkte det blev det lite speciellt.
Bussarna gick inte så att vi skulle vara framme en bra tid (vi skulle vara framme 08:00 med bussen, läkartiden var 11:30). Så vi beslöt oss för att ta pendeltåget till Upplands Väsby och byta till Uppråget.
V har rest hem på detta sätt ett par gånger och det har fungerat jättesmidigt.
Men igår var det något fel och Upptåget gick inte.
De ordnade en ersättningsbuss (som inte hade kommit när vi åkte därifrån).
Vi tog taxi.
Kändes lite i plånboken, men förhoppningsvis får vi ersättning från UL. Jag pratade med dem innan vi hoppade in taxin.
När vi kom fram fick vi veta att allt såg kanon ut. 5st går till frysen. Tre stycken hade inte utvecklas bra, så de kasserades.
Sen så var det ett embryo (blir det va?) som fick 9,1 poäng på en 10 gradig skala som sattes in.
Själva insättningen kändes inte alls och gick på mindre än 5min.
Det var min favoritläkare som gjorde det. Så allt känns verkligen tipptopp.
Jag hade blivit överlyckig om vi hade fått 1 till frysen, men nu vart det alltså hela 5st. Känns som att jag går på moln.
Eftersom att det "bara" är 33% chans att man lyckas på första försöket så känns det inte lika ansträngt. Det skulle vara så jobbigt om man hade fått börja om från början igen direkt.
Läkaren sa att det är ovanligt att så mycket som 100% av de mogna äggen blir befruktade. Och att J hade 5milj spermier som var av hög kvalité. Minimum är 2milj för att de inte manuellt ska stoppa in spermien i ägget. Över 2milj får de simma själv alltså.
Känns riktigt roligt och lovande. Vi kommer att bli gravida - det är jag helt säker på. Sen får vi se hur många försök vi får gå igenom innan vi är där.
Hotellet var jättemysigt. Vi låg i sängen och tittade på hela nobelmiddagen. Var helt perfekt! Vi strosade runt lite i Uppsala med. Måste säga att Uppsala är en riktigt mysigt och bra stad.
Jag har ett svar på det uppdrag jag fick av "Lilla jag". Ska lägga in det i ett eget inlägg. Carl von Linné kliniken har det på sin hemsida med en rätt bra förklaring.
Har jag sagt att jag älskar CvL kliniken?
Känner mig som en lyrisk dag två ruvare!
Kram
Bussarna gick inte så att vi skulle vara framme en bra tid (vi skulle vara framme 08:00 med bussen, läkartiden var 11:30). Så vi beslöt oss för att ta pendeltåget till Upplands Väsby och byta till Uppråget.
V har rest hem på detta sätt ett par gånger och det har fungerat jättesmidigt.
Men igår var det något fel och Upptåget gick inte.
De ordnade en ersättningsbuss (som inte hade kommit när vi åkte därifrån).
Vi tog taxi.
Kändes lite i plånboken, men förhoppningsvis får vi ersättning från UL. Jag pratade med dem innan vi hoppade in taxin.
När vi kom fram fick vi veta att allt såg kanon ut. 5st går till frysen. Tre stycken hade inte utvecklas bra, så de kasserades.
Sen så var det ett embryo (blir det va?) som fick 9,1 poäng på en 10 gradig skala som sattes in.
Själva insättningen kändes inte alls och gick på mindre än 5min.
Det var min favoritläkare som gjorde det. Så allt känns verkligen tipptopp.
Jag hade blivit överlyckig om vi hade fått 1 till frysen, men nu vart det alltså hela 5st. Känns som att jag går på moln.
Eftersom att det "bara" är 33% chans att man lyckas på första försöket så känns det inte lika ansträngt. Det skulle vara så jobbigt om man hade fått börja om från början igen direkt.
Läkaren sa att det är ovanligt att så mycket som 100% av de mogna äggen blir befruktade. Och att J hade 5milj spermier som var av hög kvalité. Minimum är 2milj för att de inte manuellt ska stoppa in spermien i ägget. Över 2milj får de simma själv alltså.
Känns riktigt roligt och lovande. Vi kommer att bli gravida - det är jag helt säker på. Sen får vi se hur många försök vi får gå igenom innan vi är där.
Hotellet var jättemysigt. Vi låg i sängen och tittade på hela nobelmiddagen. Var helt perfekt! Vi strosade runt lite i Uppsala med. Måste säga att Uppsala är en riktigt mysigt och bra stad.
Jag har ett svar på det uppdrag jag fick av "Lilla jag". Ska lägga in det i ett eget inlägg. Carl von Linné kliniken har det på sin hemsida med en rätt bra förklaring.
Har jag sagt att jag älskar CvL kliniken?
Känner mig som en lyrisk dag två ruvare!
Kram
fredag 9 december 2011
9st befruktade ägg
Jag är nog världens lyckligaste tjej just nu. Var så oroligt för att vi inte skulle få någon bra skörd på befruktade ägg.
Nu har vi 9st befruktade ägg, så läkaren har några att välja bland. Och förhoppningsvis går det iallafall att frysa ett av dem. Skulle vara skönt.
Av de 12 ägg som plockades ut igår var 3st omogna, så de hade ingen möjlighet att bli befruktade. Så man kan säga att av de ägg vi fick ut som var mogna vart 100% befruktade.
Känns helt sjukt! Jag och J är så lättade.
Imorrn sätter vi tillbaka ett fint litet embryo. Samtidigt passar vi på att bo på hotell en natt. Ska bli så mysigt!
Massvis med kramar till alla!
Nu har vi 9st befruktade ägg, så läkaren har några att välja bland. Och förhoppningsvis går det iallafall att frysa ett av dem. Skulle vara skönt.
Av de 12 ägg som plockades ut igår var 3st omogna, så de hade ingen möjlighet att bli befruktade. Så man kan säga att av de ägg vi fick ut som var mogna vart 100% befruktade.
Känns helt sjukt! Jag och J är så lättade.
Imorrn sätter vi tillbaka ett fint litet embryo. Samtidigt passar vi på att bo på hotell en natt. Ska bli så mysigt!
Massvis med kramar till alla!
torsdag 8 december 2011
Äggplock
Idag var vi som sagt på äggplocket. Det var en ny upplevelse. =)
Det började med att det tog tid att hitta en bra ven att sätta kanylen i. Jag har tunna och rullande ådror som ställer till det rejält ibland. Så det slutade med att jag fick kanylen på insidan av handleden. Vilket gick jättebra. Gjorde lite ondare, men inte så jättemycket.
Jag valde bort den lugnande tabletten som erbjöds. Kändes mig väldigt lugn i mig själv och tyckte det var onödigt. Jag är väldigt glad att jag struntade i den. Tror att man blir lite groggy av den. Sen så var det absolut inga problem med mina nerver. Var inte alls nervös faktiskt. Ställde in mig igår på att i slutändan så får vi kanske en liten efter allt detta, då kan jag hantera allt av någon underlig anledning!
Jag hade läst på familjeliv (som jag inte var så glad på idag) att bedövningen som man får i "kärleksgrottan" var en salva. Så när läkaren sa att han skulle lägga bedövningen så tänkte jag inte mer å det. Så jag fortsatte att prata med sköterskan. Sen så kände jag ett stick i kärleksgrottan. Fy satan vad ont det gjorde.
Bedövningen var tydligen inte alls en salva utan en spruta som stacks flera gånger på varje sida.
Alla vart lite förvånade av min reaktion. Skrek aj rakt ut för att jag var så förvånad. Sen så frågade jag vad han gjorde. Hahaha, det hela blev rätt komiskt.
Hade jag varit förberedd så hade det inte varit någon fara alls för smärtan var hanterbar. Min reaktion handlade egentligen bara om att jag blev förvånad, men i ärlighetens namn så gjorde det rätt ont oxå.
När ena sidan var nästan klar blev det lite dramatiskt. Jag blev väldigt yr och sköterskan blev otroligt nervös. Jag var snudd inpå avsvimmad ett tag. Yrseln höll i sig under resten av äggplocket och hysterin höll i sig lite.
Jag skämdes otroligt mycket och kände mig så himla dum.
När ingreppet var klart var de tvungna att köra in min säng i behandlingsrummet så att jag endast behövde ta ett par steg själv.
Alla var jättesöta och jag kände mig verkligen väl omhändertagen.
12st ägg vart det totalt. Så himla roligt!
När hon från labbet sa det låg jag och återhämtade mig i behandlingsrummet. Jag vart så lycklig - jag var orolig för att man endast skulle få ut 1-2 ägg ur äggblåsorna totalt, och nu fick man ur fler än antalet äggblåsor man såg på vul:et! Så jag skrek rakt ut "Sa du T-O-L-V??"
J´s prov såg oxå bra ut. Så imorrn få vi veta hur många ägg som blivit befruktade. Så himla kul!!
Carl von Linné kliniken har verkligen världens bästa personal. Jag är väldigt glad för att vi hamnade där! Jag skulle lätt betala pengar för att gå där privat med. Rekommenderas starkt!!
onsdag 7 december 2011
Bild kommer
Jag se lovat mig själv att sätta upp bilder på all medicin jag tar.
Glömde göra det igår. Glömde i ärlighetens namn à en bild på sprutan innan jag tog den.
Så jag lägger upp en bild ikväll på en tom spruta :).
För övrigt så känns det roligt inför imorrn.
Har lite ont i vänster äggstock i princip hela tiden. På sista ultraljudet visade 6 st mogna äggblåsor. Vilket inte är något rekord direkt.
Läste om en tjej på familjeliv som hade 50(!!!) st mogna äggblåsor.
Känna lite lamt å gnälla om att jag har ont då.
Fast, jag hade nog högst velat ha 20-25, en överstimulering låter inte roligt.
Glömde göra det igår. Glömde i ärlighetens namn à en bild på sprutan innan jag tog den.
Så jag lägger upp en bild ikväll på en tom spruta :).
För övrigt så känns det roligt inför imorrn.
Har lite ont i vänster äggstock i princip hela tiden. På sista ultraljudet visade 6 st mogna äggblåsor. Vilket inte är något rekord direkt.
Läste om en tjej på familjeliv som hade 50(!!!) st mogna äggblåsor.
Känna lite lamt å gnälla om att jag har ont då.
Fast, jag hade nog högst velat ha 20-25, en överstimulering låter inte roligt.
tisdag 6 december 2011
Ägglosningssprutan och jag har en dejt ikväll
Jajjamensan, vi ska dejta 20:30 ikväll.
Det ska bli otroligt skönt. (hahaha, det där lät ju heeelt fel)
Tänk att det bara är två dagar kvar innan äggplocket! Jag blir så nervös att det nästan gör ont i kroppen.
inte för att det ska göra ont. Jag litar på att de kommer att proppa mig full av droger. Sen så kan man leva med fysisk smärta.
Jag är extremt nervös för att de inte ska få ut några ägg. Det är mer än 30 dagar sedan jag började med behandlingen. Tänk om vi får besked att "Nej, nu får du börja om från början igen". Utan att ens ha fått testa sätta in ett befruktat litet ägg.
Usch!
Jag blir bara nervös när jag tänker på det. Annars känns det helt okej.
Och såhär innan äggplock så måste jag säga att jag är så himla glad för att behandlingen gått så smidigt. Visst, jag har haft rätt ont i huvudet, sovit lite dåligt och varit lite trött. Det är dock ett lågt pris om det här skulle fungera.
Om någon i min närhet någongång kommer att behöva gå igenom detta känns det så skönt att vi har detta "gjort". Jag är lätt en som förespråkar denna behandling (än så länge).
Du som är inför en behandlingsstart - jag var så rädd för att vi skulle behöva göra en provrörsbefruktning då jag ofta mår dåligt av medicin, tycker inte om blod och hatar sjukhus.
Jag har inte några dåliga upplevelser alls. Sjukhusgrejen kan dock kännas lite bättre just för att vi håller till på Carl von Linné kliniken. Det är inte inrett på ett sjukhusaktigt sätt utan är mycket mer personligt och modernt.
En fråga till er som tagit Otrivelle (heter den va?) - kan jag ta det varsomhelst i magen? Eller måste jag sätta den å en speciell sida?
Minns inte vad sköterskan sa och deras telefontid är slut för dagen.
Typiskt. Men det lär väl stå i bipacksedeln eller i någon av infobladen vi fått från kliniken...
Kram på er!
Det ska bli otroligt skönt. (hahaha, det där lät ju heeelt fel)
Tänk att det bara är två dagar kvar innan äggplocket! Jag blir så nervös att det nästan gör ont i kroppen.
inte för att det ska göra ont. Jag litar på att de kommer att proppa mig full av droger. Sen så kan man leva med fysisk smärta.
Jag är extremt nervös för att de inte ska få ut några ägg. Det är mer än 30 dagar sedan jag började med behandlingen. Tänk om vi får besked att "Nej, nu får du börja om från början igen". Utan att ens ha fått testa sätta in ett befruktat litet ägg.
Usch!
Jag blir bara nervös när jag tänker på det. Annars känns det helt okej.
Och såhär innan äggplock så måste jag säga att jag är så himla glad för att behandlingen gått så smidigt. Visst, jag har haft rätt ont i huvudet, sovit lite dåligt och varit lite trött. Det är dock ett lågt pris om det här skulle fungera.
Om någon i min närhet någongång kommer att behöva gå igenom detta känns det så skönt att vi har detta "gjort". Jag är lätt en som förespråkar denna behandling (än så länge).
Du som är inför en behandlingsstart - jag var så rädd för att vi skulle behöva göra en provrörsbefruktning då jag ofta mår dåligt av medicin, tycker inte om blod och hatar sjukhus.
Jag har inte några dåliga upplevelser alls. Sjukhusgrejen kan dock kännas lite bättre just för att vi håller till på Carl von Linné kliniken. Det är inte inrett på ett sjukhusaktigt sätt utan är mycket mer personligt och modernt.
En fråga till er som tagit Otrivelle (heter den va?) - kan jag ta det varsomhelst i magen? Eller måste jag sätta den å en speciell sida?
Minns inte vad sköterskan sa och deras telefontid är slut för dagen.
Typiskt. Men det lär väl stå i bipacksedeln eller i någon av infobladen vi fått från kliniken...
Kram på er!
måndag 5 december 2011
På torsdag smäller det
Bloggar lite snabbt från mobilen. Är inte hemma än. Idag på ultraljudet syndes 10st äggblåsor. Ååååh vad jag hoppas på att i allafall ett ägg blir befruktat å kan sättas tillbaka.
Som M skrev i mina kommentarer så räcker det faktiskt med ett ägg!
Jag har mest varit orolig för att det inte ska bli något alls. Att man skulle få ut två ägg och att de inte skulle befruktas.
Nu är jag lugnare på den fronten :).
Det blir äggplock på torsdag och återinförande på lördag. Blir ganska bra som lösning tycker jag.
Då behöver J inte ta ut lika många semesterdagar. Eller om han ska ta en Uppsala-fri dag å vara ledig.
Ska försöka skriva ett bättre och finare inlägg när jag kommer hem.
Nu sitter jag och väntar på J. Vi ska till banken och sätta upp ett rejält sparande för framtiden. Vi kommer med all sannolikhet kunna köpa drömvagnen, drömspjälsängen och kanske drömbilen(?).
Först på listan ligger en ny säng åt oss.
Om vi blir föräldrar behöver vi en riktigt bra säng att ladda batterierna i :).
Kram på er alla!
Som M skrev i mina kommentarer så räcker det faktiskt med ett ägg!
Jag har mest varit orolig för att det inte ska bli något alls. Att man skulle få ut två ägg och att de inte skulle befruktas.
Nu är jag lugnare på den fronten :).
Det blir äggplock på torsdag och återinförande på lördag. Blir ganska bra som lösning tycker jag.
Då behöver J inte ta ut lika många semesterdagar. Eller om han ska ta en Uppsala-fri dag å vara ledig.
Ska försöka skriva ett bättre och finare inlägg när jag kommer hem.
Nu sitter jag och väntar på J. Vi ska till banken och sätta upp ett rejält sparande för framtiden. Vi kommer med all sannolikhet kunna köpa drömvagnen, drömspjälsängen och kanske drömbilen(?).
Först på listan ligger en ny säng åt oss.
Om vi blir föräldrar behöver vi en riktigt bra säng att ladda batterierna i :).
Kram på er alla!
Mot Uppsala
Nu sitter jag på bussen som går till Uppsala.
Har lugna favoriter i öronen som alldeles nyss meddelade att det varit två olyckor på väg till Uppsala. Usch då.
Hoppas på att det inte blir några förseningar.
På tal om trollen - nu åkte vi förbi en olycksplats. Alla som kör bör vara lite extra försiktiga.
Att åka buss känns som ett bra alternativ eftersom att man inte behöver köra själv.
Frukosten serveras på platsen med. Härligt swebus.
Har lugna favoriter i öronen som alldeles nyss meddelade att det varit två olyckor på väg till Uppsala. Usch då.
Hoppas på att det inte blir några förseningar.
På tal om trollen - nu åkte vi förbi en olycksplats. Alla som kör bör vara lite extra försiktiga.
Att åka buss känns som ett bra alternativ eftersom att man inte behöver köra själv.
Frukosten serveras på platsen med. Härligt swebus.
lördag 3 december 2011
Två dagar kvar
Nu är det snart måndag. Jag ser fram emot återbesöket väldigt mycket.
Det gör inte så mycket att J inte kan följa med. Nu har jag förstått att många inte tar med sina män på såna här mindre besök.
Vi är bara ett sådant par som oftast gör allt tillsammans. Han ser fram emot den här behandlingen lika mycket som jag. Så jag vet att han vill vara med på alla steg.
Men som ni sa så är detta inte något stort steg och han missar inte alls mycket.
Hoppas iallafall att det ser bra ut på måndag och att det blir äggplock på typ onsdag. Hejja hejja äggblåsorna. Väx fint nu.
Imorrn ska vi till skansen på julmarknad. Ska bli himla mysigt!!
Sen funderar jag på om det ska bakas lite. Har ni börjat julstöka?
Känns som ett perfekt tillfälle att börja tänka på lite annat.
Kram!
Det gör inte så mycket att J inte kan följa med. Nu har jag förstått att många inte tar med sina män på såna här mindre besök.
Vi är bara ett sådant par som oftast gör allt tillsammans. Han ser fram emot den här behandlingen lika mycket som jag. Så jag vet att han vill vara med på alla steg.
Men som ni sa så är detta inte något stort steg och han missar inte alls mycket.
Hoppas iallafall att det ser bra ut på måndag och att det blir äggplock på typ onsdag. Hejja hejja äggblåsorna. Väx fint nu.
Imorrn ska vi till skansen på julmarknad. Ska bli himla mysigt!!
Sen funderar jag på om det ska bakas lite. Har ni börjat julstöka?
Känns som ett perfekt tillfälle att börja tänka på lite annat.
Kram!
fredag 2 december 2011
1dec - Ultraljud
Igår var vi i Uppsala och gjorde ett ultraljud. Vi skulle se hur det hade gått hitills. Hur många och stora äggblåsorna var.
Jag hade känt att jag haft lite molande värk i vänstra äggledaren några dagar innan. Så jag var helt säker på att jag skulle ha en del mogna äggblåsor. Antingen att de skulle vara många eller att de skulle finfina i mognad.
Igår när vi åkte till Uppsala så blev det förseningar på grund av trafiken. Så vi var ca 7min sena till vårt besök. När vi kom fram fick vi träffa läkaren på en gång. Jag var så otroligt stressad av allt och missade en del information.
Allt såg helt okej ut - som jag förstod det. De hade lagt mig lite lågt i doseringen med flit för att en överstimulering inte skulle ske.
Så det var en del äggblåsor på gång, men de var små. Det var väl ca 2-3st som var över 10mm just nu.
Nu har jag fått öka doseringen från 175 enheter (minns inte förkortningen) till 225 enheter.
Började med den nya dosen igår kväll och ska fortsätta med det tills söndag. På måndag morgon ska jag tillbaka på ett nytt ultraljud.
Hoppas verkligen att det ser bättre ut då.
Jag förstår (och tycker egentligen att det är kanonbra) att de inte kan säga något positivt eller negativt vid det här läget. Men det skulle vara så skönt att höra några lugnande ord.
Nu är jag lite orolig för att det inte kommer att bli någon bra skörd på mitt äggplock.
Något om jag själv tolkar är bra är att min slemhinna (heter det va?) var 8-9mm. Jag frågade vad det normala var vid det här läget och fick svaret 7-8mm. Så där ligger jag lite över det "normala".
Skönt! Hoppas att det iallafall blir 2st ägg till slut (ett till mig å ett till frysen).
Nu är jag ledig. Har tagit två veckors semester. Vilket är bra då jag har svårigheter att vara ledig från jobbet. Det hade blivit riktigt svårt att vara ledig på måndag, det problemet slipper jag helt nu. Skönt!!
Synd bara att J inte har så många semesterdagar kvar. Han kan inte följa med mig på måndag. Känns lite trist. Men å andra sidan så tog vårt besök igår bara 20min. Det var heller inte något jobbigt besök.
Så det är bättre om han får spara en semesterdag. Det kommer att gå bra att åka själv.
Hur har ni gjort? Har ni åkt till ultraljudet själv? Såg en tjej igår som var där själv, så jag lär inte vara den första som åker dit själv.
Hur såg det ut för er på ert (äggblåse)ultraljud? Och hur många ägg fick ni ut vid äggplocket?
Jag hade känt att jag haft lite molande värk i vänstra äggledaren några dagar innan. Så jag var helt säker på att jag skulle ha en del mogna äggblåsor. Antingen att de skulle vara många eller att de skulle finfina i mognad.
Igår när vi åkte till Uppsala så blev det förseningar på grund av trafiken. Så vi var ca 7min sena till vårt besök. När vi kom fram fick vi träffa läkaren på en gång. Jag var så otroligt stressad av allt och missade en del information.
Allt såg helt okej ut - som jag förstod det. De hade lagt mig lite lågt i doseringen med flit för att en överstimulering inte skulle ske.
Så det var en del äggblåsor på gång, men de var små. Det var väl ca 2-3st som var över 10mm just nu.
Nu har jag fått öka doseringen från 175 enheter (minns inte förkortningen) till 225 enheter.
Började med den nya dosen igår kväll och ska fortsätta med det tills söndag. På måndag morgon ska jag tillbaka på ett nytt ultraljud.
Hoppas verkligen att det ser bättre ut då.
Jag förstår (och tycker egentligen att det är kanonbra) att de inte kan säga något positivt eller negativt vid det här läget. Men det skulle vara så skönt att höra några lugnande ord.
Nu är jag lite orolig för att det inte kommer att bli någon bra skörd på mitt äggplock.
Något om jag själv tolkar är bra är att min slemhinna (heter det va?) var 8-9mm. Jag frågade vad det normala var vid det här läget och fick svaret 7-8mm. Så där ligger jag lite över det "normala".
Skönt! Hoppas att det iallafall blir 2st ägg till slut (ett till mig å ett till frysen).
Nu är jag ledig. Har tagit två veckors semester. Vilket är bra då jag har svårigheter att vara ledig från jobbet. Det hade blivit riktigt svårt att vara ledig på måndag, det problemet slipper jag helt nu. Skönt!!
Synd bara att J inte har så många semesterdagar kvar. Han kan inte följa med mig på måndag. Känns lite trist. Men å andra sidan så tog vårt besök igår bara 20min. Det var heller inte något jobbigt besök.
Så det är bättre om han får spara en semesterdag. Det kommer att gå bra att åka själv.
Hur har ni gjort? Har ni åkt till ultraljudet själv? Såg en tjej igår som var där själv, så jag lär inte vara den första som åker dit själv.
Hur såg det ut för er på ert (äggblåse)ultraljud? Och hur många ägg fick ni ut vid äggplocket?
måndag 28 november 2011
Sprutdag 4
Idag är det 4e dagen jag injicerar Puregon. Det går riktigt bra. Två gånger har det kommit ett par bloddroppar, vilket inte heller har varit några problem. Helt fantastiskt!
Tänk vad man lyckas härda sig själv. Viljan att få barn visar sig vara starkare än allt annat!
Jag har dock sovit dåligt. Har vaknat av att jag mått illa.Mådde även riktigt illa på lördagen. Men det blev bättre efter jag fick lite frisk luft. Hur ska detta sluta... =)
Nä, men helt ärligt så tar jag det med ganska stor ro. Illamåendet och sömnproblemen kan lika gärna sitta ihop med nervositet.
Snart är det dag för oss att åka till Uppsala. Vi kommer åka tidigt på torsdagen. Så ska läkaren ringa upp oss på eftermiddagen med ytterligare instruktioner.
Om 20min ska jag ta ut sprutan från kylen så att den hinner bli lite varm och gosig. Sen har vi en dejt 20:30.
Tänk vad man lyckas härda sig själv. Viljan att få barn visar sig vara starkare än allt annat!
Jag har dock sovit dåligt. Har vaknat av att jag mått illa.Mådde även riktigt illa på lördagen. Men det blev bättre efter jag fick lite frisk luft. Hur ska detta sluta... =)
Nä, men helt ärligt så tar jag det med ganska stor ro. Illamåendet och sömnproblemen kan lika gärna sitta ihop med nervositet.
Snart är det dag för oss att åka till Uppsala. Vi kommer åka tidigt på torsdagen. Så ska läkaren ringa upp oss på eftermiddagen med ytterligare instruktioner.
Om 20min ska jag ta ut sprutan från kylen så att den hinner bli lite varm och gosig. Sen har vi en dejt 20:30.
lördag 26 november 2011
Längtan blir mer påtaglig
Nu när jag börjat med injektionerna blir längtan efter en liten mer påtaglig.
Jag mår förvånansvärt bra. Spänner lite där jag injicerade mig. Inatt vaknade jag flera gånger av att jag avr varm och torr i munnen. Vet inte om det beror på detta eller nåt annat.
Var så varm att jag mådde lite illa. Då drack jag vatten så mådde jag bättre.
Mina tankar går såhär nu:
Det är klart att kroppen reagerar på ett eller annat sätt första dagen man injicerar. Jag har stoppat homonproduceringen med Synarelan i nästan 3 veckor. Så chockar jag kroppen med Puregon.
Denna helg har jag massor för mig. Känns jätteskönt! Så har jag tagit semester vecka 49 och 50. Vecka 49 (någongång) kommer iallafall äggplocket ske.
Har svårt att ta ledig från jobbet på kort varsel. Så tog två veckor nu. Passar jag på att julstöka lite oxå.
Jag mår förvånansvärt bra. Spänner lite där jag injicerade mig. Inatt vaknade jag flera gånger av att jag avr varm och torr i munnen. Vet inte om det beror på detta eller nåt annat.
Var så varm att jag mådde lite illa. Då drack jag vatten så mådde jag bättre.
Mina tankar går såhär nu:
Det är klart att kroppen reagerar på ett eller annat sätt första dagen man injicerar. Jag har stoppat homonproduceringen med Synarelan i nästan 3 veckor. Så chockar jag kroppen med Puregon.
Denna helg har jag massor för mig. Känns jätteskönt! Så har jag tagit semester vecka 49 och 50. Vecka 49 (någongång) kommer iallafall äggplocket ske.
Har svårt att ta ledig från jobbet på kort varsel. Så tog två veckor nu. Passar jag på att julstöka lite oxå.
fredag 25 november 2011
Puregon - Dag 1
Nu har jag injicerat mig själv för första gången. Min älskade man satt bredvid mig som världens bästa stöd och gav mig lugna instruktioner. Jag visste alla steg själv. Men det kändes bra att han satt och räknade till fem när jag fått i mig hela dosen. Så sa han att det var fritt fram att ta ut sprutan.
Det hela gick över förväntan, och jag hade förväntat mig att det skulle gå riktigt bra.
Angående mitt svimmande när jag ser blod. Jag tänkte att jag ska sätta en bomullstuss där nålen suttit. Då minimerar jag risken att se blod. Alldeles förträffligt smart tycker jag!
Min plan är att spruta på varannan sida, så jag börjar men vänster och imorrn blir det höger. Är det så ni gjort med?
Det känns otroligt kul att jag är igång med sprutorna nu. Det är bara 6 dagar kvar tills ultraljudet. Nu är det nedräkning på riktigt!
Det hela gick över förväntan, och jag hade förväntat mig att det skulle gå riktigt bra.
Angående mitt svimmande när jag ser blod. Jag tänkte att jag ska sätta en bomullstuss där nålen suttit. Då minimerar jag risken att se blod. Alldeles förträffligt smart tycker jag!
Min plan är att spruta på varannan sida, så jag börjar men vänster och imorrn blir det höger. Är det så ni gjort med?
Det känns otroligt kul att jag är igång med sprutorna nu. Det är bara 6 dagar kvar tills ultraljudet. Nu är det nedräkning på riktigt!
Min kameras objektiv gick sönder i somras. Hoppas att ni ser något på bilderna. På den överste bilden ser ni nålarna (i förpackningarna) och injektionsvätskan. På bild 2 är "Pennan" som är verktyget vid injektionerna.
torsdag 24 november 2011
En dag kvar
Imorrn kommer jag börja med injektionerna. Sjukt spännande!
Konstigt nog längtar jag till att sticka mig själv. Jag är inte spruträdd, men blodrädd. Svimmar lätt när jag ser blod. En droppe kan räcka.
Det borde väl gå riktigt illa för att man ska börja blöda med den pennan jag ska använda.
Så jag är inte så orolig för det.
Ni som ligger före mig i behandlingen. Ska man puffa samtidigt som man tar sprutan?
Jag brukar puffa 20:30 (följer tiden slaviskt) och tänkte köra injektionerna samma tid. Kan man göra det?
Ska nog ringa kliniken imorrn (igen...3ggn denna vecka), men det kan vara intressant att veta hur ni gjort.
Konstigt nog längtar jag till att sticka mig själv. Jag är inte spruträdd, men blodrädd. Svimmar lätt när jag ser blod. En droppe kan räcka.
Det borde väl gå riktigt illa för att man ska börja blöda med den pennan jag ska använda.
Så jag är inte så orolig för det.
Ni som ligger före mig i behandlingen. Ska man puffa samtidigt som man tar sprutan?
Jag brukar puffa 20:30 (följer tiden slaviskt) och tänkte köra injektionerna samma tid. Kan man göra det?
Ska nog ringa kliniken imorrn (igen...3ggn denna vecka), men det kan vara intressant att veta hur ni gjort.
tisdag 22 november 2011
Synarela - Toppen!
Jag svarar på era kommentarer såhär. Så passar jag på att skriva ett nytt inlägg.
Det verkar som att jag har svårare för matte än vad jag minns. Kan man skylla det på Synarelan?!
På min kartong står det att sprayen räcker till 60st doser. Smartfisen (jag) tänkte att den då skulle räcka i 30dagar. Så därför var jag så förvånad för att jag fått två flaskor. Jag skulle väl bara spraya 3v?
Jag ringde kliniken idag. Sköterskan trodde inte att det skulle vara någon fara. Jag har ju fått i mig en del av sprayen. Så länge jag sprayade med den nya flaskan resten av tiden skulle det vara lugnt.
Jössös vilken tur! Annars hade jag blivit galen på mig själv.
Om sanningen ska fram helt och hållet så har jag kryssat i rutorna på kartongen slaviskt. Hur jag kunde göra den här missen vet bara gudarna
Fyllt i ett kryss som varje puffning - som den duktiga tjej man är, men som suger på matte
måndag 21 november 2011
Synarela - Floppen?
Okej.. Lite panik strömmade genom kroppen, men J har lugnat ner mig.
Redan i helgen började jag fundera på om Synarelan skulle ta slut snart. Jag fick ju två flaskor. Fattade inte riktigt varför faktiskt. Imorse var det lite svårt att puffa. Gick inte att trycka ner puffen liksom.
Så nu på kvällen var det samma sak.
Testade att puffa mot badkaret och det visade sig att det inte kom ut mycket puff alls! JÖSSÖS!
Nu puffade jag ju med mesflaskan i båda näsborrarna. Men var tvungen att puffa med den nya flaskan. Har jag överdoserat? Har jag underdoserat i helgen.
Gaah. Svårt.
Finns det någon med facit?
Redan i helgen började jag fundera på om Synarelan skulle ta slut snart. Jag fick ju två flaskor. Fattade inte riktigt varför faktiskt. Imorse var det lite svårt att puffa. Gick inte att trycka ner puffen liksom.
Så nu på kvällen var det samma sak.
Testade att puffa mot badkaret och det visade sig att det inte kom ut mycket puff alls! JÖSSÖS!
Nu puffade jag ju med mesflaskan i båda näsborrarna. Men var tvungen att puffa med den nya flaskan. Har jag överdoserat? Har jag underdoserat i helgen.
Gaah. Svårt.
Finns det någon med facit?
Spraydag 17
Var ett par dagar sen jag bloggade. Kände att jag mådde så himla bra i helgen. Var så pigg och överlycklig för att vi är igång med behandlingen. Det var som att jag svävade på de berömda små rosa molnen.
Tänk om detta var min sista mens på en hel drös månader. Skulle vara så kul!!
Idag var jag lite tröttare när jag vaknade igen. Sen under dagen har huvudvärken smugit fram. Jag har även mått illa och känt mig svimfärdig.
Jag har rätt lätt för att svimma. Det är väl min lott i livet ;).
När jag kom hem fick jag lägga min på hallgolvet för att ta igen mig. Ja, nu tycker jag synd om mig igen.
Herregud, hur ska detta sluta. Hur kommer det att bli när man e gravid..
Det bästa med att få ett återfall i att må dåligt är att det bara är en tidsfråga innan jag mår kanon igen.
Majoriteten av dagarna har jag faktiskt mått riktigt bra. Det viktigaste är att minnas dessa dagar.
Nu e det bara 4 dagar kvar innan jag börjar med injektionerna. WOHO
Kram på er
Tänk om detta var min sista mens på en hel drös månader. Skulle vara så kul!!
Idag var jag lite tröttare när jag vaknade igen. Sen under dagen har huvudvärken smugit fram. Jag har även mått illa och känt mig svimfärdig.
Jag har rätt lätt för att svimma. Det är väl min lott i livet ;).
När jag kom hem fick jag lägga min på hallgolvet för att ta igen mig. Ja, nu tycker jag synd om mig igen.
Herregud, hur ska detta sluta. Hur kommer det att bli när man e gravid..
Det bästa med att få ett återfall i att må dåligt är att det bara är en tidsfråga innan jag mår kanon igen.
Majoriteten av dagarna har jag faktiskt mått riktigt bra. Det viktigaste är att minnas dessa dagar.
Nu e det bara 4 dagar kvar innan jag börjar med injektionerna. WOHO
Kram på er
fredag 18 november 2011
En vecka
Kvar till sprutstart. Känns så kul. Men oxå väldigt nervöst. Kan man göra fel på något sätt?
Jag nyser varje kväll efter jag puffat sen några dagar tillbaka. Så då tar jag en extra puff.
Hur gör ni för att inte nysa? Nysningarna kommer utan förvarning. Så jag tror att jag klarat mig från att nysa..men icke.
Jag nyser varje kväll efter jag puffat sen några dagar tillbaka. Så då tar jag en extra puff.
Hur gör ni för att inte nysa? Nysningarna kommer utan förvarning. Så jag tror att jag klarat mig från att nysa..men icke.
torsdag 17 november 2011
Carl von Linné - Fas 2
Mensen är ju här! Hurra!
Dumma jag trodde att det innebar att jag skulle få börja med sprutorna redan i helgen. Men nejnej.
Jag kommer att börja med sprutorna 25/11 och sen kommer jag göra ultraljud 1/12.
Nu slog det mig att det är på vårt förlovningsdatum...
Sköterskan frågade mig hur jag mådde av Synarelan. Jag sa att jag hade haft lite huvudvärk men inte så mycket mer än så.
Då sa hon att man oftast brukar känna sig lite dåsig. Jag sa att jag kände mig otroligt trött. Men var osäker om det var Synarelan eller om det var vädret (läs mörkret).
Hon sa att det troligtvis var en kombination men att jag var nog tröttare än var jag varit annars i och med att jag gick på Synarela.
Det skulle tydligen kunna göra en jättetrött.
Kändes skönt att höra på ett sätt. Jag kan faktiskt erkänna då att jag varit så trött att jag sett lite dubbelt på eftermiddagarna på jobbet.
Så nu ser det ut såhär:
Spraya 2ggr om dagen (2st puffningar per gång) fram tills nästa fredag.
25/11 första sprutan
1/12 första (enda?) ultraljudet.
Hur fasiken ska jag lyckas vara ledig ifrån jobbet? Fick alltså inte komma på helgen. Hur gör ni som behöver reda så att det tar mer än en halvdag från jobbet?
Idag är drömmen om ett barn igen. Gillar verkligen René!
Kram!
Dumma jag trodde att det innebar att jag skulle få börja med sprutorna redan i helgen. Men nejnej.
Jag kommer att börja med sprutorna 25/11 och sen kommer jag göra ultraljud 1/12.
Nu slog det mig att det är på vårt förlovningsdatum...
Sköterskan frågade mig hur jag mådde av Synarelan. Jag sa att jag hade haft lite huvudvärk men inte så mycket mer än så.
Då sa hon att man oftast brukar känna sig lite dåsig. Jag sa att jag kände mig otroligt trött. Men var osäker om det var Synarelan eller om det var vädret (läs mörkret).
Hon sa att det troligtvis var en kombination men att jag var nog tröttare än var jag varit annars i och med att jag gick på Synarela.
Det skulle tydligen kunna göra en jättetrött.
Kändes skönt att höra på ett sätt. Jag kan faktiskt erkänna då att jag varit så trött att jag sett lite dubbelt på eftermiddagarna på jobbet.
Så nu ser det ut såhär:
Spraya 2ggr om dagen (2st puffningar per gång) fram tills nästa fredag.
25/11 första sprutan
1/12 första (enda?) ultraljudet.
Hur fasiken ska jag lyckas vara ledig ifrån jobbet? Fick alltså inte komma på helgen. Hur gör ni som behöver reda så att det tar mer än en halvdag från jobbet?
Idag är drömmen om ett barn igen. Gillar verkligen René!
Kram!
Mental breakdown
Ajdå.
Idag skedde det. Jag tappade humöret. Rejält dessutom.
Denna vecka har varit otroligt frustrerande på jobbet. Jag har två nya som jag lär upp (som är jätteduktiga). Mitt tålamod är så kort nu. All kontroll som jag har går till att inte visa att tålamodet brister framför dem. Det går rätt bra. Men jag blir trött av det.
Sen så har min chef dragit ut på att ge mig ett nytt avtal (mitt vikariat gick ut i tisdags). Jag vill verkligen ha säkerheten med en fast tjänst som jag blivit lovad på papper. Idag fick jag reda på att eftersom att det dragit ut så på tiden kommer det eventuellt synas på lönen. Jag skulle kanske bara få betalt för halva månaden.
Suuuuuuuuuck.
Så pratade jag med min syster på vägen hem om att det är bökigt att åka till Uppsala och jag kände mig allmänt grinig.
Då fick jag en relativt dum kommentar och allt brast.
Ja blev så arg. Hur kunde jag bli så arg? Jag brusade upp och var inte alls mig själv.
Slängde ur mig saker som att "normala människor behöver bara resa till sovrummet för att bli med barn men vi behöver åka fram och tillbaka till Uppsala typ 5ggr för ETT försök".
Känns så dumt att jag sa så till henne. Hon har två barn genom "sovrumstekniken", och jag vet att hon ibland kan tycka att det är jobbigt att vi har såna problem som vi har..
Suck igen.
Nu känns det bättre. Fick ut allt ur systemet. Som tur är har jag världens bästa syster som kunde hantera mitt utbrott på ett väldigt bra sätt. Hoppas att hon inte blev ledsen.
Idag skedde det. Jag tappade humöret. Rejält dessutom.
Denna vecka har varit otroligt frustrerande på jobbet. Jag har två nya som jag lär upp (som är jätteduktiga). Mitt tålamod är så kort nu. All kontroll som jag har går till att inte visa att tålamodet brister framför dem. Det går rätt bra. Men jag blir trött av det.
Sen så har min chef dragit ut på att ge mig ett nytt avtal (mitt vikariat gick ut i tisdags). Jag vill verkligen ha säkerheten med en fast tjänst som jag blivit lovad på papper. Idag fick jag reda på att eftersom att det dragit ut så på tiden kommer det eventuellt synas på lönen. Jag skulle kanske bara få betalt för halva månaden.
Suuuuuuuuuck.
Så pratade jag med min syster på vägen hem om att det är bökigt att åka till Uppsala och jag kände mig allmänt grinig.
Då fick jag en relativt dum kommentar och allt brast.
Ja blev så arg. Hur kunde jag bli så arg? Jag brusade upp och var inte alls mig själv.
Slängde ur mig saker som att "normala människor behöver bara resa till sovrummet för att bli med barn men vi behöver åka fram och tillbaka till Uppsala typ 5ggr för ETT försök".
Känns så dumt att jag sa så till henne. Hon har två barn genom "sovrumstekniken", och jag vet att hon ibland kan tycka att det är jobbigt att vi har såna problem som vi har..
Suck igen.
Nu känns det bättre. Fick ut allt ur systemet. Som tur är har jag världens bästa syster som kunde hantera mitt utbrott på ett väldigt bra sätt. Hoppas att hon inte blev ledsen.
onsdag 16 november 2011
Den är på gång - nu laddar jag
Mensen är på ingång. Den lyssnade alltså inte så mycket på mitt förslag om att vi skulle ses imorse.
Nu hoppas jag på ett ordentligt möte imorrn.
Tänk om jag kunde ringa och få ett datum för sprutstart imorrn. Skulle vara helt fantastiskt.
Kram på er allihopa!
Nu hoppas jag på ett ordentligt möte imorrn.
Tänk om jag kunde ringa och få ett datum för sprutstart imorrn. Skulle vara helt fantastiskt.
Kram på er allihopa!
tisdag 15 november 2011
Mensen - dra nåt gammalt över dig!
Det är så himla frustrerande. Mensen lyser alltså fortfarande med sin frånvaro. Känns som att dagarna bara tickar på och att jag förlorar värdefull tid. Snäll (egentligen jättedumma) mensen...kom nu!!
Du har till inatt på dig. Vi kan väl komma överens om att vi ses på toan imorrnbitti?
Innan ni hinner tänka annat - Jag är INTE gravid. Det är helt omöjligt! Det skulle vara jag och jungfru Maria som är mirakelfallen om jag skulle vara det (jag är långt ifrån en jungfru dock). Ingen liten vit grodyngel har varit mig nära vid "risk-dagarna".
Vi valde att hålla oss då jag var så rädd för att det skulle bli denna gång. Och att det skulle bli ett nytt missfall som drar ut på behandlingen. Det skulle vara så typiskt.
Är inte det sjukt hur man tänker?
Hur ska jag göra om mensen inte dykt upp imorgon? Den skulle ju kommit i fredags. Ska nog ringa kliniken då. Kan det vara jag som puffat på för mycket eller effektivt så jag satt hela kroppen i klimateriet? Kommer mensen komma tillbaka någongång? Annars har jag en väldigt regelbunden mens.
Snurrigt!
Jag ringer nog kliniken imorrn. Men kommer helt klart få frågan om jag gjort något gravtest. Jag VET ju att jag inte är gravid. Vill inte få upp förhoppningarna (kan en spermie leva i typ 20 dagar...eeeh, nej) som man alltid får när man köper ett test. Har såklart ingen billig sticka kvar...
Det är så frustrerande det här!
Men jag ska absolut inte klaga! Mensen kommer att komma. Jag får göra min behandling. Tänker på min bloggkompis "Libra" vars behandling fick avbrytas idag. Jag har definitivt inget att gnälla över. Även om mitt tålamod och min frustration drivs på lite av Synarelan. Jag som brukar ha så bra tålamod annars...
Nu gör det ont i magen. Är det mensvärk? Hoppas på det. Tror på det.
Kan även vara lite träningsvärk. Var på jympa tidigare idag. F-a-n.
Näpp, nu ska jag gå och puffa och tänka på annat än den fördömda mensen.
Du har till inatt på dig. Vi kan väl komma överens om att vi ses på toan imorrnbitti?
Innan ni hinner tänka annat - Jag är INTE gravid. Det är helt omöjligt! Det skulle vara jag och jungfru Maria som är mirakelfallen om jag skulle vara det (jag är långt ifrån en jungfru dock). Ingen liten vit grodyngel har varit mig nära vid "risk-dagarna".
Vi valde att hålla oss då jag var så rädd för att det skulle bli denna gång. Och att det skulle bli ett nytt missfall som drar ut på behandlingen. Det skulle vara så typiskt.
Är inte det sjukt hur man tänker?
Hur ska jag göra om mensen inte dykt upp imorgon? Den skulle ju kommit i fredags. Ska nog ringa kliniken då. Kan det vara jag som puffat på för mycket eller effektivt så jag satt hela kroppen i klimateriet? Kommer mensen komma tillbaka någongång? Annars har jag en väldigt regelbunden mens.
Snurrigt!
Jag ringer nog kliniken imorrn. Men kommer helt klart få frågan om jag gjort något gravtest. Jag VET ju att jag inte är gravid. Vill inte få upp förhoppningarna (kan en spermie leva i typ 20 dagar...eeeh, nej) som man alltid får när man köper ett test. Har såklart ingen billig sticka kvar...
Det är så frustrerande det här!
Men jag ska absolut inte klaga! Mensen kommer att komma. Jag får göra min behandling. Tänker på min bloggkompis "Libra" vars behandling fick avbrytas idag. Jag har definitivt inget att gnälla över. Även om mitt tålamod och min frustration drivs på lite av Synarelan. Jag som brukar ha så bra tålamod annars...
Nu gör det ont i magen. Är det mensvärk? Hoppas på det. Tror på det.
Kan även vara lite träningsvärk. Var på jympa tidigare idag. F-a-n.
Näpp, nu ska jag gå och puffa och tänka på annat än den fördömda mensen.
måndag 14 november 2011
Man kanske inte ska ropa hej
Huvudvärken är borta! Hade lite ont i nån timme när det var som mest att göra på jobbet.
Sen försvann den helt. Känns så skönt!
Lite huvudvärk kan jag stå ut med. Men den som jag hade i slutet av förra veckan var inte kul!!
Jag bestämmer mig för att ropa hej.
HEJ!! ;)
Sen försvann den helt. Känns så skönt!
Lite huvudvärk kan jag stå ut med. Men den som jag hade i slutet av förra veckan var inte kul!!
Jag bestämmer mig för att ropa hej.
HEJ!! ;)
söndag 13 november 2011
Mensen, var är du?
Jag skulle ha fått min mens i fredags. För en gång skull har man hoppats på att den ska komma (annars vill man ju att man mirakulöst ska vara gravid även om man inte "prickat rätt" med äl).
Den har iallafall inte dykt upp än. Min läkare på Carl von linné kliniken sa att Synarelan kunde ha en effekt där mensen blev sen. Så det var jag förberedd på mentalt på ett sätt. Men nu när den är sen är man ändå lite förvånad.
Hade ju mensvärk redan i torsdags.
Anledningen till att jag längtar så till men är för att jag då ska ringa till CvL och få ett datum där jag ska börja med sprutorna.
Känns så himla spännande. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra.
Jag tippar på att mensen kommer på tisdag. Och det är okej. Den har till tisdag på sig. Blir den mer sen än så så kommer jag att bli lite arg. Då tänker jag skälla fram den. =).
Det behövs troligtvis inte. Senast tisdag. Check!
Hur har ni gjort under era behandlingstider? Är bortbjuden på middag i helgen och kommer troligtvis behöva ta mina mediciner där. Nu vet de vi ska till vad vi går igenom.
Men hur har ni gjort? Har ni ställt in alla sociala kontakter under medicineringen?
Svårt.
Man vill j inte bara gå hemma. Men det känns så bökigt att behöva ta med allt å sen sitta på deras toa och eventuellt ta en spruta. Puffa kommer jag ju behöva göra, men det känns inte som hela världen.
Den har iallafall inte dykt upp än. Min läkare på Carl von linné kliniken sa att Synarelan kunde ha en effekt där mensen blev sen. Så det var jag förberedd på mentalt på ett sätt. Men nu när den är sen är man ändå lite förvånad.
Hade ju mensvärk redan i torsdags.
Anledningen till att jag längtar så till men är för att jag då ska ringa till CvL och få ett datum där jag ska börja med sprutorna.
Känns så himla spännande. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra.
Jag tippar på att mensen kommer på tisdag. Och det är okej. Den har till tisdag på sig. Blir den mer sen än så så kommer jag att bli lite arg. Då tänker jag skälla fram den. =).
Det behövs troligtvis inte. Senast tisdag. Check!
Hur har ni gjort under era behandlingstider? Är bortbjuden på middag i helgen och kommer troligtvis behöva ta mina mediciner där. Nu vet de vi ska till vad vi går igenom.
Men hur har ni gjort? Har ni ställt in alla sociala kontakter under medicineringen?
Svårt.
Man vill j inte bara gå hemma. Men det känns så bökigt att behöva ta med allt å sen sitta på deras toa och eventuellt ta en spruta. Puffa kommer jag ju behöva göra, men det känns inte som hela världen.
lördag 12 november 2011
Vår historia (innehåller graviditet x2, abort, missfall och utredning)
Jag har haft som plan att berätta vår historia ett tag. Nu tänkte jag så slag i saken.
Jag och J träffade 2003. För en evighet sen alltså.
Vi blev gravida efter ett par månader, vilket vi inte alls var mogna eller beredda på. Så vi valde att göra en abort.
Jag hann gå hela 10veckor så det blev en kirurgisk abort. Det var lite obehagligt och både jag och J mådde otroligt dåligt under den här tiden.
Efter någon vecka började jag få lite ont i magen. Pratade lite med sjukhuset och det verkade vara normalt.
Kändes ungefär som mensvärk.
Jag har rätt hög smärttröskel (tycker jag). Så jag kände att det gick att leva med att det var lite mensvärk då och då.
Mitt i allt så flyttade jag och J ihop i en helt ny stad. Jag åkte fram och tillbaka till vårdcentralen för att magvärken inte försvann. De klämde lite på magen och sa att jag behövde röra på mig mer och att jag åt för onyttigt.
Till slut så fick jag rätt så ont i magen och ringde Stockholms sjukvårdsrådgivning. De sa åt mig att åka till gynakuten på en gång. När jag var där så visade det sig att jag hade en livmodersinfektion.
Vilken jag då hade gått med i lite mer än 3månader.
Ungefär 5 år senare bestämde vi oss för att det var dags för en liten.
Vi försökte i ca 6månader. Jag köpte ägglossningstester och folsyretabletter. När det gått 6månader så blev vi gravida.
Jag kissade, precis som tidigare månader, på ett graviditetstest samma dag som mensen skulle komma.
Denna gång visade det ett plus. Vi åkte iväg och köpte ett digitalt test på en gång. Kunde man verkligen lita på att jag gjort rätt..? Det digitala testet visade också på att jag var gravid.
Jag var gravid i ca en vecka. På morsdag fick jag missfall.
Missfallet började nog egentligen dagen innan. Jag fick så otroligt ont i högersidan av magen. Det kom som hugg. Innan jag visste vad som hände så vart jag glad av huggen. Det innebär väl bara att jag hade växtvärk?
På söndagen 31/5 2010 så började jag blöda. I och med att jag hade så ont i högersidan (smärtan höll i sig hela tiden). Så sa sjukvårdsrådgivningen att det kunde vara ett utomkvedshavandeskap och att jag behövde åka in till sjukhuset akut.
Vi bor nära sjukhuset så vi hoppade på första bussen. Jag mådde ju okej tyckte jag.
Sen slog smärtan till och på en skala från 1 till 10 skulle jag nog mäta den som 12.
Vi hoppade av bussen lite tvärt då jag trodde att jag skulle kräkas.
Jag låg på asfalten och gnydde. Det är helt klart det värsta jag mött i smärta.
Stackars J blev jättestressad. Han ringde olika taxibolag, men ingen ville hämta upp oss då vi inte visste vilken gatuadress vi stod på. Tröttsamt.
Jag låg å sa att jag ville ha en ambulans. Hahaha...kanske var lite dramatiskt =).
Helt plötsligt avtog smärtan lite. Och en ny buss dök upp. Så vi hoppade på den.
2min senare var vi på sjukhuset. Det var verkligen störande i efterhand att veta att vi hoppat av endast 1 station från sjukhuset. Men men...
Det var iallafall inget utomkvedshavandeskap utan ett vanligt missfall. När vi var på sjukhuset försvann all smärta och jag kände mig som vanligt igen.
Jag såg det som att det bara var att "hoppa på hästen" igen. Så nya ägglossningstester (och graviditetstester) köptes. När ingenting hände köpte jag olika naturläkemedel som bidrottningsgelé och glandin25.
När ingenting hände så började jag med akupunktur.
Ingenting hände där heller. Så då började jag sola solarium (för att få d-vitamin).
Jag gick till ett naturapotek och köpte olika vitaminer som ska vara bra för kropp och fertilitet för över 2000kr. Det fungerade inte heller.
Nu hade det nästan gått 10månader efter missfallet och paniken började närma sig.
Jag ville verkligen inte göra en utredning.
Vi gick iallafall till en gynekolog här i närheten. Han gjorde en grundlig undersökning med en äggledarspolning. Det visade sig att det var ingen passage i min högra äggledare.
Vi fick ta hur mycket prover som helst. Sedan skickade han en remiss till Huddinge Sjukhus. Detta var i maj i år.
Sommaren kom och gick. Fertilitetsenheten hade sommar stängt och skulle öppna 8/8 (tror jag).
En vecka efter de öppnat ringde jag och frågade hur långe de trodde att vi skulle behöva vänta. Jag fick som svar att jag skulle ringa veckan efter. Detta höll på ett bra tag. Till slut hade det gått lite mer än 2 månader och mitt tålamod var slut. Jag ringde vårdguiden som ox bad mig återkomma om en vecka. Grrr.
Vårdguiden kan inte göra något om inte Huddinge Sjukhus har godkänt remissen. Det hade alltså tagit de mer än 2mån att titta på vår remissat och sagt "OK". Störigt.
Veckan efter ringde jag Huddinge Sjukhus som sa att nu var den godkänd. SUPER!!!
När jag sa att jag skulle ringa vårdguiden på en gång sa hon på Huddinge att jag inte kunde göra det för att det inte hade bokförts i deras register ännu. Näha..hur lång tid kunde det tänkas ta frågade jag. "Ungefär en vecka" fick jag som svar.
Direkt efter ringde jag J och var lite uppgiven. Han ringde då vårdguiden och vårdguiden sa att de skulle ringa Huddinge och se om de kunde göra något. Underbara J.
Dagen efter ringde vårdguiden och kollade om jag gått ner något i vikt och räknade hur mitt BMI såg ut just då. Allt såg fint ut och hon sa att hon skulle skicka remissen till Carl von Linné kliniken i Uppsala.
Jag var så himla glad, J med för den delen.
Nästan exakt en månad senare var vi på vårt första besök i Uppsala.
Det var vår långa historia. Kanske inte ger dig lika mycket som det ger mig. Känns kul att ha det kvar.
I efter hand så funderar jag på om det var missfallet som gjorde att jag fick stängd passage i höger äggledare..det måste jag kolla upp.
Kram
Jag och J träffade 2003. För en evighet sen alltså.
Vi blev gravida efter ett par månader, vilket vi inte alls var mogna eller beredda på. Så vi valde att göra en abort.
Jag hann gå hela 10veckor så det blev en kirurgisk abort. Det var lite obehagligt och både jag och J mådde otroligt dåligt under den här tiden.
Efter någon vecka började jag få lite ont i magen. Pratade lite med sjukhuset och det verkade vara normalt.
Kändes ungefär som mensvärk.
Jag har rätt hög smärttröskel (tycker jag). Så jag kände att det gick att leva med att det var lite mensvärk då och då.
Mitt i allt så flyttade jag och J ihop i en helt ny stad. Jag åkte fram och tillbaka till vårdcentralen för att magvärken inte försvann. De klämde lite på magen och sa att jag behövde röra på mig mer och att jag åt för onyttigt.
Till slut så fick jag rätt så ont i magen och ringde Stockholms sjukvårdsrådgivning. De sa åt mig att åka till gynakuten på en gång. När jag var där så visade det sig att jag hade en livmodersinfektion.
Vilken jag då hade gått med i lite mer än 3månader.
Ungefär 5 år senare bestämde vi oss för att det var dags för en liten.
Vi försökte i ca 6månader. Jag köpte ägglossningstester och folsyretabletter. När det gått 6månader så blev vi gravida.
Jag kissade, precis som tidigare månader, på ett graviditetstest samma dag som mensen skulle komma.
Denna gång visade det ett plus. Vi åkte iväg och köpte ett digitalt test på en gång. Kunde man verkligen lita på att jag gjort rätt..? Det digitala testet visade också på att jag var gravid.
Jag var gravid i ca en vecka. På morsdag fick jag missfall.
Missfallet började nog egentligen dagen innan. Jag fick så otroligt ont i högersidan av magen. Det kom som hugg. Innan jag visste vad som hände så vart jag glad av huggen. Det innebär väl bara att jag hade växtvärk?
På söndagen 31/5 2010 så började jag blöda. I och med att jag hade så ont i högersidan (smärtan höll i sig hela tiden). Så sa sjukvårdsrådgivningen att det kunde vara ett utomkvedshavandeskap och att jag behövde åka in till sjukhuset akut.
Vi bor nära sjukhuset så vi hoppade på första bussen. Jag mådde ju okej tyckte jag.
Sen slog smärtan till och på en skala från 1 till 10 skulle jag nog mäta den som 12.
Vi hoppade av bussen lite tvärt då jag trodde att jag skulle kräkas.
Jag låg på asfalten och gnydde. Det är helt klart det värsta jag mött i smärta.
Stackars J blev jättestressad. Han ringde olika taxibolag, men ingen ville hämta upp oss då vi inte visste vilken gatuadress vi stod på. Tröttsamt.
Jag låg å sa att jag ville ha en ambulans. Hahaha...kanske var lite dramatiskt =).
Helt plötsligt avtog smärtan lite. Och en ny buss dök upp. Så vi hoppade på den.
2min senare var vi på sjukhuset. Det var verkligen störande i efterhand att veta att vi hoppat av endast 1 station från sjukhuset. Men men...
Det var iallafall inget utomkvedshavandeskap utan ett vanligt missfall. När vi var på sjukhuset försvann all smärta och jag kände mig som vanligt igen.
Jag såg det som att det bara var att "hoppa på hästen" igen. Så nya ägglossningstester (och graviditetstester) köptes. När ingenting hände köpte jag olika naturläkemedel som bidrottningsgelé och glandin25.
När ingenting hände så började jag med akupunktur.
Ingenting hände där heller. Så då började jag sola solarium (för att få d-vitamin).
Jag gick till ett naturapotek och köpte olika vitaminer som ska vara bra för kropp och fertilitet för över 2000kr. Det fungerade inte heller.
Nu hade det nästan gått 10månader efter missfallet och paniken började närma sig.
Jag ville verkligen inte göra en utredning.
Vi gick iallafall till en gynekolog här i närheten. Han gjorde en grundlig undersökning med en äggledarspolning. Det visade sig att det var ingen passage i min högra äggledare.
Vi fick ta hur mycket prover som helst. Sedan skickade han en remiss till Huddinge Sjukhus. Detta var i maj i år.
Sommaren kom och gick. Fertilitetsenheten hade sommar stängt och skulle öppna 8/8 (tror jag).
En vecka efter de öppnat ringde jag och frågade hur långe de trodde att vi skulle behöva vänta. Jag fick som svar att jag skulle ringa veckan efter. Detta höll på ett bra tag. Till slut hade det gått lite mer än 2 månader och mitt tålamod var slut. Jag ringde vårdguiden som ox bad mig återkomma om en vecka. Grrr.
Vårdguiden kan inte göra något om inte Huddinge Sjukhus har godkänt remissen. Det hade alltså tagit de mer än 2mån att titta på vår remissat och sagt "OK". Störigt.
Veckan efter ringde jag Huddinge Sjukhus som sa att nu var den godkänd. SUPER!!!
När jag sa att jag skulle ringa vårdguiden på en gång sa hon på Huddinge att jag inte kunde göra det för att det inte hade bokförts i deras register ännu. Näha..hur lång tid kunde det tänkas ta frågade jag. "Ungefär en vecka" fick jag som svar.
Direkt efter ringde jag J och var lite uppgiven. Han ringde då vårdguiden och vårdguiden sa att de skulle ringa Huddinge och se om de kunde göra något. Underbara J.
Dagen efter ringde vårdguiden och kollade om jag gått ner något i vikt och räknade hur mitt BMI såg ut just då. Allt såg fint ut och hon sa att hon skulle skicka remissen till Carl von Linné kliniken i Uppsala.
Jag var så himla glad, J med för den delen.
Nästan exakt en månad senare var vi på vårt första besök i Uppsala.
Det var vår långa historia. Kanske inte ger dig lika mycket som det ger mig. Känns kul att ha det kvar.
I efter hand så funderar jag på om det var missfallet som gjorde att jag fick stängd passage i höger äggledare..det måste jag kolla upp.
Kram
Framtiden
Jag kan inte hålla mig från att fundera på framtiden. Hur det skulle bli med ett barn.
Om jag mår så här dåligt av Synarelan - hur kommer jag då må som gravid?
Gick och la min innan 20 igår och sov fram till 11:30 idag. Ett litet avbrott i mitt sovande tog jag imorse för att puffa lite. Var riktigt mysigt att lägga sig igen.
Snart är det första dec. Det innebär att allt adventstök ska fram. Ska bli så mysigt!
Tänkt att detta förhoppningsvis är sista julen vi är med om utan ett eget barn. Känns både fantastiskt bra och lite läskigt.
Mest känns det ofattbart.
Detta år gör vi vår första insättning första veckan i dec. Det är en rätt bra början på julstöket det med.
Jag ska tillvara på denna jul. Jag älskar julen varje är, men just i år känns det lite extra speciellt.
Om jag mår så här dåligt av Synarelan - hur kommer jag då må som gravid?
Gick och la min innan 20 igår och sov fram till 11:30 idag. Ett litet avbrott i mitt sovande tog jag imorse för att puffa lite. Var riktigt mysigt att lägga sig igen.
Snart är det första dec. Det innebär att allt adventstök ska fram. Ska bli så mysigt!
Tänkt att detta förhoppningsvis är sista julen vi är med om utan ett eget barn. Känns både fantastiskt bra och lite läskigt.
Mest känns det ofattbart.
Detta år gör vi vår första insättning första veckan i dec. Det är en rätt bra början på julstöket det med.
Jag ska tillvara på denna jul. Jag älskar julen varje är, men just i år känns det lite extra speciellt.
fredag 11 november 2011
Dag 7 - Sänkt
Då var man inne på dag 7.
Ligger i sängen med en ordentlig huvudvärk.
Har tagit Alvedon och hoppas på bättre tider.
Nattinatt
Ligger i sängen med en ordentlig huvudvärk.
Har tagit Alvedon och hoppas på bättre tider.
Nattinatt
torsdag 10 november 2011
Välkommen
Jag har tänkt berätta om vår historia. Vad som gör att vi behöver gå igenom en IVF för att förhoppningsvis få ett barn.
Men ska jag vara helt ärlig så är jag helt slut. Jag hatar att gnälla. Och jag vill verkligen inte gnälla när det är så att jag förhoppningsvis kommer att få en liten skatt som belöning för att jag gått igenom detta.
Nu kommer gnället. (Ni som inte orkar med gnäll kan sluta läsa här):
Jag har varit illamående till och från några dagar. Detta har jag kunnat trolla bort genom att småäta lite. Så det har inte varit så farligt.
Tröttheten har nog varit värst fram till idag. Jag har varit så himla trött. På slutet av mina arbetsdagar har jag nästan sett dubbelt (kanske inte behöver vara på grund av Synarelan).
Orken har liksom inte funnits i varken kropp eller knopp.
Idag slog huvudvärken till. Den slog till med råge.
Satt framför datorn på jobbet så knäppte det typ till på sidan av huvudet.
Sedan dess har den varit kvar. Inte lika stark som imorse. Men den känns av ordentligt.
Nu ska jag titta på sista avsnittet av "Drömmen om ett barn".
Hoppas på att några av paren får ett lyckligt slut!
Men ska jag vara helt ärlig så är jag helt slut. Jag hatar att gnälla. Och jag vill verkligen inte gnälla när det är så att jag förhoppningsvis kommer att få en liten skatt som belöning för att jag gått igenom detta.
Nu kommer gnället. (Ni som inte orkar med gnäll kan sluta läsa här):
Jag har varit illamående till och från några dagar. Detta har jag kunnat trolla bort genom att småäta lite. Så det har inte varit så farligt.
Tröttheten har nog varit värst fram till idag. Jag har varit så himla trött. På slutet av mina arbetsdagar har jag nästan sett dubbelt (kanske inte behöver vara på grund av Synarelan).
Orken har liksom inte funnits i varken kropp eller knopp.
Idag slog huvudvärken till. Den slog till med råge.
Satt framför datorn på jobbet så knäppte det typ till på sidan av huvudet.
Sedan dess har den varit kvar. Inte lika stark som imorse. Men den känns av ordentligt.
Nu ska jag titta på sista avsnittet av "Drömmen om ett barn".
Hoppas på att några av paren får ett lyckligt slut!
Mensvärk
Uh-oh.
Fick menskänningar nu på väg mot jobbet. Kan ta allt mellan 1min till en dag innan den kommer igång.
Av någon anledning har jag inte tänkt på att mensen kommer att komma (fysiskt) så jag har inga mensskydd.
Crap.
Får hoppas att pressbyrån har.
Jippi! Känns otroligt kul om mensen kommer nu
Fick menskänningar nu på väg mot jobbet. Kan ta allt mellan 1min till en dag innan den kommer igång.
Av någon anledning har jag inte tänkt på att mensen kommer att komma (fysiskt) så jag har inga mensskydd.
Crap.
Får hoppas att pressbyrån har.
Jippi! Känns otroligt kul om mensen kommer nu
Snorig
Hjälp!
Jag e snorig. Vad gör man då? Jag har varit det de senaste dagarna. Så jag har snutit mig så gott det går sen har jag puffat endå.
Funderar på om jag ska köpa hem en vanlig nässpray och ta innan puffning.
Man kunde ju ta nässpray en halvtimme innan...
Det blir nog så.
Jag e inte täppt. Men lite småsnorig.
Det är säkert ingen fara.
Jag vet att det enklaste man kan göra är att ringa kliniken.
Men än en gång så är det oron för jobbet som spökar.
Jag har inget privat rum jag kan göra såna här samtal.
Och om jag går ifrån så undrar kollegorna såpass mycket att de inte kan hålla sig från att fråga vad jag pysslat med.
Är så dålig på att ljuga.
Det ska nog bli bra.
Om mensen kommer enligt plan så kommer den imorrn.
Härligt!
Jag e snorig. Vad gör man då? Jag har varit det de senaste dagarna. Så jag har snutit mig så gott det går sen har jag puffat endå.
Funderar på om jag ska köpa hem en vanlig nässpray och ta innan puffning.
Man kunde ju ta nässpray en halvtimme innan...
Det blir nog så.
Jag e inte täppt. Men lite småsnorig.
Det är säkert ingen fara.
Jag vet att det enklaste man kan göra är att ringa kliniken.
Men än en gång så är det oron för jobbet som spökar.
Jag har inget privat rum jag kan göra såna här samtal.
Och om jag går ifrån så undrar kollegorna såpass mycket att de inte kan hålla sig från att fråga vad jag pysslat med.
Är så dålig på att ljuga.
Det ska nog bli bra.
Om mensen kommer enligt plan så kommer den imorrn.
Härligt!
onsdag 9 november 2011
Jag har löst gåtan
Jag läste lite varstans att man kunde gå upp i vikt av Synarela innan jag började puffa.
Det kändes lite bajs eftersom att jag har kämpat med min vikt de senaste 4mån. Jag har i snitt tränat 4ggr i veckan.
Man skulle ju kunna tro att jag gått ner massor. Men nejnej. Fett har blivit muskler(eller något) och vågen har nästan stått still.
Jag har gått ner ca 8kg. Men jag tycker att det borde vara mer med tanke på hur jag lagt om min kost och mitt rörelsemönster.
Nåja.
Jag läste att man gick upp i snitt 1kg/vecka när man puffade med Synarela. Tjoho!
Men jag har som sagt löst den gåtan.
Det är nog inte självaste Synarela som är orsaken utan det är aptiten man får.
Jag är hungrig med jämna mellanrum. Helst skulle jag vilja äta var tredje timme. Håller mig till mitt vanliga matschema. Det jobbiga är att jag blir lite illamående när jag blir så hungrig. Så från och med imorrn ska jag börja med mellanmål. Just in case.
Så får jag hålla kvar träningsschemat men den lilla ändringen att jag tränar 3ggr istället för 4ggr per vecka.
Vad tror ni?
Har jag knäckt det? Eller blev inte er aptid ökad av puffingarna kanske?
Skulle inte förvåna mig om jag vore ensam om det :P
Det kändes lite bajs eftersom att jag har kämpat med min vikt de senaste 4mån. Jag har i snitt tränat 4ggr i veckan.
Man skulle ju kunna tro att jag gått ner massor. Men nejnej. Fett har blivit muskler(eller något) och vågen har nästan stått still.
Jag har gått ner ca 8kg. Men jag tycker att det borde vara mer med tanke på hur jag lagt om min kost och mitt rörelsemönster.
Nåja.
Jag läste att man gick upp i snitt 1kg/vecka när man puffade med Synarela. Tjoho!
Men jag har som sagt löst den gåtan.
Det är nog inte självaste Synarela som är orsaken utan det är aptiten man får.
Jag är hungrig med jämna mellanrum. Helst skulle jag vilja äta var tredje timme. Håller mig till mitt vanliga matschema. Det jobbiga är att jag blir lite illamående när jag blir så hungrig. Så från och med imorrn ska jag börja med mellanmål. Just in case.
Så får jag hålla kvar träningsschemat men den lilla ändringen att jag tränar 3ggr istället för 4ggr per vecka.
Vad tror ni?
Har jag knäckt det? Eller blev inte er aptid ökad av puffingarna kanske?
Skulle inte förvåna mig om jag vore ensam om det :P
tisdag 8 november 2011
Jobbet
Något som jag har svårt att få ihop är den här behandlingen och jobbet.
Jag är vikarie. Så jag kan inte vara för ärlig. Jag vill vara ärlig, men jag vet att det värsta min chef vet om är sjukfrånvaro.
Det bygger upp lite stress att behöva ljuga om allt.
Jag är annars en väldigt ärlig person av den enkla anledningen att jag e väldigt dålig på att ljuga.
Jag såg på familjeliv att man kan lyckas få komma på ultraljud under helgstid. Hoppas,hoppas hoppas att jag kan lyckas charma till mig det.
Då behöver jag inte tänka på den dagen.
Måste ju vara ledig hela dagen för att åka fram och tillbaka (med buss eller tåg) till Uppsala.
Eftersom att äggplock och insättning sker på typ samma vecka ska jag ta semester den veckan.
Jag hade endå tänkt vara ledig ett par dagar efter återinsättningen. Jag vill i stort sett bara ligga i soffan efter.
Jag vet att det inte behövs. Men jag har ett rätt stressigt jobb och jag måste som sagt hålla masken och mina känslor under kontroll.
Det bör gå bra. Men det känns som sagt lite sådär. Och man kan ju tycka att det är lite oansvarigt att påbörja den här behandlingen innan jag blivit fastanställd.
Min chef har i stort sett lovat mig en tjänst. Det drar bara ur på tiden så. Sen så räknar jag med att det kommer att ta ett tag innan vi lyckas.
Jag hoppas att detta är enda gången som jag behöver medicinera mig dock. Skulle vara skönt att ha hundrasjutton ägg i frysen efter detta ;).
Jag är vikarie. Så jag kan inte vara för ärlig. Jag vill vara ärlig, men jag vet att det värsta min chef vet om är sjukfrånvaro.
Det bygger upp lite stress att behöva ljuga om allt.
Jag är annars en väldigt ärlig person av den enkla anledningen att jag e väldigt dålig på att ljuga.
Jag såg på familjeliv att man kan lyckas få komma på ultraljud under helgstid. Hoppas,hoppas hoppas att jag kan lyckas charma till mig det.
Då behöver jag inte tänka på den dagen.
Måste ju vara ledig hela dagen för att åka fram och tillbaka (med buss eller tåg) till Uppsala.
Eftersom att äggplock och insättning sker på typ samma vecka ska jag ta semester den veckan.
Jag hade endå tänkt vara ledig ett par dagar efter återinsättningen. Jag vill i stort sett bara ligga i soffan efter.
Jag vet att det inte behövs. Men jag har ett rätt stressigt jobb och jag måste som sagt hålla masken och mina känslor under kontroll.
Det bör gå bra. Men det känns som sagt lite sådär. Och man kan ju tycka att det är lite oansvarigt att påbörja den här behandlingen innan jag blivit fastanställd.
Min chef har i stort sett lovat mig en tjänst. Det drar bara ur på tiden så. Sen så räknar jag med att det kommer att ta ett tag innan vi lyckas.
Jag hoppas att detta är enda gången som jag behöver medicinera mig dock. Skulle vara skönt att ha hundrasjutton ägg i frysen efter detta ;).
måndag 7 november 2011
Rädslan för att göra fel
Jag är rädd för att jag inte gör rätt. Sprutar jag på rätt sätt?
Tänk om hormonerna inte nedregleras. Tänk om det förstör hela processen.
Nu är det slut på tänk om. Måste kunna sova inatt.
Innan det är dags för sängen ska jag suga på bomullstuss nummer två.
Nattinatt
Tänk om hormonerna inte nedregleras. Tänk om det förstör hela processen.
Nu är det slut på tänk om. Måste kunna sova inatt.
Innan det är dags för sängen ska jag suga på bomullstuss nummer två.
Nattinatt
Träning
Nu sitter jag utanför träningen. Är lite orolig för hur det ska gå.
Har känt mig lite tröttare idag.
Det kan såklart bara vara psykiskt.
Men på eftermiddagen så vart jag så pass slut på jobbet att jag nästan inte visste vad jag hette.
Tänker ha inställningen att det är spännande!!
Så länge jag inte mår för dåligt måste det ju vara positivt att känna av det.
Man vill ju inte att snoken ska svida två gånger om dagen i onödan.
Har känt mig lite tröttare idag.
Det kan såklart bara vara psykiskt.
Men på eftermiddagen så vart jag så pass slut på jobbet att jag nästan inte visste vad jag hette.
Tänker ha inställningen att det är spännande!!
Så länge jag inte mår för dåligt måste det ju vara positivt att känna av det.
Man vill ju inte att snoken ska svida två gånger om dagen i onödan.
Är det dags?
Min morgon började med att kattungen skulle vara med överallt. Om den inte var med så skrek den halsen av sig.
Det var outhärdligt.
Jag var lite sen, den skrek, jag skrek, den skrek högre å jag slog lite i dörren.
Detta var alltså när jag morgonkissade.
När jag slagit i dörren skämdes jag så mycket och kände mig som världens hemskaste. Då började katten skrika igen.
Det var alltså inte jag som var världens hemskaste - utan katten.
Det var bara att ge upp och låta katten göra det den ville (komma in i badrummet som vanligtvis är off limit).
Nu e jag på väg till jobbet och jag känner mig extremt lättirriterad.
Har jag vaknat på fel sida? Eller börjar jag känna av den biverkningen?
Känns som det kan vara lite tidigt än.
Är ju bara på spraydag 3 än så länge.
Bomullstjosan ordnades idag iallafall. Var lite svårt då munnen var snustorr. Försökte tänka på goda snaskiga saker, det gick sådär. Var nog mest sugen på att sova :).
Det var outhärdligt.
Jag var lite sen, den skrek, jag skrek, den skrek högre å jag slog lite i dörren.
Detta var alltså när jag morgonkissade.
När jag slagit i dörren skämdes jag så mycket och kände mig som världens hemskaste. Då började katten skrika igen.
Det var alltså inte jag som var världens hemskaste - utan katten.
Det var bara att ge upp och låta katten göra det den ville (komma in i badrummet som vanligtvis är off limit).
Nu e jag på väg till jobbet och jag känner mig extremt lättirriterad.
Har jag vaknat på fel sida? Eller börjar jag känna av den biverkningen?
Känns som det kan vara lite tidigt än.
Är ju bara på spraydag 3 än så länge.
Bomullstjosan ordnades idag iallafall. Var lite svårt då munnen var snustorr. Försökte tänka på goda snaskiga saker, det gick sådär. Var nog mest sugen på att sova :).
söndag 6 november 2011
4a puffningar senare
Kan inte säga att jag känner av så mycket än.
En grej är att jag hade väldigt svårt att hålla tårarna borta när vi var och tände ljus idag.
Jag är en bölig tjej som har lätt till att gråta. Men jag brukar kunna kontrollera det ganska bra.
Idag var det nära på att jag grät så jag hulkade loss på kyrkogården.
Är det Synarelan som talar? Hur lång tid tar det innan biverkningarna känns av egentligen?
Tack för alla kommentarer. Det känns fruktansvärt skönt att det finns fler som är eller har varit i min situation.
Ronja - jag håller tummarna för att det går bra för dig! Tack för din kommentar. From när började du få dina humörssvängningar?
En grej är att jag hade väldigt svårt att hålla tårarna borta när vi var och tände ljus idag.
Jag är en bölig tjej som har lätt till att gråta. Men jag brukar kunna kontrollera det ganska bra.
Idag var det nära på att jag grät så jag hulkade loss på kyrkogården.
Är det Synarelan som talar? Hur lång tid tar det innan biverkningarna känns av egentligen?
Tack för alla kommentarer. Det känns fruktansvärt skönt att det finns fler som är eller har varit i min situation.
Ronja - jag håller tummarna för att det går bra för dig! Tack för din kommentar. From när började du få dina humörssvängningar?
UppStART
UppStART är en studie som Karolinska Institutet utför.
Alla som gör en IVF behandling i Stockholm och Uppsala har möjligheten att vara med i Studien.
Vi såg det som en självklarhet.
Ett par stycken lär ju ha behövt vara med i en studie när IVF behandlingen framtogs. Vi är så oerhört tacksamma för att möjligheten finns för oss att ens försöka bli gravida.
UppStART är en studie där man följer hela IVf behandlingen fram till barnets utveckling. Bland annat så vill de komma fram till varför många IVF barn föds för tidigt - när de flesta "normalt producerade" barn faktiskt föds lite försent.
När vi var på kliniken i måndags så tog de lite blod från mig och J. Vi fick även med oss ett kuvert med lite information och provrör.
I informationen finns det inloggningsuppgifter där vi kommer åt en enkät.
Provrören innehåller en bomullsgrej, liknande de som tandläkaren har, som vi ska samla saliv på. Mysigt.
Vi ska ta ett bomullsprov på morgonen och ett på kvällen. Den ska vara i munnen i ca 2min.
Huuuuhuuhuuu...låter inte så jättemysigt.
Känns spännande. Jag hoppas att man får ta del av provresultaten. Det vore riktigt roligt.
Imorgon blir dagen för våra salivprov. Kommer kännas lite fånigt att ha en avlång bomullstjosan i munnen samtidigt som J går och snuttar på sin. Det blir ännu en ny erfarenhet.
Alla som gör en IVF behandling i Stockholm och Uppsala har möjligheten att vara med i Studien.
Vi såg det som en självklarhet.
Ett par stycken lär ju ha behövt vara med i en studie när IVF behandlingen framtogs. Vi är så oerhört tacksamma för att möjligheten finns för oss att ens försöka bli gravida.
UppStART är en studie där man följer hela IVf behandlingen fram till barnets utveckling. Bland annat så vill de komma fram till varför många IVF barn föds för tidigt - när de flesta "normalt producerade" barn faktiskt föds lite försent.
När vi var på kliniken i måndags så tog de lite blod från mig och J. Vi fick även med oss ett kuvert med lite information och provrör.
I informationen finns det inloggningsuppgifter där vi kommer åt en enkät.
Provrören innehåller en bomullsgrej, liknande de som tandläkaren har, som vi ska samla saliv på. Mysigt.
Vi ska ta ett bomullsprov på morgonen och ett på kvällen. Den ska vara i munnen i ca 2min.
Huuuuhuuhuuu...låter inte så jättemysigt.
Känns spännande. Jag hoppas att man får ta del av provresultaten. Det vore riktigt roligt.
Imorgon blir dagen för våra salivprov. Kommer kännas lite fånigt att ha en avlång bomullstjosan i munnen samtidigt som J går och snuttar på sin. Det blir ännu en ny erfarenhet.
Synarela dag 2
Imorse gick jag upp vid 6 och tog puffomgång 3.
Kände ingenting inatt. Eller..kanske. Jag vaknade 3 ggr av att jag mådde illa. Vet inte om det är en bieffekt.
Imorse sved näsan lite. Men inte såpass att jag inte kunde sova. Men det kändes.
När jag snöt mig innan puffningen så kom det lite blod i pappret. Jag gissar på att det är normalt.
Förutom det som jag skrivit känner jag mig precis som mitt gamla jag. Härligt.
Ni som känt av biverkningar av Synarela - när började det? Hur många dagar in i behandlingen alltså.
Nu börjar jag bli otålig. Vill att vecka 49 ska vara här nu.
Kände ingenting inatt. Eller..kanske. Jag vaknade 3 ggr av att jag mådde illa. Vet inte om det är en bieffekt.
Imorse sved näsan lite. Men inte såpass att jag inte kunde sova. Men det kändes.
När jag snöt mig innan puffningen så kom det lite blod i pappret. Jag gissar på att det är normalt.
Förutom det som jag skrivit känner jag mig precis som mitt gamla jag. Härligt.
Ni som känt av biverkningar av Synarela - när började det? Hur många dagar in i behandlingen alltså.
Nu börjar jag bli otålig. Vill att vecka 49 ska vara här nu.
lördag 5 november 2011
Synarela
Nu har jag satt upp ett schema för min puffning. Läkaren kallade nässpraysspruten puffar. Lät sött och positivt. Så jag håller fast vid det ordet.
Jag ska puffa 05:30 och 20:30 varje dag. Två puff varje gång, en i vardera näsborre. Puff-puff med andra ord.
Imorse slogs jag av att eftersmaken var väldigt dominant och smakade ej mumma. Var tvungen att borsta tänderna för att det smakade så mycket blä.
Mitt i borstningen inser jag att det inte alls kan vara bra och spotta direkt efter puffningen...det sa läkaren inget om. Efter en kort stund med råpanik insåg jag att det enda jag kunde göra var skölja munnen så lite som möjligt (läs inget alls)
Idag var vi vid skogskyrkogården och tände ljus. På vägen hem blev jag extremt snurrig och behövde sätta mig ner. Känns som att det är lite väl tidigt att få biverkningar. Så jag tror att det mer var för att jag var allmänt slut. Händer ibland att jag får såna här anfall. Om det är en biverkning blir jag väldigt orolig, hur ska detta sluta då?
När jag puffade nu på kvällen så smakade det blä igen. Tog ett tuggummi - och trots att det inte tog bort all eftersmak så hjälpte det otroligt mycket. Det ska jag fortsätta med.
Hörrni - nu är vi igång på allvar.
Jag fyller i kryss på baksidan för varje dos som puffats. 2st kryss = 4st puffar
Här är synarela. Min systemkamera är trasig, därför är bilderna i amatörskick (inte för att jag är amatör..vilket jag egentligen är)
Jag är väldigt glad för att jag börjar med medicinen på en lördag. Är lite orolig för hur humöret kommer att bli.
Jag är oftast inte otrevlig. Men jag bor i sthlm..det e fullt med folk här som inte direkt följer ett sunt förnuft. Sånt kan göra mig irriterad. Kommer jag explodera när medicinen väl kickar in?
Det visar sig. Om man nångång får vara en bitch så är det väl nu? Och när man är i riktiga klimateriet såklart..
För det är ju det som Synarela gör - sätter dig i klimateriet. Den stoppa produktionen av alla kvinnliga hormoner. Och på det viset förhindrar den en såkallad spontan ägglossning. Om man nu skulle få en spontan ägglossning så skulle det innebära att en äggblåsa blir dominant..och det vill vi ju inte. Vi vill ha många jämnlika äggblåsor.
Nu fortsätter kvällen med att heja på min tevespelandes gubbe. Hej å hå
Jag ska puffa 05:30 och 20:30 varje dag. Två puff varje gång, en i vardera näsborre. Puff-puff med andra ord.
Imorse slogs jag av att eftersmaken var väldigt dominant och smakade ej mumma. Var tvungen att borsta tänderna för att det smakade så mycket blä.
Mitt i borstningen inser jag att det inte alls kan vara bra och spotta direkt efter puffningen...det sa läkaren inget om. Efter en kort stund med råpanik insåg jag att det enda jag kunde göra var skölja munnen så lite som möjligt (läs inget alls)
Idag var vi vid skogskyrkogården och tände ljus. På vägen hem blev jag extremt snurrig och behövde sätta mig ner. Känns som att det är lite väl tidigt att få biverkningar. Så jag tror att det mer var för att jag var allmänt slut. Händer ibland att jag får såna här anfall. Om det är en biverkning blir jag väldigt orolig, hur ska detta sluta då?
När jag puffade nu på kvällen så smakade det blä igen. Tog ett tuggummi - och trots att det inte tog bort all eftersmak så hjälpte det otroligt mycket. Det ska jag fortsätta med.
Hörrni - nu är vi igång på allvar.
Jag fyller i kryss på baksidan för varje dos som puffats. 2st kryss = 4st puffar
Här är synarela. Min systemkamera är trasig, därför är bilderna i amatörskick (inte för att jag är amatör..vilket jag egentligen är)
Jag är väldigt glad för att jag börjar med medicinen på en lördag. Är lite orolig för hur humöret kommer att bli.
Jag är oftast inte otrevlig. Men jag bor i sthlm..det e fullt med folk här som inte direkt följer ett sunt förnuft. Sånt kan göra mig irriterad. Kommer jag explodera när medicinen väl kickar in?
Det visar sig. Om man nångång får vara en bitch så är det väl nu? Och när man är i riktiga klimateriet såklart..
För det är ju det som Synarela gör - sätter dig i klimateriet. Den stoppa produktionen av alla kvinnliga hormoner. Och på det viset förhindrar den en såkallad spontan ägglossning. Om man nu skulle få en spontan ägglossning så skulle det innebära att en äggblåsa blir dominant..och det vill vi ju inte. Vi vill ha många jämnlika äggblåsor.
Nu fortsätter kvällen med att heja på min tevespelandes gubbe. Hej å hå
Provrörsbefruktning - medicin
Nu har jag tagit en bild på mina mediciner. Jag tänkte göra så att jag tar en bild på alla mediciner innan jag börjar med dem (tog bilden igår).
Sen när jag påbörjar en viss medicin ska jag ta en bild på den. Så att jag och J verkligen minns allt vi varit med om.
Det är en hel del man ska sätta i sin kropp på bara ett par veckor, eller drygt två månader.
Känns som att det vore dumt att tro att det inte kommer att påverka mig på ett eller annat sätt. Men jag hoppas att biverkningarna kommer att vara snälla mot mig. Vi får väl se ;).
Jag började med sprayen (Synarela) idag. Kommer ett inlägg om den starten senare.
När jag hämtade ut medicinen sa hon på apoteket att utan rabatten man får skulle medicinen kosta över 10.000kr att hämta ut. Jössös! Summan jag fick betala var 1500
Från topp till bott:
Synarela - steg ett och två - sprayen (börjar spraya 5/11)
Puregonpenna - steg två - pennan/verktyget till injektionerna
Puregon - steg två - Injektionsvätska och nålar (börjar injicera ca 2v efter första sprayningen)
Ovitrelle - steg tre - Ägglossningsspruta (tas efter ca 1 och en halv vecka efter injektionsstart)
Lutinus - steg fyra - Vaginaltabletter (tas efter återinförandet)
Dessa fem är alltså de medicinska stegen jag kommer att ha under hela behandlingen. Efter ägglossningssprutan (steg 4) kommer jag få plocka ut ägg, om allt går bra, och några dagar efter de plockat ägg från mig kommer de att återinföra ett embryo, om allt går bra.
Det hela borde kännas läskigt och nervöst. Men det känns bara sjukt spännande. Det är så kul att vi äntligen är igång med behandlingen!
Sen när jag påbörjar en viss medicin ska jag ta en bild på den. Så att jag och J verkligen minns allt vi varit med om.
Det är en hel del man ska sätta i sin kropp på bara ett par veckor, eller drygt två månader.
Känns som att det vore dumt att tro att det inte kommer att påverka mig på ett eller annat sätt. Men jag hoppas att biverkningarna kommer att vara snälla mot mig. Vi får väl se ;).
Jag började med sprayen (Synarela) idag. Kommer ett inlägg om den starten senare.
När jag hämtade ut medicinen sa hon på apoteket att utan rabatten man får skulle medicinen kosta över 10.000kr att hämta ut. Jössös! Summan jag fick betala var 1500
Har strukit över mitt namn med en ostadig hand, man är väl konstnär..
Från topp till bott:
Synarela - steg ett och två - sprayen (börjar spraya 5/11)
Puregonpenna - steg två - pennan/verktyget till injektionerna
Puregon - steg två - Injektionsvätska och nålar (börjar injicera ca 2v efter första sprayningen)
Ovitrelle - steg tre - Ägglossningsspruta (tas efter ca 1 och en halv vecka efter injektionsstart)
Lutinus - steg fyra - Vaginaltabletter (tas efter återinförandet)
Dessa fem är alltså de medicinska stegen jag kommer att ha under hela behandlingen. Efter ägglossningssprutan (steg 4) kommer jag få plocka ut ägg, om allt går bra, och några dagar efter de plockat ägg från mig kommer de att återinföra ett embryo, om allt går bra.
Det hela borde kännas läskigt och nervöst. Men det känns bara sjukt spännande. Det är så kul att vi äntligen är igång med behandlingen!
fredag 4 november 2011
En dag kvar
Nu är det nästan exakt ett dygn kvar innan vi börjar med behandlingen på riktigt.
Imorrn börjar jag spraya med en nässpray som ska nedreglera mina hormoner så att en ägglossning inte kan ske på egen hand.
Man kan eventuellt få bland annat värmeavallningar av denna nässpray. Det låter lovande. Jag har de senaste dagarna haft lite svallningar på natten. Det är nog nerverna.
Känns otroligt kul att börja imorrn.
Undrar hur nässprayen smakar.
Någon som har erfarenhet av synarela (tror jag den heter).
Imorrn börjar jag spraya med en nässpray som ska nedreglera mina hormoner så att en ägglossning inte kan ske på egen hand.
Man kan eventuellt få bland annat värmeavallningar av denna nässpray. Det låter lovande. Jag har de senaste dagarna haft lite svallningar på natten. Det är nog nerverna.
Känns otroligt kul att börja imorrn.
Undrar hur nässprayen smakar.
Någon som har erfarenhet av synarela (tror jag den heter).
tisdag 1 november 2011
31 okt 2011
Igår var det sista oktober. Igår var det första dagen i Uppsala. Första steget mot en IVF behandling.
Dagen innan var jag väldigt nervös..flera dagar innan faktiskt.
Det kändes lite som att det kunde bli en riktig pannkaka och att läkaren skulle säga att det var helt kört för oss.
Men det var tvärtom. Han verkade vara väldigt öppen och positiv för vår behandling.
Innan jag säger något mer så vill jag få sagt att jag är helt kär i kliniken. Alla som vi träffade på som jobbade där, inredningen och ja...allt kändes bra.
Redan på lördag börjar jag med nässprayen. Känns helt fantastiskt! Kan det gå såhär snabbt?
Vi hade ställt in oss på att starta i januari. Så när läkaren sa att vi skulle sätta igång på en gång fick jag lite kalla fötter. De fötterna återfick värmen snabbt.
Vi fick 33% chans att bli gravida på första försöket. Inte superhöga odds. Men vi hoppas såklart.
Tänk att vi kan vara gravida med en liten redan innan årsskiftet.
2 år efter vi börjat försöka..
From nu ska jag börja skriva oftare. Jag vill spara alla mina tankar och känslor gällande detta.
I veckan blir det en bild på mitt hemmaapotek.
Det ser ni fram emot va.
Dagen innan var jag väldigt nervös..flera dagar innan faktiskt.
Det kändes lite som att det kunde bli en riktig pannkaka och att läkaren skulle säga att det var helt kört för oss.
Men det var tvärtom. Han verkade vara väldigt öppen och positiv för vår behandling.
Innan jag säger något mer så vill jag få sagt att jag är helt kär i kliniken. Alla som vi träffade på som jobbade där, inredningen och ja...allt kändes bra.
Redan på lördag börjar jag med nässprayen. Känns helt fantastiskt! Kan det gå såhär snabbt?
Vi hade ställt in oss på att starta i januari. Så när läkaren sa att vi skulle sätta igång på en gång fick jag lite kalla fötter. De fötterna återfick värmen snabbt.
Vi fick 33% chans att bli gravida på första försöket. Inte superhöga odds. Men vi hoppas såklart.
Tänk att vi kan vara gravida med en liten redan innan årsskiftet.
2 år efter vi börjat försöka..
From nu ska jag börja skriva oftare. Jag vill spara alla mina tankar och känslor gällande detta.
I veckan blir det en bild på mitt hemmaapotek.
Det ser ni fram emot va.
lördag 29 oktober 2011
måndag 24 oktober 2011
En vecka
Nu är det en vecka kvar tills vi åker till Uppsala på vårt första besök.
Det e mycket tankar som snurrar nu.
Snälla rara säg att vi får påbörja behandlingen innan jul.
Det skulle få mig släppa en massa negativa känslor och oro.
Det e mycket tankar som snurrar nu.
Snälla rara säg att vi får påbörja behandlingen innan jul.
Det skulle få mig släppa en massa negativa känslor och oro.
torsdag 6 oktober 2011
Lite Depp
Vi försöker hålla modet upp hemma hos oss.
Men det e svårt. Alla våra vänner är gravida eller har precis fått sina barn. De som vi känner som inte är i denna situation väntat vi bara på att de ska bli.
Jag vet faktiskt inte om jag tycker att det är bra eller bara tråkigt att han känner likadant.
Jag vill inte vara ensam i detta. Men jag vill inte utsätta honom för det heller.
Nu vet jag att han mår dåligt av det. Så mest känns det synd.
Jag kan bli så otroligt frustrerad av vänner å släkt som tror att de förstår.
Jag vet att det är av välmening. Men det är tufft.
Allra jobbigast är nog "ja men då vet ni ju att det kommer ett barn någongång".
Ja - det vet vi. Men de som blivit gravida på det naturliga sättet kan inte förstå rädslan, skräcken å att bök detta medför.
Jag skulle byta ut mycket för att kunna bli gravid som alla andra.
Däremot är jag otroligt tacksam för att denna metod finns. Nu kommer vi ju troligtvis kunna få ett eget litet barn.
Nångång
Nu ska jag rycka upp mig.
Men det e svårt. Alla våra vänner är gravida eller har precis fått sina barn. De som vi känner som inte är i denna situation väntat vi bara på att de ska bli.
Jag vet faktiskt inte om jag tycker att det är bra eller bara tråkigt att han känner likadant.
Jag vill inte vara ensam i detta. Men jag vill inte utsätta honom för det heller.
Nu vet jag att han mår dåligt av det. Så mest känns det synd.
Jag kan bli så otroligt frustrerad av vänner å släkt som tror att de förstår.
Jag vet att det är av välmening. Men det är tufft.
Allra jobbigast är nog "ja men då vet ni ju att det kommer ett barn någongång".
Ja - det vet vi. Men de som blivit gravida på det naturliga sättet kan inte förstå rädslan, skräcken å att bök detta medför.
Jag skulle byta ut mycket för att kunna bli gravid som alla andra.
Däremot är jag otroligt tacksam för att denna metod finns. Nu kommer vi ju troligtvis kunna få ett eget litet barn.
Nångång
Nu ska jag rycka upp mig.
onsdag 5 oktober 2011
Så trött på väntan
Det är bara 5e oktober idag. Vi ska till cvl den 31a. Dryga 4 veckor kvar alltså.
Kan tiden inte gå snabbare.
Jag å drömkillen pratade igår om att det är lustigt hur man nu längtar till slutresultatet jämfört med min skräck inför ivf innan diagnos.
Jag e fortfarande rädd. Men jag ser fram emot rädslan, smärtan å alla känslor runtomkring.
Jag är dock öppen för att jag kommer att ändra uppfattning när jag väl är igång med behandlingen.
Vilket troligtvis blir runt jul.
Pratade med en sköterska igår som sa att jag troligtvis börjar spraya då.
Spännande. Hur fungerar en sprayning.
Jag håller er uppdaterade...
Kan tiden inte gå snabbare.
Jag å drömkillen pratade igår om att det är lustigt hur man nu längtar till slutresultatet jämfört med min skräck inför ivf innan diagnos.
Jag e fortfarande rädd. Men jag ser fram emot rädslan, smärtan å alla känslor runtomkring.
Jag är dock öppen för att jag kommer att ändra uppfattning när jag väl är igång med behandlingen.
Vilket troligtvis blir runt jul.
Pratade med en sköterska igår som sa att jag troligtvis börjar spraya då.
Spännande. Hur fungerar en sprayning.
Jag håller er uppdaterade...
tisdag 4 oktober 2011
31a oktober
Då smäller det. Det är dagen vi är inbokade på ett första besök. Tänk om tiden kunde gå lite snabbare.
Jag pratade med kliniken idag. De är väldigt trevliga. Det känns som att de är vana med halvt hysteriska kontrollmänniskor.
Anledningen till att jag ringde var för att få höra på ett ungefär när vi ska tillbaka. Man påbörjar oftast sin medicinering på dag 21 i cykeln. Min dag 21 är två dagar efter första besöket.
Skulle kännas så skönt att komma igång på en gång.
Sannolikheten för att det skulle ske verkade dock vara riktigt liten.
Det blir nog start i dec å insättning i jan.
Det funkar det med. Det är rätt nära i tiden. Samtidigt som 3 månader känns som en evighet. Hur har par tålamod att vänta såhär länge?
Jag pratade med kliniken idag. De är väldigt trevliga. Det känns som att de är vana med halvt hysteriska kontrollmänniskor.
Anledningen till att jag ringde var för att få höra på ett ungefär när vi ska tillbaka. Man påbörjar oftast sin medicinering på dag 21 i cykeln. Min dag 21 är två dagar efter första besöket.
Skulle kännas så skönt att komma igång på en gång.
Sannolikheten för att det skulle ske verkade dock vara riktigt liten.
Det blir nog start i dec å insättning i jan.
Det funkar det med. Det är rätt nära i tiden. Samtidigt som 3 månader känns som en evighet. Hur har par tålamod att vänta såhär länge?
torsdag 22 september 2011
Carl Von Linne kliniken
Jag ringde vårdgarantin igår. Vår remiss har blivit vidareskickad till Carl von linne kliniken i Uppsala.
Det känns jättebra!
Vi har nämligen funderat på att göra en privat behandling på just den kliniken.
Sen att det känns lite meckigt att åka till Uppsala när man inte mår toppen är en annan sak.
Men jag funderar på om vi ska försöka ta en minisemester å bo på hotell osv.
Det kan ju vara lite mysigt.
Tänk om jag e gravid om ett par månader.
Ska jag vara helt ärligt så är jag inställd på det. Har redan börjat fundera på mammakläder osv.
Kram
Det känns jättebra!
Vi har nämligen funderat på att göra en privat behandling på just den kliniken.
Sen att det känns lite meckigt att åka till Uppsala när man inte mår toppen är en annan sak.
Men jag funderar på om vi ska försöka ta en minisemester å bo på hotell osv.
Det kan ju vara lite mysigt.
Tänk om jag e gravid om ett par månader.
Ska jag vara helt ärligt så är jag inställd på det. Har redan börjat fundera på mammakläder osv.
Kram
måndag 19 september 2011
IVF
Provrörsbefruktning.
Det är lösningen för oss.
Såg att sist jag skrev var innan jag gjorde min äggledarröntgen. För det första vill jag säga att det inte alls gjorde så ont som jag var beredd på. Det var inte behagligt, men det gjorde inte ont. Skönt!
Det jobbigaste var efteråt. Då hade jag mensvärk och det rann ut lite kontrastvätska. Var inte så mysigt.
Domen blev att jag har en blockering i högra äggledaren. Och vänstra äggledaren är inte heller tipptopp.
Nu väntar vi på att få en tid till IVF. Vi har valt att vända oss till vårdgarantin i sthlm då det är upp till 1års väntetid här. Det känns lite överdrivet.
Jag vill ha barn nu. Det vill han med.
Så nu känns det väldigt spännande. Det ska inte vara mer än 3mån väntetid när man kontaktat vårdgarantin. Och nu väntar vi på brevet med vårt datum för första besöket.
Tänk er att jag kan vara gravid innan året är slut.
Ska jag vara helt ärlig så går jag redan och planerar min graviditet. Vad jag ska ha på mig osv.
Nu ska jag iallafall blogga här med. Har ingen förutom han som jag känner att jag kan prata med.
Så jag behöver skriva av mig - samtidigt som jag vill minnas mina känslor runt den här karusellen.
Det är lösningen för oss.
Såg att sist jag skrev var innan jag gjorde min äggledarröntgen. För det första vill jag säga att det inte alls gjorde så ont som jag var beredd på. Det var inte behagligt, men det gjorde inte ont. Skönt!
Det jobbigaste var efteråt. Då hade jag mensvärk och det rann ut lite kontrastvätska. Var inte så mysigt.
Domen blev att jag har en blockering i högra äggledaren. Och vänstra äggledaren är inte heller tipptopp.
Nu väntar vi på att få en tid till IVF. Vi har valt att vända oss till vårdgarantin i sthlm då det är upp till 1års väntetid här. Det känns lite överdrivet.
Jag vill ha barn nu. Det vill han med.
Så nu känns det väldigt spännande. Det ska inte vara mer än 3mån väntetid när man kontaktat vårdgarantin. Och nu väntar vi på brevet med vårt datum för första besöket.
Tänk er att jag kan vara gravid innan året är slut.
Ska jag vara helt ärlig så går jag redan och planerar min graviditet. Vad jag ska ha på mig osv.
Nu ska jag iallafall blogga här med. Har ingen förutom han som jag känner att jag kan prata med.
Så jag behöver skriva av mig - samtidigt som jag vill minnas mina känslor runt den här karusellen.
torsdag 2 juni 2011
Utredningsstart
Förra veckan var vi på vårt första besök hos gyn sthlm.
Det kändes helt okej. Jobbigast var att ljuga på jobbet om varför jag behövde gå tidigare.
När vi var inne hos läkaren så gjorde han min gynundersökning medan "han" var i samma rum. "Han" är såklart min kära man.
Det kändes lite udda.
Vi fick iallafall en del remisser. Jag skulle ta en massa blodprov (8st rör med 20 olika testningar) och "Han" fick lämna blodprov och ska få lämna spermaprov.
Vi båda fick även lämna urinprov.
Nästa vecka ska jag spola livmodern. Om jag förstått det rätt så kommer läkaren köra upp kontrastvätska i livmodern samtidigt som det görs ett vaginalt ultraljud. På detta sätt kan de se alla passager osv i livmodern.
Tydligen ska detta vara väldigt smärtfyllt. Jag informerar er om detta när jag gjort det.
Är fruktansvärt nervös.
Det blir nog bra. Det är faktiskt bara några få dagar kvar tills jag ska dit.
Jag har fått ljuga för jobbet igen. Känns skitdumt.
tisdag 17 maj 2011
Snart dags
Den 27e ska vi på utredningen. Känns bra och spännande. Nu kommer det börja röra på sig.
Jag har ett par vänner som är gravida. Och trots att jag inte vill så känner jag mig stundtals bitter. Det som stör mig mest är att man går och gnäller så mycket. Att vara gravid är inte någon sjukdom.
Du kan inte skylla på att du är gravid när du vill vara hemma från jobbet.
Nu är jag inte så dum att jag menar de med allvarligare komplikationer, utan de som känner sig lite "hängiga".
Nåja, så länge de och deras bebisar mår bra så är väl allt bra.
Jag har ett par vänner som är gravida. Och trots att jag inte vill så känner jag mig stundtals bitter. Det som stör mig mest är att man går och gnäller så mycket. Att vara gravid är inte någon sjukdom.
Du kan inte skylla på att du är gravid när du vill vara hemma från jobbet.
Nu är jag inte så dum att jag menar de med allvarligare komplikationer, utan de som känner sig lite "hängiga".
Nåja, så länge de och deras bebisar mår bra så är väl allt bra.
lördag 7 maj 2011
Utredning
Nu har det gått såpass lång tid och vi har blivit lite lessa på att vänta. Jag trodde verkligen att jag var gravid denna månad då jag hade ont i magen. Det visade sig vara en urinvägsinfektion. Det är så skrattretande att jag faktiskt skrattar.
Vi har en tid för en utredning redan 27e maj. Ska bli riktigt spännande samtidigt som det är riktigt läskigt.
Vi har en tid för en utredning redan 27e maj. Ska bli riktigt spännande samtidigt som det är riktigt läskigt.
torsdag 28 april 2011
Längesedan
Nu var det längesen jag skrev här.
Ingen bebis än. Inte ens ett minsta antydan på ett plus på graviditettesterna jag gjort.
Jag gick på akupunktur ett bra tag. Mestadels för att jag fick så mycket utav det. hela jag blev mycket mer avslappnad och jag kände att min mens blev annorlunda. Men detta hjälpte alltså inte.
Under tiden som jag inte bloggat så har jag självfallet haft månader som jag varit helt säker på att jag e gravid. Och månader som vi knappt försökt. Flest såna månader faktiskt. Efter ett tag så kände det så jobbigt att ens tänka tanken på att vi skulle behöva vara intima. Så då valde vi att strunta i det helt.
Denna månad är den första som vi båda känt att vi "hittat tillbaka". Så självklart så känner jag mej jättegravid. Jag har testat mej..och jag är inte gravid.
Känns riktigt surt. Hur länge ska man behöva vänta?
Så nu har vi bestämt oss för att gå på en utredning. Vilket känns jobbigt. Vi har ju varit gravida två gånger. Men det e klart...finns det något som kan hjälpa oss så får man väl vara öppen för det. Även om rädslan är total.
Nu har det snart gått ett år sen vårt missfall. När vi fick missfall så var jag ledsen, men absolut inte jätteledsen. Det var för att jag var säker på att vi snart skulle bli gravida igen.
Nu när det nästan gått ett år så känns det lite som ett slag i magen.
Ett år..på morsdag (såklart).
Det är väl bara att hoppa upp på hästen igen. Nu är ju våren här och det gör att mycket känns bättre och lättare.
Ingen bebis än. Inte ens ett minsta antydan på ett plus på graviditettesterna jag gjort.
Jag gick på akupunktur ett bra tag. Mestadels för att jag fick så mycket utav det. hela jag blev mycket mer avslappnad och jag kände att min mens blev annorlunda. Men detta hjälpte alltså inte.
Under tiden som jag inte bloggat så har jag självfallet haft månader som jag varit helt säker på att jag e gravid. Och månader som vi knappt försökt. Flest såna månader faktiskt. Efter ett tag så kände det så jobbigt att ens tänka tanken på att vi skulle behöva vara intima. Så då valde vi att strunta i det helt.
Denna månad är den första som vi båda känt att vi "hittat tillbaka". Så självklart så känner jag mej jättegravid. Jag har testat mej..och jag är inte gravid.
Känns riktigt surt. Hur länge ska man behöva vänta?
Så nu har vi bestämt oss för att gå på en utredning. Vilket känns jobbigt. Vi har ju varit gravida två gånger. Men det e klart...finns det något som kan hjälpa oss så får man väl vara öppen för det. Även om rädslan är total.
Nu har det snart gått ett år sen vårt missfall. När vi fick missfall så var jag ledsen, men absolut inte jätteledsen. Det var för att jag var säker på att vi snart skulle bli gravida igen.
Nu när det nästan gått ett år så känns det lite som ett slag i magen.
Ett år..på morsdag (såklart).
Det är väl bara att hoppa upp på hästen igen. Nu är ju våren här och det gör att mycket känns bättre och lättare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)