Lilypie Pregnancy tickers

Lilypie Pregnancy tickers

fredag 28 december 2012

Dinglisar över ansiktet

En i min mammagrupp sa att man kunde ha dinglisar över ansiktet då de var utformade så de andades.

Är det någon som vet om detta stämmer?

Ellie verkar ha ett enormt snuttbehov kust nu. Barbapappa har fungerat på nätterna. Men han e lite otymplig så innan hon hittar honom jagar hon upp sig å blir ledsen.

Så igår testade jag att sätta en dinglis framför henne. Då vart hon jättenöjd. Men drog upp den över näsan.

Hittar inget på internet om att dinglisar skulle andas. Så jag vet inte om jag vågar lita på det.
Självklart drog jag bort snutten från hennes ansikte när hon somnar. Men hon höll den i ett järngrepp. Så nu när vi vaknade hade hon dragit upp den igen.

Är detta något som ni vet nåt om?

tisdag 25 december 2012

Js julklapp från oss

Js julklapp från mig å Ellie såg ut såhär.
Lite taskig bild å ni får vrida huvudet.
Hoppas det går bra :).



måndag 24 december 2012

God jul!!!

Hoppas ni alla har en god jul!!

Vår har varit helt fantastisk!! Ellie hade lite ont i magen men det gick över rätt snabbt.

Vi fick den bästa julklappen man kan få. Hon skrattade högt å hjärterligt för första gången.
Så himla fint skratt.

Tänk att vi förra julen var långt nere på botten å att vi idag är lyckligare än någonsin.
Mycket kan hända på ett år.

Många kramar till er.

lördag 22 december 2012

1-0 till mamman

Nu ni!! Nu fick jag henne att somna. Hon var ledsen å gnällig igen. Kände att jag inte riktigt hade tid med det nu när jag ska packa å allt.

Så jag bytte blöja å tog av henne pyjamasen. Så satte jag henne i babysittern med en filt på henne. Hon har bara blöja på sig.
Då somnade hon. Så hon var väl varm.

När hon var nyfödd hade hon nästan alltid bara blöja å filt på sig. Kanske ska börja testa med det ibland. Men det känns som det e så kallt hemma. Vi har ca 22grader, så hon borde ju inte frysa. Jag är frusen men hon verkar ju vara lite tvärtom.

Skönt för henne att nappa lite iallafall. Å skönt för mig att det inte blev en repris av gårdagen :).


fredag 21 december 2012

11:00-22:00

Helt slut i stugan är man här. Ellie började gnälla vid 11 idag å slutade inte förrns 22 då hon grät sig till sömns. Igen.
Jag hatar det. Jag vill inte att hon ska gråta sig till sömns. Men det fanns liksom ingen annan utväg.

Hon hade en paus i gnället å skriket. Jag var på en promenad i lite mer än 2h. Då sov hon. Sen så bajsade hon på kvällen - hurra!!!
Då stånkade hon mer. Efter det så badade jag henne, vilket alltid är poppis. Och efter det hade hon en trevlig pratstund med sin pappa.

Sen började det igen. Det allra värsta är ju att hon e övertrött. Så somnar hon å så fort jag lägger henne i sängen börjar hon skrika. Jag tar upp försöker trösta, omöjligt. Sen tillslut blir hon lugn å somnar i famnen. Jag försöker då smyga ner henne i hennes säng å det börjar om.
Vad innebär det? Känner hon sig inte trygg i sin säng?

Är som sagt helt slut å jag har massor att göra. Hinner aldrig med nåt nuförtiden. Läste nyss på lilla jags blogg att hon hunnit rida båda sina hästar. Jag får vara glad om jag får mina tänder borstade.
Jag är inte bitter å jag älskar mitt liv. Men det blir lite stressigt när man, som jag imorrn, ska göra en resa på 3h till Värmland. Jag har inte ens börjat packa.
Katterna ska till min mamma så deras saker ska oxå packas.

Jag måste ta en långdusch = tvätta håret. Minns inte när jag gjorde det sist, är väl nån vecka sen.
Jag måste rota i garderoben efter något att ha på mig på jul.
Å jag måste minnas allt som ska med till Ellie. Det är i princip allt hon äger.
Det vore katastrof om vi glömmer pysventilerna eller laktulosen.

En oro har jag i kroppen oxå då vi ska iväg på en sån lång resa. Eftersom vi inte har bil har Ellie bara åkt bil ca 3-4ggr. Å då har det varit kortisar.

Träningsvärk lär jag ha i armar å rygg imorrn efter jag släpade vagnen i snön. Å trött i huvudet är jag idag. Förhoppningsvis känner jag mig piggare imorrn.

Hur mycket har ni på era barn när ni åker bil? Jag funderar på vanliga kläder å sen ha en filt/ett täcke på henne. Annars lär det väl bli för varmt?

Nu måste jag sova å ladda batterierna ordentligt.

Kram på er!!

Jag har lärt mig min läxa skrikguden, låt mig vara nu

Herregud vilken dag.

Varför skulle jag skriva som jag skrev igår? Varför? Det var väl otroligt dumt.

Ellie fick som sagt ett kolikåterfall igår. Hon hade så ont å var så ledsen stackarn.

Idag började dagen med gråt, vilket var rätt längesen.
Och så har dagen fortsatt. Gnäll, gråt, skrik, gnäll, gråt å skrik. Vår annars så lättcharmade bebis har i princip gett mej fingret vid alla mina försök att trösta henne.
Hon kunde inte bajsa själv utan behövde hjälp. Efter hjälpen var hon övertrött å kunde inte somna.

Jag bestämde mej för att ge mej ut med henne. Men hittade inte mobilen. La henne på vår säng å gick ut i vardagsrummet. Bebisen skrek, skrek å skrek.
Mailade J om att jag inte hittade mobilen å att jag ska försöka vara vid stationen ungefär när han tåg brukar komma. Om jag inte var där skulle han gå hem.
När jag stänger ner datorn så är det tyst.
Går in i sovrummet å hittar en sovandes bebis.

Hon skrek sig till sömns. Den kändes inte så bra i mammahjärtat. Men det är bra att hon får sova.
Tycker så otroligt synd om henne när hon har såna här dagar.

Katterna bli såklart jättestressade när hon skriker å gnäller en hel dag. Så när hon somnat så kommer de å är stressade. Detta brukar väcka henne å hela karusellen kommer igång igen.
Jag kan faktiskt tänka mej att strypa katterna just vid såna här tillfällen.

Det är helt klart synd om mej med. Huvudvärken dånar å jag är heeeeelt slut i kroppen. Man vill bara gråta för att man är så dränerad av energi.
Nu sover hon iallafall då gäller det att ladda batterierna.

Hon sov faktiskt en kortis tidigare idag. Hela 3min vart det. Sen hjälpte jag henne att bajsa.

Snälla skrikguden. Låt min bebis lilla mage få komma tillbaka till hur den var för ett par dagar sen.
Det är faktiskt inte rättvist att hon ska behöva ha det såhär.

Som hon ser ut på bilden är så som hon se ut 90% av sin vakna tid när magen fungerar.

torsdag 20 december 2012

Provocerande

Idag blev jag så otroligt provocerad av en god vän som är gravid.
Hon har en komplikation (precis som i hennes förra graviditet) där hon kan föda för tidigt.

I och med att det var så stor risk att Ellie skulle komma tidigt läste jag på om prematurbarn. Det borde jag aldrig gjort för jag fick bara panik.

Ofta får prematurbarn mycket problem. Antingen med magen, matsmältningen eller hjärnskador (allt från adhd till cp-skador). Nu läser jag en blogg där hon fått sina tvillingar tidigt, hoppas att hon inte läser min blogg. Om det nu skulle vara så att hennes barn blir påverkade så är de lika fantastiska för det. Det är inte direkt det som är min poäng.

Tillbaka till det som provocerade mej. Min kompis vet om att hon kan föda på stört om det sättet igång. Hon ska hålla utkik efter tryck ned å blod. Så igår hade hon känt ett otroligt tryck nedåt hela eftermiddagen å det gjorde ont. Vad gjorde hon åt det? Ingenting. Hon tog en tablett.
Hur kan man göra såhär? Om man inte kan stoppa en tidig förlossnings så finns det inget att göra. Men i hennes fall skulle det gå att stoppa. Hon är i vecka 29+ så det är lång tid kvar (bf mars).
Jag blir sååå frustrerad å arg på henne.
Hennes ettåring (väldigt tätt mellan barnen) blir ju oxå väldigt drabbad om mamman ska bo på neo i 3mån.
Något säger mej att ett prematurbarn kräver sjukt mycket mer än ett fullgånget.
Min systers barn var inte prematur men var väldigt liten. Han behövde matas vara annan timme dygnet runt. Tänk om man skulle ha en ettåring hemma som behövde stimulans.
Hennes barn har inte börjat på dagis då hon inte vill jobba innan nästa barn kommer.

Jag kunde såklart inte hålla mig. Utan talade om för henne hur oansvarig jag tyckte att hon var. Å att hon behövde tänka på båda barnen.
Sen slog det mej att jag i princip kallade henne för en dålig mamma, å det kändes lite hårt. Så jag behövde be om ursäkt.
Men jag känner mej fortfarande lika arg.
Jag vill nästan skrika på henne å skaka om henne.
Låt bebisen stanna inne!!

Redan förra gången hon var gravid fick jag känslan av att hon ville att barnet skulle komma tidigt (tror hon försökte göra hinnsvepning på sig själv innan bf, tror dock att det var från 36+ eller om det var 34+) men barnet kom ett par dagar efter bf.
Jag fattar inte varför man skulle vilja att barnet kommer tidigare än 36+ (allra tidigast 34+ då allt i princip e klart).
Det känns bara själviskt. Är det för att man inte vill spricka (hon sprack totalt)? Då kan jag tala om att hon som hade rummet bredvid mej på bb sprack lika mycket som hon = så mycket man kan. Hennes barn vägde strax över 2kg endast. Han såg mini ut bredvid Ellie, haha.
Tänker man inte på barnet? Vad den kommer att få för men?
Tänk om barnet skulle få epilepsi bara för att hon inte åkte in å stoppade förlossningen. Onödigt som fan!
Iallafall i mina ögon.

Och visst!! Man kan inte enbart fokusera på riskerna. Men OM det går att förhindra så är deg väl bara bra att tänka på riskerna. Så man tar taxi till sjukan så fort nåt känns konstigt.

Puh, nu har jag fått ut det ut mitt system.

Kan hända att just den här kompisen lyckats googla fram den här bloggen.
Om du har det så får vi prata om det.
Anledningen till att jag skriver det här är för att jag känner inte att det är läge att ta upp det med dej när du är gravid å stressad.
Du gör precis som du vill själv. Men jag förstår dej inte.
Och jag tycker att det är oansvarigt.

Puh, tack bloggen för att du finns.

Tack mitt kära cerklage att Ellie inte kom tidigt. Nu kan hon fått skador efter förlossningen då hennes värden var så dåliga innan kejsarsnittet. Det visar sig om ett par år. Vi kommer att älska henne lika mycket endå.
Men hade det kunnats förhindras så hade jag sett till att det gjordes.

Nu ska jag sluta älta!!
Kram

Är tetran boven i dramat?

Igår var vi på stan länge. Jag matade Ellie med det kokta vattnet jag hade med mej. Brukar ta med till en måltid.

Eftersom att vi var ute så länge så behövde hon matas en andra gång. Brukar alltid ha med mej två nappflaskor å tetra nan för säkerhetsskull. Vilket var tur igår då.

Nu e jag lite senil. Men jag tror att det var igår hon somnade tidigt å vaknade ledsen. Jag tog upp henne å hon la värsta rapen. Lät som en vuxen (händer extremt sällan) efter det var allt tipptopp å hon kunde somna om när vi la oss.

Idag har hon varit gnällig hela eftermiddagen. Lite kul med tanke på mitt tidigare inlägg.
Prövade att gå ut med vagnen å alla andra tricks. Inget funkade helt å hållet.

När klockan var sju var hon helt slut. Matade henne men fick inte någon rap. Jag visste att hon skulle vakna i tårar. Men jag trodde inte att det skulle vara ett kolikåterfall.
Vad hon skrek!! Hon fes lite men inte alls tillräckligt.
Så vi tog fram pysventilen. Det visade sig att hon behövde bajsa. Det var hårt som det var förr i tiden.
Den enda förändringen som gjorts är att jag slutat med tetran på nätterna (det var vid den här förändringen som hon började sova hela nätter) och när jag är ute med henne.
Hon får i stort sett aldrig tetra längre.
Det har hänt 2ggr de senaste 2veckorna. Å då har hon haft magknip på kvällarna.
Så det måste vara den.
Från å med nu ska jag endast använda tetran i absoluta nödfall. Tji fick vi som köpte hem typ 20st (à 10kr).

Hon fick även ett kolikåterfall av vaccineringen. Då var det bara gaser. Men OJ vad ledsen hon var.
När hon fick vaccinationssprutorna var det jobbigt. Men hon var lååååångt ifrån lika ledsen som hon e på kvällarna när hon har ont. Stackarn, hur ont har hon då på kvällarna. Läste i en artikel att kolik kändes som tarmvred. Stackars, stackars liten!!! Tur att det börjar bli bättre.

Det här med att rapa är ett starkt tips. På bb sa de att man ska få de rapa så de inte kräks. Tyckte det lät skumt men körde efter det.
Vår kära dotter får så himla ont om vi inte rapar henne. Så det e ett tips! Kämpa in i oändligheten. Gnugga ryggen, buffa rumpan å byt axel. Tillslut går det. Ju längre tid det tar desto högre rap oftast.

Nu har hon äntligen somnat å verkar inte ha ont längre. Babysittern hjälper oftast kvällstid. Men inte alltid.

Ska inte klaga

Förut när Ellie hade kolikbesvär var det faktiskt rätt tufft. Hon grät otroligt mycket på kvällarna. På dagarna grät hon eller gnällde.
Nu har hon börjat fisa ordentligt OCH hon kan bajsa själv. Inte visste jag att man kunde bli så stolt när hennes stånkningar faktiskt resulterar i bajs och inte tårar.
Den här veckan har hon bajsat själv varje dag utom en. Två gånger om dagen dessutom.
Stolt, stolt, stolt!!

Annars är hon faktiskt rätt enkel att ha och göra med nu. Man förstår rätt snabbt vad hon vill. Hon gråter när hon är hungrig (och övertrött). Men det e kortare perioder.
Hon kan gnälla till smågråta när hon är uttråkad eller varm, men det är enkelt åtgärdat.

Att lägga henne i vagnen är fortfarande bökigt. Men påklädningen går faktiskt bättre.

Hon sover hela nätter och har gjort iallafall i två veckor. Så det är nästan så att jag vågar tro på att det är bestående.
Nu var hon trött och jag slog in julklappar. Så jag la henne i spjälsängen och satte på sängmobilen. Hon älskar ju den så hon låg och pratade lite med den och sprattlade för fullt. Sen så somnade hon, bara sådär.
Det har hänt förut, men jag har inte haft hjärta att låta henne ligga där själv om hon inte somnar.
Nu ska jag nog försöka ha is i magen och låta henne ligga en stund. Hon mår ju som bäst om hon får vila ett par timmar om dagen.
Snart är det matdags för henne.

Hon rullar från mage till rygg nu. Hon kan knappt ligga på mage utan att rulla över, vilket gör henne skitförbannad...hahahah.
Så jag är med ibland och håller i henne, så hon får ligga kvar på mage.

Hade någon sagt att det skulle bli såhär kul efter 3månader så hade jag nog inte tappat hoppet som jag gjorde tidigare.
Hade någon sagt att hon hade kolik hade jag ju såklart insett att det faktiskt fanns ett slut.
Nu trodde jag att vi hade ett väldigt missnöjt barn - jo de finns, min kompis lilla son ler i princip aldrig.
Han var hemma hos oss i 6h. Jag och hans mamma gjorde ALLT för att underhålla honom. Men han gick med mungiporna nedåt hela tiden. Gnällde, gnällde och gnällde.
Det var tufft.

Nu verkar lillskruttan vilja vakna.
Man fattade att hon skulle betyda allt. Men man förstod inte att kärleken skulle växa så mycket per dag.

Idag är det förresten ett år sedan vi fick minuset efter första IVFen. Jag tjuvtestade.
Mensen kom på julafton. Tänk att det inte ens gått ett år sedan Ellie stoppades in. Men att det har gått mer än ett år sedan embryot fröses ned. Sjukt.

Nu skottar de på taket, det e det som gör att hon vaknar.


onsdag 19 december 2012

Ett avslut

Jag var nyss hos min läkare på ett sista besök.
Åh vad jag tycker om henne.

Vi pratade om att hon snart går i pension. Å att om jag blir gravid igen ska jag få cerklage vid vecka 12-13. Å vara sjukskriven resten av graviditeten. Huuj, lång tid.

När jag sattes igång hade hon bakjour. Så jag bad båda mina barnmorskor att ringa henne å kolla om det var okej om de tig kontakt med henne om något med förlossningen inte skulle gå bra.
Fick ett "inget kommer att hända" som svar. De vägrade trots att jag frågade flera gånger.
Jag visste att det inte skulle vara några problem. Å även om allt gick bra så hade jag verkligen föredragit om det var hon som gjorde operationen.

När jag sa att de inte ville ringa henne såg hon lite ledsen ut. Så sa hon att hon hade väldigt gärna kommit in. Och att hon tyckte det var lite trist.

Typiskt!

Nu gick det ju bra. Men när kejsarsnittet gjordes skakade jag å grät av rädsla. Det hade känts något tryggare om jag hade fått min varma, duktiga läkare. Då hade jag vetat att den bästa försöker rädda mitt barn.
Läkaren som gjorde kejsarsnittet var istället helt röd om ögonen av trötthet.
Efter mitt snitt var det skiftbyte bland personalen. Läkaren jobbade nog en halvtimme eller så över.

Besöket på Huddinge sjukhus idag behövdes. Jag behövde få ett avslut med henne. Och få ge henne världen längsta, varmaste å mest betydelsefulla kram.
Tänk att hon räddade livet på Ellie i vecka 20.
Sinnessjukt!!

måndag 17 december 2012

Tid hos vårdcentralen

Nu har vi fått en tid hos vårdcentralen. Passande nog 30min innan hennes vaccinering. (Imorrn alltså)

Vårdcentralen tyckte att det var konstigt att bvc tanten reagerat så då 37,5 inte är feber utan endast en förhöjd temperatur. Det kan de ha månader i sträck.
Suck.

Känns bra att kolla upp det iallafall.
Jag funderar på om det kan vara allergi. Mot kissarna då. Vi e ju som mest hemma på kvällarna å jag blir varm/får feber när jag e allergisk.
Så det e inte omöjligt.

Gumman har börjat prutta!! Innan har det kommit som plutt-plutt-pluttar. Men ni kommer det brakare.
Hon kan dessutom oftast bajsa själv! Ibland 2ggr om dagen!!!
Stolt man blir!! (Ja ni ser ju utropstecknena)

Hon är dessutom inte riktigt lika ledsen på kvällarna längre.

Nu ligger hon å sover på min arm som jag måste lyfta lite snett för att hon inte ska vakna.
Svarar därför på era kommentarer lite senare ;)

söndag 16 december 2012

Varm bebis

Jag blir inte klok på det här med feber. Å mon bvc sköterska är inte till stor hjälp alls.

Jag har något minne av att Ellie haft en rätt låg kroppstemperatur innan. Sedan en dryg månad tillbaka har hon legat på 37-39 grader varje kväll.
När man googlar får man lite olika svar. Likaså när man bara frågar folk.
Över 37,5 = feber, åk in vid 38+. Det e det man hör å läser.

Frågademim bvc sköterska på mammaträffen i tisdags å fick ett flyktigt svar om att de kunde ligga högt i ett par dagar men inte mer än en vecka.
Då sa jag att det pågått i minst en månad.
Fick "Oj" som svar. Sen sa hon pr mig att sluta ta tempen då jag verkade bli stressad av det.
Där slutade jag lyssna på henne kan jag säga.

Idag hade Ellie 38,1 i feber. Vet inte vad jag ska göra. J är på väg hem efter bio. Då ska vi ta tempen på henne igen. Har den gått ner så ringer jag vårdcentralen imorrn. Har den inte det ringer jag sjukvårdsupplysningen.

Blir så trött. Vad kan det vara? Är det feber när de har över 37,5? Ger ni era små Alvedon då?

Stackars, stackars liten!!

Känner ni att ni kan lita på er bvc? Känns dom de bara spekulerar här. Det är ju en barnavårdcentral, varför måste jag då kontakta vårdcentralen?
Vår vårdcentral suger enligt mig. Därför har jag inte ringt dem tidigare.

Nu kommer skuldkänslorna igen. För att man inte förstår vad som e fel, å för att man inte har någon lösning.

Funderar på att byta bvc. Som sagt - kan du lita på din? Vad hade du gjort i en sits som mej? Överreagerar jag? Eller jag kanske underreagerar?

torsdag 13 december 2012

Kontraktskrivning

Jag har ju varit väldigt bitter väldigt länge på vår boende. Det e för litet, det finns ingen hiss å allt e bara bajs.

Värst av allt är saknaden av hiss. Ellie sover så bra i vagnen. Varje dag får jag väcka henne när plockar ut henne ur vagnen. Det känns orättvist mot henne.
Sen är det ganska jobbigt att kånka ner allt för trapporna. Bebis, skötväska å påse med sängkläderna. Någongång har jag hett mig på att ta ut soporna oftast får de stå kvar i hallen. Fräscht!
Det e bland det värsta jag vet!!

Nu har vi iallafall fått en ny lägenhet. Nyproducerad, hyresrätt, trea å HISS!! På det så finns tvättmaskin å torktumlare i lägenheten.
Inflytt i mars. Idag skrivs kontrakt!!

Hurra!!

På det så fyller korven 3 månader idag.
Underbart!!

onsdag 12 december 2012

Hon utvecklas varje dag

Känns som det händer något nytt varje dag.
Hon har börjat prata. Den finaste röst jag någonsin hört gorglar och ooh-ar.
J och hon har riktiga konversationer när han kommer hem å har henne i knät.

Hon kramar om mig när jag bär på henne. Vilket gör mitt hjärta så varmt. Åh vad mysigt det är att hon känner sig trygg hos mig.

Hon kan nu även lyfta både nacke å överkropp. Min lilla fusk-leksak gjorde verkligen susen. Det tog bara någon dag innan hon fick kläm på det. Efter det har vi bara tränat på styrkan.
Ett riktigt bra tips till er med barn som har svaga nackar!!



söndag 9 december 2012

Hela nätter

Peppar peppar ta i trä. Sånt här ska man inte säga, men del gör faktiskt inget om det blir ett bakslag.

Ellie har börjat sova hela nätter. I nästan en veckas tid har hon sovit 7-8h.
Hur skönt som helst.

Väldigt ovant måste jag säga. Jag kan fortfarande bli lite stel för att jag ligger å spänner mej i sömnen alldeles för många timmar i sträck. I-landsproblem deluxe

fredag 7 december 2012

Naken

Idag är J ledig. Efter jag ringde honom å var skogstokig igår bestämde han att jag skulle få åka iväg till stan själv idag.
Själv kände jag att jag har svårt att slita mig från min fina familj.

Nu har jag åkt buss å väntat på tåget...själv, utan barnvagn och inte gravid.
Herregud vilken ovan känsla.

Jag vet att det är en lyx att som mamma till en 3månadersbebis få såhär mycket ensamtid.
Så jag bestämmer mej för att njuta av tiden jag får. Ladda batterierna.

J tar hand om Ellie minst lika bra som jag. Å det e själviskt av mej att inte låta de ha egentid tillsammans.

Så här är vi nu..,

Ellie sov förresten hela natten igen. Gillar den här trenden. Tyckte det var lyx med 5h i rad. 8h i rad är ju bara rena drömmen.

Jag känner mej naken å som jag glömt något väldigt viktigt. Ska nog försöka vara rätt snabb ändå. Saknar de så det gör ont redan.
Andas...

torsdag 6 december 2012

Så himla synd om henne

Hon är så ledsen å skriker lungorna ur sig. Sen somnar hon i 5min för att hon är utmattad...å så är karusellen igång. Jag försöker buffa på rumpan när hon skriker å drar upp knäna till hakan.
Emellan skriken vågar jag inte röra mig. Vaknar får hon ont.

Försöker undvika att använda windiin för mycket..men det blir snart en omgång.
Hon är varm för att hon varit så ledsen å jag e rädd för att hon ska få feber,.

Jävla vagn helvete!! 

Härdsmälta

Idag fick jag härdsmälta igen. Herregud.

Igår var det ju snökaos i stockholm. Så jag valde att vara hemma med Ellie. Jag fick henne inte att sova längre än 30-40minuter och det var gnäll och gråt hela dagen. Okej, jag kanske överdriver...en -två timmar var nog lite skoj.
Var helt slut igår när skrikpasset började. Som tur var så var hon så trött så hon somnade mellan skriken.

Så jag bestämde redan igår att vi skulle ut idag. När hon sedan hostade en del på morgonen (hostade igår med) och jag hade halsont fick jag bråttom till att fixa Js julklapp. Har en ganska bra idé men det gäller att ha lite tid. Tid är något jag inte har...alls.
Sen hon var sjuk sist så sover hon mindre. Hon vill bli mer stimulerad (vilket faktiskt mest är jättekul) och buren hela tiden. Jag gör gärna detta och älskar att ge henne det hon behöver. Jag tror att det finns ett skäl till att hon behöver detta, då är det bara att snällt acceptera det.
Men det är svårt när man inte har någon tid som sagt.
Jag får dock tid att tänka och fixa saker som samtal med mera när vi är ute. När hon ligger i vagnen sover hon gott. Jag tror att det är bra för magen med, bvc sköterskan sa att det kan hjälpa barn som har ont i magen att åka vagn. Att det gör att gasbubblorna blir mindre. Låter logiskt så det stämmer säkert.

Såg fram emot att få lite tid att tänka idag. Att kunna komma ikapp med alla måsten som har fått läggas till sidan.
Bestämde med min syster och mamma att jag skulle möta upp dem. Skulle bli så mysigt då Ellie faktiskt inte träffat sin mormor så många gånger  (en helt annan historia).

Jag packar ner en skrikande bebis i ovrall och vintermundering. Svettas som sjutton då jag klätt på mig själv innan då jag vet att bebis blir arg när ho blir varm.
Ner till barnvagnsrummet med bebis på arm, skötväska (fullpackad) över axeln och alla sängkläder till vagnen i en påse. Svetten ökar i mängd...

Kommer ner till barnvagnsrummet. Pysslar ner en skrikandes bebis, försöker med nappen...nehe.
Skyndar mig och jäktar ut ur källaren så att bebis får frisk luft. Det brukar lugna henne. Hon vet att det blir en promenad då.
När jag kör ut från porten ser jag att ena hjulet är snett. Det nya vinterhjulet i fram (kostar 1000-spänn paret)...
Försökte titta vad som var fel och trycka till det. Bebis skriker.
Såg att däcket har lossnat från fälgen (och verkade ha punka men det kunde jag överse) å tänkte att deeeeet borde jag ju kunna fixa. Stod på huk...knåpandes...svettandes. Tog av mössan men det räckte inte, av med jackan med.
Bebis skriker. In med napp försöka prata och klappa...funkar inte.
Jag ger upp å går in igen. Med en skrikandes bebis på armen.

Fick henne att somna här hemma. Hallelulja!!! Nu när jag skrev denna sista mening så vaknade hon.
Åh kära nån...
Dagen kommer bli som igår alltså.

Det är bara vända blad och försöka underhålla bebis så gott det går. =)


Det är ofattbart

Ellie har precis ätit sitt nattmål. Gick dessvärre inte att rapa henne hur mycket jag än kämpade. Hoppas att gasen passerar utan att göra för ont sen.

Iallafall. Nu ligger hon i mitt knä å sover. Hon ligger på sidan med ansiktet mot mig.
Hon är så himla fin. Tänk att hon är här hos oss på riktigt.
Tycker fortfarande att det känns ofattbart - jag är hennes mamma.
Hon kommer förhoppningsvis finnas hos oss i resten av våra liv. Sjukt!

Häromdagen på öppna förskolan sa en mamma jag inte träffat förut att det syndes att E var en tjej. Många bebisar kan det vara svårt att se könet på. De e ju söta små bebisar så könet e det minst viktiga..
Men iallafall, av nån anledning blev jag lite stolt. Vår söta lilla tjej. Tror det e ögonfransarna som avslöjar hennes kön ;).

tisdag 4 december 2012

Man får allt fuska lite ibland

Det här med att ha Ellie på mage så att hon tränar nacken e jag faktiskt rätt dålig på. Hon är rätt svag i nacken när hon ligger ner. Men när man har henne i famnen kan hon balansera huvudet en bra stund.

Hur som helst. Idag bestämde jag mig att bita ihop och köra ett par minuter om dagen. När jag la henne på skötbordet låg hon med näsan ner och gallskrek. Hon var så ledsen. När hon väl fick upp huvudet så att jag såg henne så var det dreggel och snor överallt. Var nog inte så trevligt för henne.

Av en slump var jag ute i kungens kurva för att köpa julklappar till mina två systersöner på toys r' us.
Där såg jag en lamaze-matta med en tillhörande magtjosan. Man lägger henne på magtjosan så hamnar hon ett par decimeter från golvet.
Den fick följa med hem..

Väl hemma testade vi den nästan direkt. Kan ju inte påstå att det blev en favorit. Men det var inte babysittern heller i början och nu älskar hon den.
Så det gäller nog bara att inte ge med sej för snabbt.
Det kanske är lite fusk med en sån här magplatta, det skiter jag i ;)
Nu jäklar ska vi träna nacke.

Det bästa med maggrejen är att man kan bära med sej den utan den tillhörande mattan. Så jag hade henne i den en stund på sängen med. Tänkte ha den nära oss hela dagarna när vi e hemma. Så det bara är att sätta henne på den korta stunder flera gånger under dagen. Smart va.
Nu när jag skriver om det kom jag på att det måste vara skönare att komma från golvet nu när det börjar bli kallt med.
Bara fördelar med andra ord. Hejja!!

Nu dog batteriet i babyvakten (bebis och J sover) så jag antar att det är meningen att jag ska lägga mej med.
Vill bara skryta med att säga att bebis inte alls var på sovhumör när vi la henne i hennes säng. Hon var trött men ville inte sova. När J la sig så tog det inte många minuter innan hon somnade hon med.
På dagarna kan hon somna i sin säng själv - om hon inte är sjuk vill säga...då ska det sovas på mamma.


Kolik

Pratade med bvc idag (fick komma å väga skruttan med som går upp enligt sin kurva).
Det är troligtvis kolik. Pratade medvtvå olika sköterskor där den ena först var lite försiktig men avslutade med - "det låter onekligen som kolik". Medan min sköterska typ sa samma sak men avslutade med att säga att vissa barn e oroliga å då speciellt på kvällen.
Det är just det här dom gjort att vi gått så länge å trott att vi har ett oroligt barn. Det är därför jag känt mig som en sämre mamma. Mitt barn e oroligt å jag kan inte trösta henne.

Det e fel att säga men jag e glad om det är kolik. Då hade inte någon kunnat trösta sitt barn. Då har vi kanske en fin relation endå.
Jag skulle inte behöva fundera på att hon bara skrattar å ler drygt 1h om dagen.
Jag skulle inte heller behövs oroa mig för att hon skulle vara sent utvecklad. Det är kanske inte så kul att ligga på mage å träna nacken när du har ont i magen. Oftast ger hon bara upp.

Vi ska ta henne till en tjej som ger kolikbarn akupunktur. Det hjälper många barn. Hoppas att det hjälper lilla E.


måndag 3 december 2012

Ovant

Ett par dagar i rad har skruttan sovit till 4.30-05.00.
Nu ligger hon å rör på sig, fiser en del, men hon tuggar inte på händerna som är det tydligaste tecknet på att hon e hungrig.

"Normalt" sett vaknar hon alltid runt 3 å är hungrig. Men då tuggar hon på händerna som sagt.
Vet inte hur jag ska tolka henne nu.

Jag hör magen på henne kurra. Men gör den det för gaserna eller för att hon e hungrig? Svårt!!

Ikväll vart hon sådär jätteledsen igen. Eftersom det slog oss igår att det troligtvis är kolik så satte vi inte i henne flaska efter flaska. Vanligtvis kan hon äta 2-3 flaskorna rad. Tydligen kan de misstolka kroppen å tro att de är hungriga. När de sedan ätit för mycket blir magknipet värre.
Vi gav upp tillslut och gav henne en halv flaska till. Tillslut somnade hon i min famn. Helt slut!

Det känns skönt att vi kommit på det här. Jag trodde verkligen att vi bara hade en ledsen bebis. Å att hon inte kände sig trygg hos mig pga jag inte ammade å att hon därför inte slutade gråta trots att jag gjorde allt i min makt.

Oj vad hon fiser nu. Lillskruttan. Skönt för henne.

söndag 2 december 2012

När polletten äntligen trillar ner...

Det här med att förstå saker i rätt tid...

Jag har kommit fram till att Ellie har kolik. Hon är absolut inte det värsta kolikbarnet, men alla symtom är klockrena.
Min systerson hade svår kolik å därför har vi inte förstått det tidigare.

Jag har misstänkt det och har försökt hitta andra skäl till varför hon varit så ledsen.

Hon har så länge jag kan minnas varit ledsen från 19-20 på kvällarna. Det går inte att trösta henne. Något som kan hjälpa är en till flaska. Så ibland äter hon två flaskor i rad.
Enligt en artikel jag läste idag så kan barnen lätt förväxla magvärken med hunger. När de äter sig sådär jättemätta så blir magvärken bara värre.

Idag riktigt kolikskrek hon. Usch, man får ju nästan panik när man inte kan hjälpa henne.

Min systersons kolik försvann efter akupunktur. Ska kolla med bvc vad de tycker att vi ska göra.
Kolik brukar ju bara sitta i till de är 3 högst 4 månader gamla. Ellie är 3 månader på lucia.

Läste förresten att de även kunde bli förstoppade då hela matsmältningen kan komma i obalans.
Tänk om man hade varit så smart att man läst på om detta tidigare

Miniform verkar bara göra hennes magproblem värre. Är inte det konstigt? De första dagarna med miniform blir hon bättre, sen blir hon sämre än innan.

Tänk om vi skulle få en icke skrikande bebis på kvällarna. Vi som accepterat att hon är en skrikare.
För det har inte varit lätt alla gånger.
Speciellt tråkigt har det ju varit för J som endast har fått se en gråtande å gnällandes bebis när han kommit hem från jobbet.

Jag är helt säker!!! Hon har kolik!
Känns som en lättnad samtidigt som det känns jättehemskt

fredag 30 november 2012

Allt annat tappar värde

Halleluja!! Hon mår som sagt så mycket bättre. Vår bebis e tillbaka.
Det har bara varit några få dagar i hennes korta liv som vi fått se hennes riktiga jag.
Hon har haft allt från torsk till förkylning tull förstoppning till eventuell kolik.
Stackars barn.

Hon är verkligen världens sötaste. Jag är så lycklig för att det var just hon som gömde sig i min mage.



Lilla älsklingen

Nu ligger Ellie i sin säng under sängmobilen. Hon sprattlar å skrattar. Hon älskar verkligen den.
Eftersom hon varit så sjuk har det inte gått att ha henne liggandes i sängen alls nästan.

Annars använder jag just sängen å sängmobilen när hon ska vara själv en stund. Om jag går på toa t.ex. Funkar skitbra då hon aldrig har tråkigt eller blir ledsen.

På grund av hennes sjukdom har hon sovit i sin babysitter i nästan 2 veckor. Stackars barn.
Inatt sov hon i sin säng. Hon verkar ha uppskattat det väldigt mycket. Skönt. Var lite rädd för att hon skulle tycka att det var för mycket yta eller för långt från oss.

Det är extremt skönt att hon mår bättre. Både för hennes del och för oss. Det är jobbigt när man gör allt för att lätta på trycket för henne å att det inte räcker.
Kan tänka mig att vi kommer behöva snorsuga nån vecka till. Men det e Inge samma slem i halsen.
Eller jo, men hon kräktes upp allt slem på mig imorse. Sen dess har det inte varit nåt slem i halsen. Hurra!!

Nästan 5h

Nu har liten sovit i nästan 5h. Hon har gnytt lite å jag har snabbt varit uppe för att ta ut henne å ge henne mat.
Men så har det kommit en fis, så sommar hon om.

Det var en extremt händelserik dag idag då jag både var på mitt å Js jobb. Behövde ett intyg från mitt jobb. Då passade jag på att få förbi Js. Han jobbar nära mitt jobb.

Kan ha blivit lite för mycket intryck för liten. Kanske e därför hon sovit så länge.
Hon sover även i sin säng för första gängen på två veckor. Måste vara skönt att få sträcka ut sig.
Hon låter ifs rätt täppt nu igen.

Hur som haver. 5h i sträck känns som rena drömmen.
Tack bebis, det behövde en trött mamma. Nu får hon gärna vakna. Saknar henne lite å vill inte att hon ska bli superhungrig.

onsdag 28 november 2012

Åt andra hållet

Häromdagen skrev jag undrandes om de hade förväxlat provrören på cvl för att det hade varit e jobbig dag.

De dagar där det inte är jobbigt funderar jag oxå på det.
Kan vår dotter vara såhär fin? Hon är dessutom världens roligaste.

Känns skönt att de jobbiga dagarna verkligen suddas ut av de bra. De är inte så ofta man har en dålig dag.
Fast jag tänker aldrig sticka under stolen att det faktiskt kan vara skitjobbigt ibland.
Likaså tänker jag aldrig sticka under stilen om hur underbart det är med barn.
Åååh vad hon e fin!!



Babbelbabbel

Idag var vi på mammaträff. Vi gick till öppna förskolan ihop. Himla trevligt.
En mamma e expert på ersättningar. Hon ammar inte heller å har haft problem med att hennes barns kräks lätt å rikligt.
Hon tipsade om nan ha. Så nu testar vi den.
Hoppas så att det fungerar.
Den senaste veckanhar Ellie vaknat störtgråtandes. Hon har varit så ledsen, som jag skrev om häromdagen.
Jag funderar på om det kan vara kolik light. Det går inte trösta henne när hon blir sådär ledsen å hon skriker bara rakt ut :(
Hoppas som sagt att vi hittar lösningen nu.

Öppna förskolan var jättebra. Ellie pendlade mellan att trivas som fisken i vattnet å att vara något missnöjd. Hon var däremot inte värst idag. Framsteg!!

Här är en bild från kvällen. Hon låg i soffan mellan oss å J skulle kolla om hon gnydde för att hon var hungrig. Det var hon tydligen. Hon tyckte det var jätteknasigt att se pappa uppåner.
Haha, sötis.



måndag 26 november 2012

Lite kul

Ellie satt å pratade å skrattade i din babysitter.
När jag tog fram mobilen blev hon chockad å såg ut såhär.



söndag 25 november 2012

Tar igen sig

Liten har sovit middag i nästan 4h nu. Det var ett bra tag sen hon sov så många timmar i rad. Känns som att hon verkligen behöver vila.

Stackarn ligger fortfarande i babysittern. Är lite orolig för att hon ska skada eller få ont i ryggen. Men tänker att det bara e en begränsad tid som hon ligger såhär.
Tror att hon skulle må sämre om hon vart så slemmig som hon blir när hon ligger ner

Lilla slemmisen

Nu ska det slickas på allt.

Hon försöker oxå hitta tummen frenetiskt. Nästan så att hon blir arg när hon inte hittar den.
Det här med att inte ha tummen inne i handen i ett krampaktigt grepp är svårt att släppa.
Ska bli spännande å se om hon lyckas.

Undra om hon kommer att känna lycka när det väl är så att tummen hittar rätt

Vår bebis e tillbaka

Det är sååå skönt. Vår lilla bebis mår lite bättre. Såpass att hon fick ligga ett pass i sängen under kvällen.
Hon låg även å tittade på sin sängmobil jättelänge. Det var så uppskattat. Hon låg å pratade med den å försökte sträcka sig efter figurerna, nåja, någorlunda iallafall.

Dagen var så rolig. Hon har pratat, skrattat, varit nyfiken å varit allmänt supergo.
Det känns så himla bra att hon verkar må bättre. Det e inte kul för någon av oss när hon e dålig.
Bu ser jag fram emot att kunna lägga ifrån men henne lite mer. När Jon e dålig vill hon gärna vara nära. Jag vill oxå ha henne så nära som möjligt.

Mitt humör verkar verkligen pendla rejält.
Jag hade ju min mens (inte avslaget nysått utan riktig mens med PMS å mensvärk medmera) i lite över 3veckor. Tror att den var så långdragen för att jag börjat med p-piller.
Har ju bara ätit p-piller en gång förut å då slutade jag för att jag blev deprimerad.
Har bestämt mig för att ge pillerna en chans. Om det inte e bättre tills nästa mens så kommer jag att sluta med dem.
Vad skönt det skulle vara om det e det som gör att humöret svajar. För allt kan bli svart på bara nån minut, då är det inget som är rätt å jag känner mig ledsen. Det är inte riktigt jag - jag brukar kunna hålla andan uppe.
Jag ska kanske sätta i en kopparspiral. Känns bara som att det kommer att göra ont.
Är det någon som har erfarenhet av spiral?

Nu är det snart jul!! Första året som mamma!! Jag ÄLSKAR julen. Sist fick jag min mens på julafton å första ivf-misslyckandet var ett faktum.
Tänk att vi denna jul kommer att ha en liten 3 1/2 månaders bebis.
Det är så stort!! På det så har vi världens roligaste, sötaste, godaste å ibland gnälligaste bebis.
Jag skrattar åt henne dagligen. Å älskar henne oändligt mycket!!

lördag 24 november 2012

Fina lilla sjuka tjejen

Nu har det gått mer än en vecka sen hon vart sjuk.
Tycker så synd om henne. Hon sover fortfarande i babysittern då hon blir superslemmig på endast ett par minuter om hon ligger ner.

Hon är ju bara så fin å jag är så kär i henne. Inte tänkte jag att väl gjort fel å gett oss ett monster istället för vår bebis
Hur kunde jag tänka så. Se så söt hon är.



Ja se där

Den här dagen har varit så bra. Känns som att jag inte haft några motgångar alls denna vecka.
Lustigt det där.

Ellie å jag var ute hela dagen. Det blev panikgråt för att hon var trött 3ggr (vet inte om jag gillar den nya grejen faktiskt) men utöver det så var dagen helt perfekt.

Nu har jag precis matat henne å försöker få henne att sova.
Då börjar katten leka med en leksak som låter som sjutton. Hon leker aldrig med den annars. Och om hon gör det så gör hon det inte såhär hysteriskt som hon gör nu. Är övertygad om att hon bara vill ha uppmärksamhet. Å det gör ont i en att veta det.
Men det går liksom inte. Jag kan inte leka med henne. Å jag vill helst inte att hon leker här inne med den där leksaken. Ellie kan ju inte somna.
Känns lite som att vi har ett syskon här hemma som trånar efter föräldrarnas uppmärksamhet.

torsdag 22 november 2012

Kvällen från helvetet

Sedan 18 tiden fram till nyligen har vår lilla skrutta gråtit. Sista 5min var panikgråt.

Varför vet vi inte riktigt. Hon mår kanske dåligt av förkylningen. Det är absolut inte omöjligt. Näsan gjordes ren. Funkade inte.

Mat fick hon, ny blöja, hjälp att bajsa, lite sång å vaggning för att hjälpa henne att somna, byta miljöer, stå, sitta, gå, gunga... Ja gudarna vet allt vi testade.
Men nej. Lillfröken va ledsen endå.

Jag misstänker starkt att hon har sovit för lite idag på dagen. Men hon har varit relativt glad under dagens gång, så trodde att det skulle gå bra.
Hoppas att det var så.

Nu sover hon på mitt bröst. Hennes kind e kokhet å jag oroar mig för att hon ska få feber. Hon har inte haft det än idag. Men hon låg på prick 38grader en gång.

Fyfarao för den här kvällen.
Hur mycket sover era barn? Är det normalt att de beter sig såhär för att de är övertrötta?
Ellie sover säkert en 18h/dygn - ibland ner. Men sover hon mindre så förvandlas hon till ett monster.

Nu tänker ni säkert att det e lyxigt med ett barn som sover så mycket. Ja - OM hon hade sovit varje dag.
Hon blir väckt av katterna när vi e hemma, nu kan hon inte ligga i spjälis eftersom näsan strular å e vi ute på stan vaknar hon så fort jag sätter foten i en butik (å gråter såklart...inget shoppande för mig).
När nåt av dessa scenarion inträffar blir hon övertrött. Då går det inte att söva henne hemma. Å hon är ledsen kvällen ut.
Svårt!!
Ska nig ringa BVC imorrn. För det kan väl inte vara normalt?

Apropå katterna. Vi har bestämt oss att göra oss av med den lilla. Det funkar inte med Ellie.
Vi kan inte ge katten den kärlek tid hon behöver så hon blir helt rabiat.
Det känns som att jag befinner mig i ett dårhus om dagarna...
Det värsta är att vi kanske kommer behövs ta bort henne. Vi misstänker att det är något fel på henne. Hon är extrem på alla sätt å vis. Om den som tar över henne inte har världens tålamod är jag rädd för att de kommer att göra henne illa.
Jag har haft katter i hela mitt liv å jag har ett lååååångt tålamod med de små liven.
Men den här. Det e svårt att förklara. Men detr inte ovanligt att jag tappar humöret å skriker lite på henne. Vilket e så himla trist.
Hon förtjänar så mycket bättre!!
Nu med Ellie så kan jag inte jaga katten å slita henne från den andra när hon attackerar den. Å det har alltså gjort henne mer rabiat.
Någon som har något tips? Någon som vill ha en utmanande katt? Hon e världens gosigaste bara man lägger ner en hel del bustid. Hon kan dock bitas oprovocerat

Byta blöja på natten

Jag matar alltid Ellie i vardagsrummet. Detta e för att J ska få så mkt sömn som möjligt.
Eftersom jag matar med flaska blir det lite ergonomiskare med.
Vårt vardagsrum e riktigt kyligt på nätterna nu för tiden.
Så när jag ska byta blöja på liten så håller hon på att frysa ihjäl.
När hon fått sin köldchock har hon lite svårt att somna om.

Hur gör ni?

Känns som att hon verkligen måste hanen ny blöja såhär vid 3-tiden. Annars så störs hon av den. Eller så skulle den säkert läcka. Den e oftast redligt full vid den här tiden.

Tycker lite synd om henne när hon blir så kall. Å då har jag på henne hennes filt på överkroppen.
Så tycker jag synd om mej som inte för hoppa i säng bara för att liten blivit kall. Hon e ju dödstrött egentligen.
Svårt.

onsdag 21 november 2012

Förväxlade de provrören?

Idag är det en sån dag. En sån dag som man inte får erkänna att man har.
Jag - orkar - inte!!

Är det verkligen vår bebis? Jag vill reklamera henne. Tror ni Carl von linne går med på det?

tisdag 20 november 2012

Jag skulle göra allt för henne

Lille E är ju sjuk igen. Nu har hon fått svoa sen klockan tolv. Hon sitter i babysittern, vilket är ett sjukt bra tips för er med förkylda bebisar. Hon kan andas utan större problem i den så stackarn fick sova i den hela natten. Tror att hon uppskattade det då hon faktiskt fick sova utan att vakna och bli störd.
Hoppas det iallafall!!
Hon fick ligga i sängen med mej i typ en timme, då vart hon jätteslemmig stackarn. Så då satte jag henne i babysittern och hon spv gott.

Nu har hon sovit sen tolv som sagt. Hon har bara kunnat sova om jag gungar sittern. Det gör jag så gärna.
Ryggen är sur för att jag inte kan luta mig tillbaka (katten ligger bakom mig) och benet är otroligt slitet då jag gungar henne med foten.
Haha, känner knappt foten och knät värker.

Men vad gör det. Så länge hon får sova så att hon kan bli bättre så tar jag det utan att blinka.
Lilla, fina, sjuka tjejen..
Det finns inget jag inte skulle göra för att hon skulle må å ha det bra.



måndag 19 november 2012

Astrid Lindgrens sjukhus

Ellie är förkyld igen. Hon har kräkts slem hela dagen å gråtit sig igenom den (större delar iallafall). Tycker så synd om henne som ska ha såna besvär hela tiden.

Iallafall. Googlade lite å vart lite rädd för att hon skulle fått RS viruset. Det var ju en mamma på bvc som berättade att hennes lilla tjej hade varit inlagd nyligen för att hon var så dålig.
Blev livrädd för att Ellie skulle ha blivit smittad.
Så jag ringde vårdcentralen där labbet såklart skulle hinna stänga innan vi skulle få en tid. Så kvinnan jag pratar med säger att vi måste åka in akut NU när jag berättar om hur Ellie mår.
Blev ännu mer livrädd å bröt ihop totalt.

På sjukhuset gick det rätt snabbt. Tror det tog 3 timmar. Kanske 4.
Ellie hade inte RS viruset utan har en vanlig förkylning. Uff!! Vilken tur!!
Hon är rejält täppt, slemmig å lite rosslig. Men det är inget farligt.

Lite jobbigt är det att hon e dålig för hon e ledsen nästan hela tiden. Å hon vägrar att sova trots att hon e supertrött. Ni minns väl hur min bebis var när hon inte sover?
Skulle kunna jämföras med ett litet monster :).
Ett väldigt sött å älskat monster.




Lite stort

Idag var vi å hämtade lite kläder i storlek 62 som min syster sparat till oss.
Jag hoppas att denna pyjamas är stor i storleken bara.
Annars får vi fortsätta med 56 ett rätt bra tag till. 60 hade varit perfekt! Dumt att den storleken inte finns.

söndag 18 november 2012

Spännande nyheter

En tjej som jag lärt känna genom denna blogg som jag bryr mig om hade skickat ett mail till mig inatt.
Hon har som jag haft mycket komplikationer under sin graviditet och har varit "sängliggande" (samma som jag där hon valt att röra sig så lite som möjligt under sin sjukskrivning med ordinerad vila) under halva sin gravidtet. Det blev aldrig något cerclage för henne vilket i min värld skulle göra det hela mycket tuffare psykiskt.
Hon har klarat det galant och jag är riktigt stolt över henne för att hon klarat det så bra som hon gjort!

I mailet som jag mottog inatt stod det att hennes vatten har gått. Att just vattnet går är vanligt bland oss med svaga livmoderhalsar.
Hon är såpass långt gången att hon blir igångsatt på måndag (IMORRN!!) om det inte sätter igång av sig självt. Precis som för mig alltså. Hon är i 35+1 idag, så på måndag är hon i 35+2.
Så allt kommer troligtvis gå som på räls!!

Jag är så glad för din skull M att du lyckats knipa så länge. Hoppas, hoppas, hoppas att allt går bra nu med både förlossning och efteråt. Jag tänker på dig!

Lite kul. I mailet skrev M att hon var i vecka 35+1 men om man går enligt sjukvårdens räknesätt så är hon i 35+0. Vet inte om jag nämnt det tidigare. Men det störde mig otroligt mycket att sjukvården inte räknade med att det var skottår i år. Så när jag låg på sjukhus och räknade ner till viktiga 23+0 så var de en dag efter...vilket var helt fel eftersom att skottdagen faktiskt existerar.
Det blev alltid diskussioner som jag såg till att vinna. När jag passerat vecka 28+0 så lät jag de hållas. Då gav jag liksom upp, och det kändes inte lika viktigt. =)

STORT LYCKA TILL M!!!

Massa kramar till dig

torsdag 15 november 2012

Så stolt så jag spricker

Jag kan inte hålla mig från att visa den här filmen för er. Likaså kan jag inte hålla mig från att visa bilder på Ellie. Har bestämt mig att de är okej att visa upp henne just nu. Kanske blir annat sen när hon blir lite äldre..

Jag är ju bara så stolt att jag spricker. Denna film filmade jag tidigare idag. Döm henne inte för kläderna nu..de sattes på i all hast så hon inte skulle bli kall. Tänkte byta till lite mer matchande kläder under dagen. Men det slutade med att Ellie sov dagen ut. Så det blev att vi bytte om till pyjamas. Skönt för lilltjejen med en riktig vilodag. Skönt för mamman med som fick en hel del gjort under dagen.

Underligt nog så sover hon nu med. Hoppas att hon kan sova natten ut och att hon inte blir superpigg snart.
Borde man bli orolig om de sover för mycket?


Ni kan strunta i mitt nynnande i början av klippet. Jag hade innan dess sjungit och dansat loss framför henne. Det verkade uppskattat och därför valde jag att filma.
Hur kan bebisar vara såhär söta?

Jag smälter och kärleken svämmar över.

Sicken sömtuta

Igår på mammaträffen insåg jag att Ellie kanske sover mer än andra barn. Jag har ju insett att hon är trött när hon är sådär gnällig. Så nu försöker jag söva henne flera gånger per dag med..även om vi inte är ute med vagnen. Och hjälp vilken skillnad.
Det kan ju såklart ha å göra med att hon inte är så förstoppad längre. Men vilken glad liten bebis vi fått.

Nu har hon "vilat" sen typ 11. Jag har hunnit med massor.
Det är nästan så att man hoppas på att hon vaknar nu snart. Hon rör ju på sig hela tiden nästan...men så somnar hon om.
Hon är en sömntuta..precis som hennes mamma.

Om jag får ligga i en säng under ett täcke somnar jag även om jag inte är ett dugg trött. =)

Denna bild tog jag på henne precis innan hon somnade nu. Hon älskar sin sängmobil!! Det är himla praktiskt då hon kan ligga nöjd där i ett par minuter medan jag fixar med annat (typ gör kaffe).
Det funkar inte så bra med spjälskyddet bara, men vi har valt bort det estetiska..


Testing


testar att lägga upp en liten film på ellie. Som i skrivandes stund fortfarande sover. Jag trodde att hon skull evakna för 1 och en halv timme sen. Att man aldrig lär sig =)
Nåja...jag fick sova gott natten till idag så jag klagar inte

onsdag 14 november 2012

Sammanfattning av graviditet och förlossning

Har hittat en kul "fyll i" grej. En förlossningsberättelse kommer att komma. Om ett tag =)

När fick du reda på att du var gravid? 22 Januari 2012. Tjuvtestade på ruvardag 9.
Blev det en chock?
 Nej, hade mått illa någon natt innan och det var ju trots allt en IVF graviditet.
Hur gammal var du?
 31år
Hade du mycket halsbränna?
 Stundtals. Det gick att undvika om jag åt rätt saker och ofta, vilket hände sällan :P
Spydde du mycket?
 Inte en enda gång. Mådde otroligt illa dock. Speciellt på kvällarna efter 19 - oftast hela nätterna. Använde seaband på nätterna vilket hjälpte en del.
Var det någon favoriträtt som ändrades? 
Tyckte att det ändrades hela tiden. Levde på färdiga soppor i början och ost- och skinksallad. Nu slog det mig att min favorit lunch (egenplockad sallad med krabsticks) smakade urban. Luktade urban gjorde det med. Övertalade mina kollegor om att gå på en annan dyrare lunchrestaurang varje dag. Detta var innan de visste att jag var gravid.

Hade du mycket foglossning?
 Ja rätt så. Hade otroligt ont i högra skinkan från vecka 16-21. Var på sjukgymnastik och vattengympa. Sen när jag ordinerades vila så försvann det efter nån vecka eller två.
Hade du sammandragningar?
 Inte direkt. Fick progesteron som skulle motverka dessa.
Ditt sf mått som störst?
 36cm (tror jag det var)
Har du fått bristningar? Ja. Ett fåtal under naveln. Sen fick jag bristningar på låren(?!!).
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
 Trodde på en pojke men ultraljud visade en flicka
Vad hoppades du på?
 Flicka
Hade du mycket vätska i kroppen?
 Ja. Jössös, kände mig som en vattenballong på slutet.
Hur mycket gick du upp i vikt?
 16kg
Hur ser du på graviditeten idag?
 Jag älskade att vara gravid. Jag har aldrig mått så bra i mig själv som då. Saknar det som sjutton! Jag mådde okej fysiskt vilket gjorde det lättare att njuta av den såklart. Psykiskt var andra halvan väldigt jobbigt. Oroade mig otroligt mycket fram till vecka 28 - nästan så mycket att jag stundtals fick andningssvårigheter. Jag önskar ibland att jag hade vågat lita på cerclaget mer än vad jag gjorde. Men oron känns idag som en liten fjutt i havet.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
 Haha...jag ville att det skulle ha uppfunnits ett piller som trollade ut bebisen. Men icke..
Gick du över tiden?
 Nej, hon kom ca 3veckor tidigt.
När började din förlossning?
 Vattnet gick den 10/9. Sattes igång den 12/9.
Hur lång tid tog det? 
11 och en halv timme.

Hur mycket var du öppen när ni kom in?
 4cm (eller om det var 3cm)
Vad tyckte du var jobbigast? 
Att hon mådde dålig och att personalen runt om mig vart otroligt stressade av just det.

Var du rädd för något?
 Att få lämna sjukhuset utan bebis.
Grät du?
 Ja. Jättemycket. När de berättade att hon mådde dåligt och att de behövde ta ut henne akut brast det och jag berättade om att det var min största skräck. Sen så berättade jag om min syster för barnmorskan (tycker jag jämt tjatar om att hennes första barn dog vid förlossningen så jag ville inte säga nåt om det i början). När jag berättade det för barnmorskan fick hon tårar i ögonen. Då trodde jag med all säkerhet att Ellie mådde jättedåligt och att det var super-super-superakut att hon kom ut.
Skrek du? 
När jag hade värkar och innan epiduralen sattes lät jag som en brunstig tjur. Fan vad ont det gjorde!! (Har läst på i efterhand att om värkstimuleringsdroppet ökas på väldigt snabbt så kan man få monstervärkar. Min första barnmoskan, vilken jag inte klaffade med, sa att hon skulle maxa hastigheten på att öka dosen på droppet så att förlossningen skulle gå snabbare....tack).
När epiduralen sattes in mådde jag som en prinessa. Kände värkarna men de gjorde inte ett dugg ont. På slutet tappade jag känseln i vänstra benet dock..haha
Tog du nått smärtstillande?
 Lustgas och epidural. Lustgasen hjälpte inte ett skit. Jag fick det berättat för mig att man bara känner sig påverkad och att man då "glömmer av" smärtan. Funkade inte alls. Epiduralen var som sagt en gudagåva till mig.
Blev du sydd?
 Ja, buken behövde ju stängas igen =)
Dragen med sugklocka?
 Näpp
Hur många var inne i förlossningsrummet?
 Inne i operationssalen var det fullt med folk. Det var min barnmorska och förlossningssköterskan. Två stycken läkare från gyn som gjorde själva ingreppet. Tre - fyra narkosläkare/sköterskor. En barnläkare och en barnläkarstudent. Sen så var J med. Så det var väl en tio stycken tillsammans med mig. Det var skiftbyte när de sydde igen mig. Så jag träffade på en hel del folk.
Hade du någon nära med dig?
 Finaste J
Hur stor var bebisen?
 3445gr och 47cm lång
Blev det en pojke eller flicka?
 Flicka
Vad fick hon heta?
 Ellie
Hur ser du på förlossningen idag?
 Traumatisk. Jag önskar att jag hade lyssnat på min magkänsla innan förlossningen och krävt kejsarsnitt. Fram tills jag fick veta att hon mådde dåligt hade jag ett rätt bra öppningsarbete. Blev dock väldigt trött på slutet och risken fanns att det hade blivit kejsarsnitt även om Ellie inte mått dåligt enligt vad barnmorskan sa till J. Det är inte något jag minns. Känner mig lite svag, men var knappt medvetande sista halvtimmen.
Var allting värt det?
 Definitivt!! Hade jag spytt varje dag och spruckit från Ystad till Haparanda vid förlossningen hade det oxå varit värt det!
Det här är det bästa jag varit med om!

Eeeh..va?!?

Jag kan se hur folk hittat min blogg genom statistiken som blogspot har. Jag tycker alltid att det är kul att se vad folk googlat.
Det funkar bara att se detta när man sitter framför datorn, inte mobilen.

Så nu när jag kollade så var det en som använt google som sök på "rumpor i leggings".
Eeeeh...va?? Jag kan inte minnas att jag har satt upp en bild på min rumpa här.
Det måste ju vara inlägget som jag skrev häromdagen att det känns som att jag har två rumpor..?
Ja..så måste det vara.

Kan erkänna att jag blev lite paff =)

tisdag 13 november 2012

Två månader

Idag är det Ellies tvåmånadersdag. Stora tjejen!!

Det firades med en två månaders kontroll. Hon väger nu ca 5200gr å är 56cm lång. Hennes motorik å allt de kollar ser bra ut med undantag för att hon verkar vara svag i nacken. Så det blir bakläxa på mig. Jag för lägga henne på mage mer.

Sagt å gjort fröken blev riktigt förbannad men det verkade som att hon fattade galoppen. Huvudet lyftes en kort stund. Nu ska vi bara öva upp musklerna så hon orkar längre stunder.

Behöver jag säga att hon vägrar att sova?? Hon sitter i den magiska babysittern å somnar till för att sedan vakna en snabbis igen. Envisa unge.
Jag har prövat alla mina knep. Sjungit en sockerbagare, vaggat henne, låtit henne stoppa in ansiktet i armvecket, mer basicgrejer som matat bytt blöja med mera. Lagt henne i sängen under sängmobilen med. Men nej.
När hon bli övertrött är det nästan omöjligt. Om jag skulle ta upp henne nu för att lägga henne i sängen skulle hon bara sova om hon får ligga på min bröstkorg. Då sover jag rätt dåligt då jag ligger på min vakt hela tiden.
Snart kommer hon log vakna gråtande, då är det bara famnen som duger.
Jag älskar att ha henne nära mig. Men när man sovit 6h på två dygn vore det såååååå skönt att få ligga själv i sängen å sova i 2-3h i sträck.
Gud vad det hade varit skönt!!

Jag som alltid varit mesig med mitt kaffe har minskat mängden mjölk å ökat mängden kaffepulver. Hahaha :)
Jag har oxå ökat från en kopp om dagen (högst 2) till 6-10st om dagen. Kaffe e gott å det gör gott :).
Det e kanske därför jag klarar mig så bra om dagarna annars.
För jag brukar inte känna mig såhär slut.

Det blir bättre. Å tänk vad jag kommer att uppskatta sömnen när jag väl för sova igen :).

Ledsen för det gnälliga inlägget. Det har varit en tuff kväll med en ledsen övertrött bebis å en övertrött mamma. Pappan har även han varit supertrött
Är det någon som lagt sömnpiller i vårt kranvatten?

När fysiskt illa för att jag är så trött. Hade jag inte hatat att kräkas så hade jag gjort det för längesen.

Dumma, dumma jag

Jag har sovit 6h på två dygn. Å som jag skrev igår så har jag mig själv att skylla för gårdagen. Trots det gör det inte det lättare.
Jag e en sån person som mår väldigt dåligt när jag inte får sova. Jag kan sovs minimalt i veckor om jag bara får ta igen mej en natt.
Det får man ju inte riktigt nu. Har inte sovit mer än 3h i sträck på två månader. Det känns dagar som denna. Lustigt nog så känns det bra när jag får sova 2-3h i sträck. Men det var ju ett par dagar sen sist.

Anledningen till att jag inte sovit på dagen är för att jag varit utanför huse större delen av dagen. Då har Ellie sovit i vagnen å varit pigg hemma. Så det har liksom inte funkar.

Jo, nåt kul!! Vi bor i en tvåa två våningar upp utan hiss. Källarplanwt e fullt av mögel å jag vill inte lämna vår 12-tusen vagn där då i barnvagnsrummet.
Mest vill jag inte att Ellie ska ligga på en madrass som kan vara angripen av mögel...känns förjävligt!! (har felanmält möglet hundra gånger så idag ringde jag hyresvärden å hotade med att jag ska ringa miljöförvaltningen).
Hur som helt. Vagnen börjar redan ta stryck av att jag dragit den upp å ber för trapporna. Å garantin gäller inte när man behandlar vagnen så. Så nu har jag lämnat vagnen i barnvagnsrummet. Detta gör att Ellie vaknar så fort vi kommer hem.

Så vi e ute efter en ny lägenhet. Inte det lättaste i Sthlm. Av ren tur så fick vi komma på visning i ett grannhus genom Sthlm stads bostadsförmedling. Det är ett höghus. Jag ogillar egentligen höghus, har alltid gjort.
Jag avskyr att åka hissar som e läskiga.
Så imorse (8.30 - mitt i natten för oss) så upptäckte jag att hissen var minimal. Vagnen gick precis in. Tänkte på att det var långt mellan våningarna. Man åkte liksom förbi en våning sen åkte man förbi en lång stålvägg innan nästa våning kom. Jag skulle högst upp till våning 7.
Väl uppe inser jag att hissen stannar mellan våningsplanen. Så jag får dra upp vagnen en våning. Suck.
På visningen är visningsmannen något dryg å verkar inte alls glad över att jag har en vagn med mej. Så jag tittar lite snabbt sen beger jag mej mot hissen igen. Dunkar ner vagnen för trappan. Det är några som väntar på hissen med mej. Vi står å småpratar för det tar verkligen en evighet för hissen att komma. Då kommer det ett par i trappen som talar om att hissen gått sönder. Jippie.
Som tur var så hjälpte en kille mej att bära ner vagnen.
Det var 14st trappor ner. Det var därför man åkte förbi en stålvägg mellan våningsplanen i hissen.
Killen var stark å gav inga tecken på att han ville vila mellan evighetsbärandet.
Jag - höll - på - att - dö!!
Jäääklar vad jobbigt det var.

Självklart tackar vi ja till lägenheten. Vi är desperata. Hoppas att min hissskräck ger med sig. Å att den förbannade hissen inte går sönder om vi får lägenheten. Vilket vi troligtvis inte får då vi är längst bak på listan. Vilket kanske är tur i oturen.

När man försöker vara smart

Ellie äter nästan alltid var 3e timme. På nätterna går det att ställa en klocka efter henne.

Jag har gjort en rakpermanent på mig själv idag. Var klar vid midnatt.
J lade sig 22 så jag segade lite de sista timmarna.

J matade E innan han gick å la sig = E borde vilja ha mat 1.

Eftersom att jag var klar vid midnatt bestämde jag mig för att ta upp Ellie i famnen. Som jag skrev tidigare låg hon i babysittern innan. Tänkte att det kunde vara mysigt samtidigt som det inte skulle göra något om hon vaknade till lite tidigare.

Tji fick jag!! Fröken sover fortfarande. Nästan 4 å en halv timme efter sin senaste måltid. Hennes mage kurrar som aldrig förr.
Det e ju helt fantastiskt att det gått så länge mellan måltiderna. Hoppas det håller i sig.
Men just idag hade det varit bra om hon vaknade nu snart. Vi ska upp vid 7. Det blir väldigt få timmars sömn för mig. Å det e helt självförvållat.
Hur många småbarnsföräldrar kan säga det? ;)

Nu börjar hon röra på sig. Hurra!!

När bara mamma passar

Igår natt var lite småtuff på det sättet att det knappt blev någon sömn för mig. Detta för att Ellie absolut skulle ligga på mig annars kunde hon inte sova.
Jag tar gärna en natt utan sömn när man får så mycket gos tillbaka. För hon är verkligen gosig. Hon pillar på en med hennes små fingrar å gosar in ansiktet i en.
Hon har även börjat med att slicka oss. Det är mindre kul.

När hon ligger mittemot mig kan jag vakna av att hon slickar mig under näsan (vi ligger rätt nära varandra). Hon vill väldigt gärna suga mig på kinden oxå. Mysigt...
Det allra nyaste är att hon ska skicka en på halsen.
Igår kväll slickade hon mig på halsen å flåsade mig i nacken samtidigt. Hahha lite kul.

Åh vad det är kul med henne nu! Hon är mindre gnällig (antar att det e för att magen fungerar nu) å jag börjar förstå hennes signaler mer.
Det är otroligt skönt!

Nu är frågan. Kommer hon kunna sova själv inatt? Eller är det mammas bröstkorg som gäller idag med?
Nu ligger hon i babysittern mittemot mej :)

söndag 11 november 2012

Två rumpor?

Jag var förberedd på att kroppen skulle förändras efter hon kom. Men måste säga att jag endå blev lite förvånad.
Min mage har aldrig varit liten. En bulle har alltid funnits å de senaste åren har bullen växt, hehe.

Nu e magen lite päronformad - precis som en hängig liten rumpa. Så det ser lite ut som jag har två rumpor. Haha!!
Riktigt kul är det.

Nåt som e småjobbigt är att jag inte kan ha annat än leggings på mig. Mina mammajeans sitter åt över snittet. Jag har försökt köpa nya byxor, av en (å två) storlekar större.
Herregud!!!
Degklumpen saboterar så mycket. Det blir ju värsta bilringen när jag sitter ner. Min gravidmage var så hög så degen börjar liksom vid magsäcken känns det som.
Nåja..får acceptera att det blir leggings ett tag framöver.

Såg en bild på Facebook igår. Den visar hur det ser ut på ett väldigt bra sätt. Det är nästan att man tror att de använt mig som modell.
Degen är värd att ha å är ett litet pris för att vi har ett friskt barn.
Blev bara förvånad trots att jag tyckte att jag förberett mig :).


Mycket händer på bara några dagar

Det känns konstigt på ett sätt att ens lilla barn kan lära sig något nytt från en dag till en annan.

Nu ler Ellie rätt mycket :). Hon är så sjukt söt när hon gör det. Jag blir oftast så glad att det kommer en tår eller två.
Hon är lite småflörtad å ser lite skeptiskt ut som mest. Sen slänger hon iväg världens leende.
Ofta flaxar hon med armar å ben samtidigt. Härliga unge!!!

Igår var jag å lämnade tillbaka bröstpumpen till sjukhuset (har hyrt en). Jag ger upp tanken på bröstmjölk nu. Det är nog. Ellie vaknade när vi var där å jag matade henne. Efter det var hon så nyfiken på sin omgivning att deg inte gick att sätta ner henne i vagnen igen.
Jag fick bära runt på henne i 1 å en halv timme.
Hon var så nyfiken å söt att jag inte hade hjärta till annat. Vi hade ju varken bråttom eller någon annanstans där vi skulle vara. Så varför inte.
När jag bar omkring henne slogs jag av hur stark hon blivit i nacken.
Häftigt!!

För två veckor sen var det första mammagruppsträffen. Då var hon både riktigt svag i nacken å kunde inte le.
Tänk vad snabbt det går.
Inte konstigt att hon ibland kan vara lite ledsen. Hon växer ju så det knakar!


fredag 9 november 2012

Älskade lilla unge

Bara för att jag gnällt om det så levererar sötungen världens leende idag.
Det har hänt hela 3ggr :).
Sist så vart hon helt till sig å sprattlade samtidigt.
Lät nästan som det kom ett skratt med.

Kära nån vad söt hon är. Vi har haft en riktigt bra dag hon å jag.
Känns så himla skönt.

Det var ju det med hysterigråten på kvällen. Det hände 2ggr totalt. Hoppas att det stannar där.
Funderar på om det kan vara miniformen. Smygökade dosen idag vilket jag gjort en gång innan med. Undrar om vi inte gick tillbaka till sen lägre dosen då hon vart så ledsen.
Vi ska sluta med miniformen fr.o.m. Nu fram tills helgen e slut.
Hoppas att det blir bättre.
Vad mycket enklare det kommer att bli när man kan kommunicera på riktigt.

torsdag 8 november 2012

Värst hittills

Ellie låg å sov i sin säng. Babyvakten visade att hon började gråta. Jag sa till J att det säkert bara e snabbis. Ofta vaknar hon ä gråter till lite, sen somnar hon om efter 2sekunder.

Men efter 2sekunder höll hon på att skrika halsen av sig.
Vi tog upp henne men hon var otröstlig. Hon skrek å skrek å skrek.
Vi prövade med en pysventil vilket Inge funkade. Magmassage funkade inte heller.
Tillslut matade vi henne å hon slocknade. Känns inte som det var hungergråt...
Nu ligger hon på mig å sover. Vaknar smågråtandes lite då å då.
Undrar vad det var sim hände. Tycker så synd om henne när hon e otröstlig. Å idag var det alltså rekord.
Kommer nog inte kunna sova inatt :(.

Det här med skuldkänslor

Jag blir så otroligt frustrerad. Läste en blogg vars inlägg handlade om att hon skulle vara glad för barnet och känna lycka trots att barnet skrek och det var långa vaknätter (så länge barnet inte hade kolik).
Det inlägget har fått rätt många kommentarer och en som kommenterat menade på att det handlade om ens egen inställning om man kände att småbarnsperioden var jobbig. Och att hon minsann alltid känt lycka och rosaglimmrande tankar om sina två barn.
Det är ju jättebra för henne. Helt ärligt så tycker jag det.

Jag kan ju säga att jag inte endast känner rosaglimmrande känslor. Det är tufft med småbarn.
Och då menar jag inte nätterna. Ellie sover rätt bra och somnar om lätt. Så även om jag är trött så är jag piggare än vad jag väntat mig att vara.
Det jobbiga med föräldraskapet för min del är känslan av otillräcklighet. Och att man faktiskt inte vet allt.
Är hon hungrig, har hon ont, ska jag massera magen, ska jag väcka henne ska jag...ska jag..ska jag...

När jag tittar på Ellie och säger hej så ler hon som sagt inte som andra barn utan hon börjar oftast att gråta.
Det är inte så jättekul och man tvivlar på att hon verkligen tycker om en (nu log hon idag så jag hoppas på ändring på detta =).

Jag fick min mens i måndags. Eftersom att jag inte ammar bestämde den sig för att komma redan nu. Och jag kan väl säga att det finns nog ett skäl till varför man inte får mens när man ammar. Det är inte kul med pms och en liten bebis. Lägg till då att du inte haft mens på 10månader...

Även om jag känt "nä, det var inte så kul med barn som jag trodde" korta stunder så känner jag såklart mer lycka och tacksamhet för att hon finns i våra liv. De negativa känslorna har man som sagt bara korta stunder, men skuldkänslorna för att man känt så sitter kvar längre.
Hur kan jag tänka så om henne. Hon är ju vår lilla ängel. Hon är ju det finaste vi har...
Och att få läsa att det handlar om ens inställning gör ju bara att de här skuldkänslorna växer till ett berg av skuld som ger en ont i hjärtat på riktigt.

Samtidigt så känner jag att man måste tillåta sig att känna negativa känslor.
Vissa mår ju dåligt i sin graviditet och gnäller i tid och otid om allt som man själv tagit emot med öppna armar. Innebär det att de har en dålig inställning till sitt barn i magen? Innebär det att de kommer att bli sämre mammor? Självklart inte! Det handlar om hur mycket man faktiskt klarar fysiskt och psykiskt.
Jag är imponerad över de som klarar av att vara ensamstående. För bollandet om vad man kan göra och vad bebisen vill ha är värt all guld i världen.

Ellie är ju förstoppad. Jag har testat allt. Pysventil för att stimulera bajsreflexer, mer vatten i ersättningen, massera magen (masserade så mycket att naveln vart utstående..hej skuldkänslor), cykla med benen, dra upp benen till bröstkorgen på henne, svindyr ersättning från apoteket, byta ersättning från baby semp till nan, byta ut 2mål till baby semp bifidus, byta ersättning från nan till nan pro 1, semperdroppar, miniformdroppar och slutligen får hon nu laktulos.
Så hon får nu - nan pro 1, tetra nan på nätterna, semperdroppar, miniformdroppar och laktulos.
Tänk er då en galet hungrig bebis.

Jag aktiverar henne i babygymmet, i hennes babysitter och går runt med henne på armen i lägenheten all hennes vakna tid för att hon kräver stimulans (hon nöjer sig inte med att sitta och titta på mig inte..).
Jag springer till köket så fort hon blir hungrig för att blanda ihop den där himlans ersättningen. Jag har pumpat brösten så mycket det går i 2 månader i hopp för att få igång bröstmjölkproduktionen för att hon ska få laxerande bröstmjölk.
Jag vaggar henne i oändlighet när hon är övertrött och inte kommer till ro för att somna.

Jag vet inte vad jag mer kan göra och endå känns det otillräckligt då hon ofta är missnöjd. Det gör att jag känner att jag gör något fel och att hon inte är nöjd med mej som mamma korta stunder.
I mitt huvud är det inte konstigt - samtidigt som jag klankar ner på mig otroligt mycket för att jag känner så. Jag har ju längtat så efter henne...

Oavsett vad så är jag en bra mamma - även om jag inte får henne nöjd och glad hela dagarna.
Det kräver mycket för mig för att jag ska acceptera det. Och jag må vara känslig just nu (hej mensen och skuldkänslorna) men det blir inte lättare för mig att övertyga mig att jag är en bra mamma när en på internet säger att det handlar om ens inställning om man känner att småbarnsperioden är jobbig.

Fy vad arg, ledsen och blä-ig jag känner mig. Som sagt, mensen gör nog mycket till. Imorrn kanske det inte tar alls på mig lika mycket som nu...


Våra bästa köp

Jag berättade tidigare om att Babyvakten var ett otroligt bra köp.
Nu har jag två till grejer som ska på den listan.

1. Babysittern. Den jag klickade hem visade sig ha en inbyggd vibrationsfunktion. När Ellie är trött så fungerar den extremt bra som sömnpiller. Enda nackdelen är att man inte kan stänga av den utan att hon vaknar ;)

2. Sängmobilen. Hon tycker att den e så kul. Hon följer figurerna i deras rörelser med stora ögon. Det händer att hon ligger och ler när hon tittar på den med.
Det är nästan så att jag försöker hitta plats till ännu en mobil hemma. Vad skönt det skulle vara med en i vardagsrummet eller köket. Så att man skulle kunna fä fixa å dona lite medan hon är upptagen med den :).

Nu ligger hon i babysittern. Om en timme kommer hon vara hungrig. Frågan är då - ska jag lägga mej å sova en timme eller ska jag hålla mig vaken? Risken e att jag bara blir tröttare om jag lägger mig å sover.

Förresten. Ellie är morgontrött (precis som sin mor). Det är inte ovanligt att jag å hon ligger i sängen till 10-tiden. Igår å idag gick vi upp 11.30.
Hoppsan :).

onsdag 7 november 2012

Lite skillnad

En kompis till mig har oxå precis fått barn.
När hennes son ser henne så ler han med hela ansiktet.
När Ellie ser mig så börjar hon att gråta.

Känns lite sådär kan jag ta å erkänna. Vill inget hellre än att hon ler mot mig...

tisdag 6 november 2012

Haha, vad man blir konstig

Skickade bilden nedan plus denna text till J idag.
"hej pappa. Man kan tro att jag ler på bilden. Det gör jag inte, jag bajsar".

Stolt man blir när ens förstoppade bebis kämpar för att lyckas med nr 2 :).

söndag 4 november 2012

Så mkt stavfel...

det var i mitt förra inlägg. Inte okej.
Jag fixar det imorrn ;)

Nattinatt

lördag 3 november 2012

Nya rutiner väntas

Jag tycker att vi fått ihop rätt bra rutiner om dagarna.
Det som vi inte tänkte på var att vardagen måste fungera även när J jobbar - vilket han gör fr.o.m. Måndag.
Känns lite läbbigt.

Vi har tagit en ny växel i att försöka göra så E inte ska ha ont k magen å vara förstoppad.
Hon får nan pro 1 som ersättning. Två mål byts ut mot baby semi bifidus.
Vi har även skaffat miniforn droppa.
Det känns lite bättre men jag vågar inte ta ut nåt i förskott.

Jag e såååå trött. Börjar bli dålig å har därför så har jag sovit lite sämre.
Hoppas att det vänder snart.
Har liksom somnat flera ggr medan jag skrivit detta.

Jag fyller år idag. Första gången som mamma.
Det känns stort.

onsdag 31 oktober 2012

Skillnaden på akut å urakut snitt

När vi fick reda på att Ellie mådde dåligt å art kejsarsnittet var ett faktum frågade jag om det var urakut eller akut.
Den snälla förlossningssköterskan var tyst ett tag.
Sen sa hon att det var lite av båda.
Tyckte det var ett konstigt svar men gissade på att det berodde på att jag fick vara vaken (de fyllde bara på mim epiduralbedövning).

Igår läste jag på lite. Å enligt det jag läster det ett akut snitt om barnet inte kommer ut av någon anledning.
Som tex att barnet e för stort, förlossningen tagit för lång tid etc.
Urakut snitt var det om det var en fara för mamman eller barnets liv.

Jag var helt slut när de tog testerna som visade att Ellie mådde dåligt. Barnmorskan sa till J att jag troligtvis inte hade orkat med att få ut henne. Så då hade det nog blivit ett snitt.
Nu visade det ju sig att E var så påverkad att det var en fara för hennes liv.
Så jag gissar på att sköterskan inte ville oroa mig för mycket. Jag låg både å grät å skakade för att jag var så rädd för att E inte skulle klara sig.
Det hade nog varit tufft att höra att snittet var urakut.

Jag var ju så borta själv. Idag påminde J mig om hur det var.
Det tog ca en halvtimme innan jag blev opererad, vilket brukar innebära att det inte så allvarligt.
Men anledningen till att det tig sådan tid var för att de behövde en portabel ctg-apparat. Det tog ett bra tag innan de hittade den. Sedan tig det typ 5-10 min innan de fick in en passande infart. Jag hade fått en liten infart då jag e så svårstucken så de behövde en grövre. Detta tog tid då jag just e svårstucken.

Jag minns att det var en riktig kalabalik å att det stundtals kändes som att de sprang runt som nackade höns.
Jag minns oxå att de hade ett litet snack med varandra i korridoren utanför vårt rum.

Usch. När jag tänker på det mår jag faktiskt lite dåligt.
Funderar på om jag ska boka en tid med min favoritläkare å få lite frågetecken uträtade..

Ledsen om detta är osammanhängande. Är lite trött å tankarna attackerar mig. Det är liksom något rörigt i mitt huvud :)

Tänk att den här lilla korven skulle skrämma livet ur en på det sättet.