Lilypie Pregnancy tickers

Lilypie Pregnancy tickers

onsdag 14 november 2012

Sammanfattning av graviditet och förlossning

Har hittat en kul "fyll i" grej. En förlossningsberättelse kommer att komma. Om ett tag =)

När fick du reda på att du var gravid? 22 Januari 2012. Tjuvtestade på ruvardag 9.
Blev det en chock?
 Nej, hade mått illa någon natt innan och det var ju trots allt en IVF graviditet.
Hur gammal var du?
 31år
Hade du mycket halsbränna?
 Stundtals. Det gick att undvika om jag åt rätt saker och ofta, vilket hände sällan :P
Spydde du mycket?
 Inte en enda gång. Mådde otroligt illa dock. Speciellt på kvällarna efter 19 - oftast hela nätterna. Använde seaband på nätterna vilket hjälpte en del.
Var det någon favoriträtt som ändrades? 
Tyckte att det ändrades hela tiden. Levde på färdiga soppor i början och ost- och skinksallad. Nu slog det mig att min favorit lunch (egenplockad sallad med krabsticks) smakade urban. Luktade urban gjorde det med. Övertalade mina kollegor om att gå på en annan dyrare lunchrestaurang varje dag. Detta var innan de visste att jag var gravid.

Hade du mycket foglossning?
 Ja rätt så. Hade otroligt ont i högra skinkan från vecka 16-21. Var på sjukgymnastik och vattengympa. Sen när jag ordinerades vila så försvann det efter nån vecka eller två.
Hade du sammandragningar?
 Inte direkt. Fick progesteron som skulle motverka dessa.
Ditt sf mått som störst?
 36cm (tror jag det var)
Har du fått bristningar? Ja. Ett fåtal under naveln. Sen fick jag bristningar på låren(?!!).
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
 Trodde på en pojke men ultraljud visade en flicka
Vad hoppades du på?
 Flicka
Hade du mycket vätska i kroppen?
 Ja. Jössös, kände mig som en vattenballong på slutet.
Hur mycket gick du upp i vikt?
 16kg
Hur ser du på graviditeten idag?
 Jag älskade att vara gravid. Jag har aldrig mått så bra i mig själv som då. Saknar det som sjutton! Jag mådde okej fysiskt vilket gjorde det lättare att njuta av den såklart. Psykiskt var andra halvan väldigt jobbigt. Oroade mig otroligt mycket fram till vecka 28 - nästan så mycket att jag stundtals fick andningssvårigheter. Jag önskar ibland att jag hade vågat lita på cerclaget mer än vad jag gjorde. Men oron känns idag som en liten fjutt i havet.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
 Haha...jag ville att det skulle ha uppfunnits ett piller som trollade ut bebisen. Men icke..
Gick du över tiden?
 Nej, hon kom ca 3veckor tidigt.
När började din förlossning?
 Vattnet gick den 10/9. Sattes igång den 12/9.
Hur lång tid tog det? 
11 och en halv timme.

Hur mycket var du öppen när ni kom in?
 4cm (eller om det var 3cm)
Vad tyckte du var jobbigast? 
Att hon mådde dålig och att personalen runt om mig vart otroligt stressade av just det.

Var du rädd för något?
 Att få lämna sjukhuset utan bebis.
Grät du?
 Ja. Jättemycket. När de berättade att hon mådde dåligt och att de behövde ta ut henne akut brast det och jag berättade om att det var min största skräck. Sen så berättade jag om min syster för barnmorskan (tycker jag jämt tjatar om att hennes första barn dog vid förlossningen så jag ville inte säga nåt om det i början). När jag berättade det för barnmorskan fick hon tårar i ögonen. Då trodde jag med all säkerhet att Ellie mådde jättedåligt och att det var super-super-superakut att hon kom ut.
Skrek du? 
När jag hade värkar och innan epiduralen sattes lät jag som en brunstig tjur. Fan vad ont det gjorde!! (Har läst på i efterhand att om värkstimuleringsdroppet ökas på väldigt snabbt så kan man få monstervärkar. Min första barnmoskan, vilken jag inte klaffade med, sa att hon skulle maxa hastigheten på att öka dosen på droppet så att förlossningen skulle gå snabbare....tack).
När epiduralen sattes in mådde jag som en prinessa. Kände värkarna men de gjorde inte ett dugg ont. På slutet tappade jag känseln i vänstra benet dock..haha
Tog du nått smärtstillande?
 Lustgas och epidural. Lustgasen hjälpte inte ett skit. Jag fick det berättat för mig att man bara känner sig påverkad och att man då "glömmer av" smärtan. Funkade inte alls. Epiduralen var som sagt en gudagåva till mig.
Blev du sydd?
 Ja, buken behövde ju stängas igen =)
Dragen med sugklocka?
 Näpp
Hur många var inne i förlossningsrummet?
 Inne i operationssalen var det fullt med folk. Det var min barnmorska och förlossningssköterskan. Två stycken läkare från gyn som gjorde själva ingreppet. Tre - fyra narkosläkare/sköterskor. En barnläkare och en barnläkarstudent. Sen så var J med. Så det var väl en tio stycken tillsammans med mig. Det var skiftbyte när de sydde igen mig. Så jag träffade på en hel del folk.
Hade du någon nära med dig?
 Finaste J
Hur stor var bebisen?
 3445gr och 47cm lång
Blev det en pojke eller flicka?
 Flicka
Vad fick hon heta?
 Ellie
Hur ser du på förlossningen idag?
 Traumatisk. Jag önskar att jag hade lyssnat på min magkänsla innan förlossningen och krävt kejsarsnitt. Fram tills jag fick veta att hon mådde dåligt hade jag ett rätt bra öppningsarbete. Blev dock väldigt trött på slutet och risken fanns att det hade blivit kejsarsnitt även om Ellie inte mått dåligt enligt vad barnmorskan sa till J. Det är inte något jag minns. Känner mig lite svag, men var knappt medvetande sista halvtimmen.
Var allting värt det?
 Definitivt!! Hade jag spytt varje dag och spruckit från Ystad till Haparanda vid förlossningen hade det oxå varit värt det!
Det här är det bästa jag varit med om!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar