Kvällen från helvetet

Sedan 18 tiden fram till nyligen har vår lilla skrutta gråtit. Sista 5min var panikgråt.

Varför vet vi inte riktigt. Hon mår kanske dåligt av förkylningen. Det är absolut inte omöjligt. Näsan gjordes ren. Funkade inte.

Mat fick hon, ny blöja, hjälp att bajsa, lite sång å vaggning för att hjälpa henne att somna, byta miljöer, stå, sitta, gå, gunga... Ja gudarna vet allt vi testade.
Men nej. Lillfröken va ledsen endå.

Jag misstänker starkt att hon har sovit för lite idag på dagen. Men hon har varit relativt glad under dagens gång, så trodde att det skulle gå bra.
Hoppas att det var så.

Nu sover hon på mitt bröst. Hennes kind e kokhet å jag oroar mig för att hon ska få feber. Hon har inte haft det än idag. Men hon låg på prick 38grader en gång.

Fyfarao för den här kvällen.
Hur mycket sover era barn? Är det normalt att de beter sig såhär för att de är övertrötta?
Ellie sover säkert en 18h/dygn - ibland ner. Men sover hon mindre så förvandlas hon till ett monster.

Nu tänker ni säkert att det e lyxigt med ett barn som sover så mycket. Ja - OM hon hade sovit varje dag.
Hon blir väckt av katterna när vi e hemma, nu kan hon inte ligga i spjälis eftersom näsan strular å e vi ute på stan vaknar hon så fort jag sätter foten i en butik (å gråter såklart...inget shoppande för mig).
När nåt av dessa scenarion inträffar blir hon övertrött. Då går det inte att söva henne hemma. Å hon är ledsen kvällen ut.
Svårt!!
Ska nig ringa BVC imorrn. För det kan väl inte vara normalt?

Apropå katterna. Vi har bestämt oss att göra oss av med den lilla. Det funkar inte med Ellie.
Vi kan inte ge katten den kärlek tid hon behöver så hon blir helt rabiat.
Det känns som att jag befinner mig i ett dårhus om dagarna...
Det värsta är att vi kanske kommer behövs ta bort henne. Vi misstänker att det är något fel på henne. Hon är extrem på alla sätt å vis. Om den som tar över henne inte har världens tålamod är jag rädd för att de kommer att göra henne illa.
Jag har haft katter i hela mitt liv å jag har ett lååååångt tålamod med de små liven.
Men den här. Det e svårt att förklara. Men detr inte ovanligt att jag tappar humöret å skriker lite på henne. Vilket e så himla trist.
Hon förtjänar så mycket bättre!!
Nu med Ellie så kan jag inte jaga katten å slita henne från den andra när hon attackerar den. Å det har alltså gjort henne mer rabiat.
Någon som har något tips? Någon som vill ha en utmanande katt? Hon e världens gosigaste bara man lägger ner en hel del bustid. Hon kan dock bitas oprovocerat