Vår lilla kämpe

Jag valde att vara hemma idag. Igår var vi på restaurang efter jobbet. När vi kom hem hade jag börjat blöda rätt mycket.

Hade ont i magen och var allmänt orolig (läs dödligt orolig)

Det kom både klumpar och färskt blod.

Så jag valde att vara hemma idag. Jag och J vart nästan lite osams. Vi som aldrig bråkar..

Han sa att han vägrade acceptera att det skulle vara något fel. Medan jag tyckte att bara för att man inte kan acceptera det så innebär det inte att det inte händer.

Hahahaa....lite sjukt samtal och riktigt roligt såhär i efterhand.

Iallafall, på gynakuten fick vi vänta i ca 4h. När vi kom in till läkaren så blev hon inkallad på jouren för ett akut kejsarsnitt. Herregud. Så då behövde hon gå. Självfallet!!

Tack å lov så hade det gått bra.

När vi träffa läkaren för andra gången så gjorde hon först en vanlig undersökning och sedan ett vul (vaginalt ultraljud). Den första undersökningen sa hon såg jättefin ut. Limodertappen var helt stängd och fin.

Ultraljudet då. Hon sa snabbt att hon såg ett tickande hjärta. Jag hade så dålig vinkel att jag inte såg bra. Men J såg oxå hjärtat. Jag frågade ett par gånger om det verkligen tickade och om det tickade i rätt "takt". Då satte hon på en annan "vy" på ultraljudsbilden där man såg allt i färger. Då såg även jag hjärtat pumpa. Och även var blodet hjärtat pumpade runt i kroppen. Så häftigt!!

Hon sa att jag har en del blod i livmodern som troligtvis kommer att komma ut. Antingen som brunt eller som rött. Hon satt livmodertappen skulle öppnas så pass lite för att släppa ut blodet så att det inte var någon direkt fara.

Känns bra. Då kommer jag alltså att blöda lite mer - men det är normalt för mig.

Skönt att höra!!

Ville bara ge er en uppdatering. Ha nu en fin fredagskväll. Vi har bunkrat upp med godis och andra gottigheter. Idag firar vi!!