Jag har alltid haft lätt för att gråta. Jag blir lätt rörd av andra men har svårt att gråta för att jag verkligen är ledsen.
Men att gråta till teve-program är en specialité. Å det är ju okej. Då e man hemma.
Alltid när jag snyftar till hemma kallar J mig för brölis. Det är bara den jag är. Å det är ganska kul att avdramatisera det - för jag e ju inte ledsen på riktigt.
Nu till problemet. Denna vecka jag har jag haft otroligt svårt att kontrollera mina brölar tendenser.
Dessutom så sker det inte hemma - i wish!!
Nejnej. Oftast är det när jag rör mig ute bland folk ensam. Nu när jag sitter själv på lunchkafét är ett exempel. Tårarna flodas i ögonen å jag måste tänka på annat för att inte börja gråta på riktigt - läs hulka som ett barn.
Kära nån.
Hoppas att det bara är en fas. Annars blir man väl inlagd snart..
Det är väl klart att en massa tankar och känslor kommer över en när man väl är själv. Du får börja använda en "Jag är gravid"-tröja. ;-)
SvaraRaderaKram
Tack för att du är så förstående. Känner mig lite knäpp faktiskt. Hahaha, en sån tröja skulle man ju ha!! Kanske får vänta lite eftersom att jag inte sagt nåt på jobbet än dock =).
RaderaKram