Eeeh..va?!?

Jag kan se hur folk hittat min blogg genom statistiken som blogspot har. Jag tycker alltid att det är kul att se vad folk googlat.
Det funkar bara att se detta när man sitter framför datorn, inte mobilen.

Så nu när jag kollade så var det en som använt google som sök på "rumpor i leggings".
Eeeeh...va?? Jag kan inte minnas att jag har satt upp en bild på min rumpa här.
Det måste ju vara inlägget som jag skrev häromdagen att det känns som att jag har två rumpor..?
Ja..så måste det vara.

Kan erkänna att jag blev lite paff =)

Två månader

Idag är det Ellies tvåmånadersdag. Stora tjejen!!

Det firades med en två månaders kontroll. Hon väger nu ca 5200gr å är 56cm lång. Hennes motorik å allt de kollar ser bra ut med undantag för att hon verkar vara svag i nacken. Så det blir bakläxa på mig. Jag för lägga henne på mage mer.

Sagt å gjort fröken blev riktigt förbannad men det verkade som att hon fattade galoppen. Huvudet lyftes en kort stund. Nu ska vi bara öva upp musklerna så hon orkar längre stunder.

Behöver jag säga att hon vägrar att sova?? Hon sitter i den magiska babysittern å somnar till för att sedan vakna en snabbis igen. Envisa unge.
Jag har prövat alla mina knep. Sjungit en sockerbagare, vaggat henne, låtit henne stoppa in ansiktet i armvecket, mer basicgrejer som matat bytt blöja med mera. Lagt henne i sängen under sängmobilen med. Men nej.
När hon bli övertrött är det nästan omöjligt. Om jag skulle ta upp henne nu för att lägga henne i sängen skulle hon bara sova om hon får ligga på min bröstkorg. Då sover jag rätt dåligt då jag ligger på min vakt hela tiden.
Snart kommer hon log vakna gråtande, då är det bara famnen som duger.
Jag älskar att ha henne nära mig. Men när man sovit 6h på två dygn vore det såååååå skönt att få ligga själv i sängen å sova i 2-3h i sträck.
Gud vad det hade varit skönt!!

Jag som alltid varit mesig med mitt kaffe har minskat mängden mjölk å ökat mängden kaffepulver. Hahaha :)
Jag har oxå ökat från en kopp om dagen (högst 2) till 6-10st om dagen. Kaffe e gott å det gör gott :).
Det e kanske därför jag klarar mig så bra om dagarna annars.
För jag brukar inte känna mig såhär slut.

Det blir bättre. Å tänk vad jag kommer att uppskatta sömnen när jag väl för sova igen :).

Ledsen för det gnälliga inlägget. Det har varit en tuff kväll med en ledsen övertrött bebis å en övertrött mamma. Pappan har även han varit supertrött
Är det någon som lagt sömnpiller i vårt kranvatten?

När fysiskt illa för att jag är så trött. Hade jag inte hatat att kräkas så hade jag gjort det för längesen.

Dumma, dumma jag

Jag har sovit 6h på två dygn. Å som jag skrev igår så har jag mig själv att skylla för gårdagen. Trots det gör det inte det lättare.
Jag e en sån person som mår väldigt dåligt när jag inte får sova. Jag kan sovs minimalt i veckor om jag bara får ta igen mej en natt.
Det får man ju inte riktigt nu. Har inte sovit mer än 3h i sträck på två månader. Det känns dagar som denna. Lustigt nog så känns det bra när jag får sova 2-3h i sträck. Men det var ju ett par dagar sen sist.

Anledningen till att jag inte sovit på dagen är för att jag varit utanför huse större delen av dagen. Då har Ellie sovit i vagnen å varit pigg hemma. Så det har liksom inte funkar.

Jo, nåt kul!! Vi bor i en tvåa två våningar upp utan hiss. Källarplanwt e fullt av mögel å jag vill inte lämna vår 12-tusen vagn där då i barnvagnsrummet.
Mest vill jag inte att Ellie ska ligga på en madrass som kan vara angripen av mögel...känns förjävligt!! (har felanmält möglet hundra gånger så idag ringde jag hyresvärden å hotade med att jag ska ringa miljöförvaltningen).
Hur som helt. Vagnen börjar redan ta stryck av att jag dragit den upp å ber för trapporna. Å garantin gäller inte när man behandlar vagnen så. Så nu har jag lämnat vagnen i barnvagnsrummet. Detta gör att Ellie vaknar så fort vi kommer hem.

Så vi e ute efter en ny lägenhet. Inte det lättaste i Sthlm. Av ren tur så fick vi komma på visning i ett grannhus genom Sthlm stads bostadsförmedling. Det är ett höghus. Jag ogillar egentligen höghus, har alltid gjort.
Jag avskyr att åka hissar som e läskiga.
Så imorse (8.30 - mitt i natten för oss) så upptäckte jag att hissen var minimal. Vagnen gick precis in. Tänkte på att det var långt mellan våningarna. Man åkte liksom förbi en våning sen åkte man förbi en lång stålvägg innan nästa våning kom. Jag skulle högst upp till våning 7.
Väl uppe inser jag att hissen stannar mellan våningsplanen. Så jag får dra upp vagnen en våning. Suck.
På visningen är visningsmannen något dryg å verkar inte alls glad över att jag har en vagn med mej. Så jag tittar lite snabbt sen beger jag mej mot hissen igen. Dunkar ner vagnen för trappan. Det är några som väntar på hissen med mej. Vi står å småpratar för det tar verkligen en evighet för hissen att komma. Då kommer det ett par i trappen som talar om att hissen gått sönder. Jippie.
Som tur var så hjälpte en kille mej att bära ner vagnen.
Det var 14st trappor ner. Det var därför man åkte förbi en stålvägg mellan våningsplanen i hissen.
Killen var stark å gav inga tecken på att han ville vila mellan evighetsbärandet.
Jag - höll - på - att - dö!!
Jäääklar vad jobbigt det var.

Självklart tackar vi ja till lägenheten. Vi är desperata. Hoppas att min hissskräck ger med sig. Å att den förbannade hissen inte går sönder om vi får lägenheten. Vilket vi troligtvis inte får då vi är längst bak på listan. Vilket kanske är tur i oturen.

När man försöker vara smart

Ellie äter nästan alltid var 3e timme. På nätterna går det att ställa en klocka efter henne.

Jag har gjort en rakpermanent på mig själv idag. Var klar vid midnatt.
J lade sig 22 så jag segade lite de sista timmarna.

J matade E innan han gick å la sig = E borde vilja ha mat 1.

Eftersom att jag var klar vid midnatt bestämde jag mig för att ta upp Ellie i famnen. Som jag skrev tidigare låg hon i babysittern innan. Tänkte att det kunde vara mysigt samtidigt som det inte skulle göra något om hon vaknade till lite tidigare.

Tji fick jag!! Fröken sover fortfarande. Nästan 4 å en halv timme efter sin senaste måltid. Hennes mage kurrar som aldrig förr.
Det e ju helt fantastiskt att det gått så länge mellan måltiderna. Hoppas det håller i sig.
Men just idag hade det varit bra om hon vaknade nu snart. Vi ska upp vid 7. Det blir väldigt få timmars sömn för mig. Å det e helt självförvållat.
Hur många småbarnsföräldrar kan säga det? ;)

Nu börjar hon röra på sig. Hurra!!

När bara mamma passar

Igår natt var lite småtuff på det sättet att det knappt blev någon sömn för mig. Detta för att Ellie absolut skulle ligga på mig annars kunde hon inte sova.
Jag tar gärna en natt utan sömn när man får så mycket gos tillbaka. För hon är verkligen gosig. Hon pillar på en med hennes små fingrar å gosar in ansiktet i en.
Hon har även börjat med att slicka oss. Det är mindre kul.

När hon ligger mittemot mig kan jag vakna av att hon slickar mig under näsan (vi ligger rätt nära varandra). Hon vill väldigt gärna suga mig på kinden oxå. Mysigt...
Det allra nyaste är att hon ska skicka en på halsen.
Igår kväll slickade hon mig på halsen å flåsade mig i nacken samtidigt. Hahha lite kul.

Åh vad det är kul med henne nu! Hon är mindre gnällig (antar att det e för att magen fungerar nu) å jag börjar förstå hennes signaler mer.
Det är otroligt skönt!

Nu är frågan. Kommer hon kunna sova själv inatt? Eller är det mammas bröstkorg som gäller idag med?
Nu ligger hon i babysittern mittemot mej :)

Två rumpor?

Jag var förberedd på att kroppen skulle förändras efter hon kom. Men måste säga att jag endå blev lite förvånad.
Min mage har aldrig varit liten. En bulle har alltid funnits å de senaste åren har bullen växt, hehe.

Nu e magen lite päronformad - precis som en hängig liten rumpa. Så det ser lite ut som jag har två rumpor. Haha!!
Riktigt kul är det.

Nåt som e småjobbigt är att jag inte kan ha annat än leggings på mig. Mina mammajeans sitter åt över snittet. Jag har försökt köpa nya byxor, av en (å två) storlekar större.
Herregud!!!
Degklumpen saboterar så mycket. Det blir ju värsta bilringen när jag sitter ner. Min gravidmage var så hög så degen börjar liksom vid magsäcken känns det som.
Nåja..får acceptera att det blir leggings ett tag framöver.

Såg en bild på Facebook igår. Den visar hur det ser ut på ett väldigt bra sätt. Det är nästan att man tror att de använt mig som modell.
Degen är värd att ha å är ett litet pris för att vi har ett friskt barn.
Blev bara förvånad trots att jag tyckte att jag förberett mig :).

Mycket händer på bara några dagar

Det känns konstigt på ett sätt att ens lilla barn kan lära sig något nytt från en dag till en annan.

Nu ler Ellie rätt mycket :). Hon är så sjukt söt när hon gör det. Jag blir oftast så glad att det kommer en tår eller två.
Hon är lite småflörtad å ser lite skeptiskt ut som mest. Sen slänger hon iväg världens leende.
Ofta flaxar hon med armar å ben samtidigt. Härliga unge!!!

Igår var jag å lämnade tillbaka bröstpumpen till sjukhuset (har hyrt en). Jag ger upp tanken på bröstmjölk nu. Det är nog. Ellie vaknade när vi var där å jag matade henne. Efter det var hon så nyfiken på sin omgivning att deg inte gick att sätta ner henne i vagnen igen.
Jag fick bära runt på henne i 1 å en halv timme.
Hon var så nyfiken å söt att jag inte hade hjärta till annat. Vi hade ju varken bråttom eller någon annanstans där vi skulle vara. Så varför inte.
När jag bar omkring henne slogs jag av hur stark hon blivit i nacken.
Häftigt!!

För två veckor sen var det första mammagruppsträffen. Då var hon både riktigt svag i nacken å kunde inte le.
Tänk vad snabbt det går.
Inte konstigt att hon ibland kan vara lite ledsen. Hon växer ju så det knakar!

Älskade lilla unge

Bara för att jag gnällt om det så levererar sötungen världens leende idag.
Det har hänt hela 3ggr :).
Sist så vart hon helt till sig å sprattlade samtidigt.
Lät nästan som det kom ett skratt med.

Kära nån vad söt hon är. Vi har haft en riktigt bra dag hon å jag.
Känns så himla skönt.

Det var ju det med hysterigråten på kvällen. Det hände 2ggr totalt. Hoppas att det stannar där.
Funderar på om det kan vara miniformen. Smygökade dosen idag vilket jag gjort en gång innan med. Undrar om vi inte gick tillbaka till sen lägre dosen då hon vart så ledsen.
Vi ska sluta med miniformen fr.o.m. Nu fram tills helgen e slut.
Hoppas att det blir bättre.
Vad mycket enklare det kommer att bli när man kan kommunicera på riktigt.

Värst hittills

Ellie låg å sov i sin säng. Babyvakten visade att hon började gråta. Jag sa till J att det säkert bara e snabbis. Ofta vaknar hon ä gråter till lite, sen somnar hon om efter 2sekunder.

Men efter 2sekunder höll hon på att skrika halsen av sig.
Vi tog upp henne men hon var otröstlig. Hon skrek å skrek å skrek.
Vi prövade med en pysventil vilket Inge funkade. Magmassage funkade inte heller.
Tillslut matade vi henne å hon slocknade. Känns inte som det var hungergråt...
Nu ligger hon på mig å sover. Vaknar smågråtandes lite då å då.
Undrar vad det var sim hände. Tycker så synd om henne när hon e otröstlig. Å idag var det alltså rekord.
Kommer nog inte kunna sova inatt :(.

Det här med skuldkänslor

Jag blir så otroligt frustrerad. Läste en blogg vars inlägg handlade om att hon skulle vara glad för barnet och känna lycka trots att barnet skrek och det var långa vaknätter (så länge barnet inte hade kolik).
Det inlägget har fått rätt många kommentarer och en som kommenterat menade på att det handlade om ens egen inställning om man kände att småbarnsperioden var jobbig. Och att hon minsann alltid känt lycka och rosaglimmrande tankar om sina två barn.
Det är ju jättebra för henne. Helt ärligt så tycker jag det.

Jag kan ju säga att jag inte endast känner rosaglimmrande känslor. Det är tufft med småbarn.
Och då menar jag inte nätterna. Ellie sover rätt bra och somnar om lätt. Så även om jag är trött så är jag piggare än vad jag väntat mig att vara.
Det jobbiga med föräldraskapet för min del är känslan av otillräcklighet. Och att man faktiskt inte vet allt.
Är hon hungrig, har hon ont, ska jag massera magen, ska jag väcka henne ska jag...ska jag..ska jag...

När jag tittar på Ellie och säger hej så ler hon som sagt inte som andra barn utan hon börjar oftast att gråta.
Det är inte så jättekul och man tvivlar på att hon verkligen tycker om en (nu log hon idag så jag hoppas på ändring på detta =).

Jag fick min mens i måndags. Eftersom att jag inte ammar bestämde den sig för att komma redan nu. Och jag kan väl säga att det finns nog ett skäl till varför man inte får mens när man ammar. Det är inte kul med pms och en liten bebis. Lägg till då att du inte haft mens på 10månader...

Även om jag känt "nä, det var inte så kul med barn som jag trodde" korta stunder så känner jag såklart mer lycka och tacksamhet för att hon finns i våra liv. De negativa känslorna har man som sagt bara korta stunder, men skuldkänslorna för att man känt så sitter kvar längre.
Hur kan jag tänka så om henne. Hon är ju vår lilla ängel. Hon är ju det finaste vi har...
Och att få läsa att det handlar om ens inställning gör ju bara att de här skuldkänslorna växer till ett berg av skuld som ger en ont i hjärtat på riktigt.

Samtidigt så känner jag att man måste tillåta sig att känna negativa känslor.
Vissa mår ju dåligt i sin graviditet och gnäller i tid och otid om allt som man själv tagit emot med öppna armar. Innebär det att de har en dålig inställning till sitt barn i magen? Innebär det att de kommer att bli sämre mammor? Självklart inte! Det handlar om hur mycket man faktiskt klarar fysiskt och psykiskt.
Jag är imponerad över de som klarar av att vara ensamstående. För bollandet om vad man kan göra och vad bebisen vill ha är värt all guld i världen.

Ellie är ju förstoppad. Jag har testat allt. Pysventil för att stimulera bajsreflexer, mer vatten i ersättningen, massera magen (masserade så mycket att naveln vart utstående..hej skuldkänslor), cykla med benen, dra upp benen till bröstkorgen på henne, svindyr ersättning från apoteket, byta ersättning från baby semp till nan, byta ut 2mål till baby semp bifidus, byta ersättning från nan till nan pro 1, semperdroppar, miniformdroppar och slutligen får hon nu laktulos.
Så hon får nu - nan pro 1, tetra nan på nätterna, semperdroppar, miniformdroppar och laktulos.
Tänk er då en galet hungrig bebis.

Jag aktiverar henne i babygymmet, i hennes babysitter och går runt med henne på armen i lägenheten all hennes vakna tid för att hon kräver stimulans (hon nöjer sig inte med att sitta och titta på mig inte..).
Jag springer till köket så fort hon blir hungrig för att blanda ihop den där himlans ersättningen. Jag har pumpat brösten så mycket det går i 2 månader i hopp för att få igång bröstmjölkproduktionen för att hon ska få laxerande bröstmjölk.
Jag vaggar henne i oändlighet när hon är övertrött och inte kommer till ro för att somna.

Jag vet inte vad jag mer kan göra och endå känns det otillräckligt då hon ofta är missnöjd. Det gör att jag känner att jag gör något fel och att hon inte är nöjd med mej som mamma korta stunder.
I mitt huvud är det inte konstigt - samtidigt som jag klankar ner på mig otroligt mycket för att jag känner så. Jag har ju längtat så efter henne...

Oavsett vad så är jag en bra mamma - även om jag inte får henne nöjd och glad hela dagarna.
Det kräver mycket för mig för att jag ska acceptera det. Och jag må vara känslig just nu (hej mensen och skuldkänslorna) men det blir inte lättare för mig att övertyga mig att jag är en bra mamma när en på internet säger att det handlar om ens inställning om man känner att småbarnsperioden är jobbig.

Fy vad arg, ledsen och blä-ig jag känner mig. Som sagt, mensen gör nog mycket till. Imorrn kanske det inte tar alls på mig lika mycket som nu...

Våra bästa köp

Jag berättade tidigare om att Babyvakten var ett otroligt bra köp.
Nu har jag två till grejer som ska på den listan.

1. Babysittern. Den jag klickade hem visade sig ha en inbyggd vibrationsfunktion. När Ellie är trött så fungerar den extremt bra som sömnpiller. Enda nackdelen är att man inte kan stänga av den utan att hon vaknar ;)

2. Sängmobilen. Hon tycker att den e så kul. Hon följer figurerna i deras rörelser med stora ögon. Det händer att hon ligger och ler när hon tittar på den med.
Det är nästan så att jag försöker hitta plats till ännu en mobil hemma. Vad skönt det skulle vara med en i vardagsrummet eller köket. Så att man skulle kunna fä fixa å dona lite medan hon är upptagen med den :).

Nu ligger hon i babysittern. Om en timme kommer hon vara hungrig. Frågan är då - ska jag lägga mej å sova en timme eller ska jag hålla mig vaken? Risken e att jag bara blir tröttare om jag lägger mig å sover.

Förresten. Ellie är morgontrött (precis som sin mor). Det är inte ovanligt att jag å hon ligger i sängen till 10-tiden. Igår å idag gick vi upp 11.30.
Hoppsan :).

Lite skillnad

En kompis till mig har oxå precis fått barn.
När hennes son ser henne så ler han med hela ansiktet.
När Ellie ser mig så börjar hon att gråta.

Känns lite sådär kan jag ta å erkänna. Vill inget hellre än att hon ler mot mig...

Haha, vad man blir konstig

Skickade bilden nedan plus denna text till J idag.
"hej pappa. Man kan tro att jag ler på bilden. Det gör jag inte, jag bajsar".

Stolt man blir när ens förstoppade bebis kämpar för att lyckas med nr 2 :).

Så mkt stavfel...

det var i mitt förra inlägg. Inte okej.
Jag fixar det imorrn ;)

Nattinatt

Nya rutiner väntas

Jag tycker att vi fått ihop rätt bra rutiner om dagarna.
Det som vi inte tänkte på var att vardagen måste fungera även när J jobbar - vilket han gör fr.o.m. Måndag.
Känns lite läbbigt.

Vi har tagit en ny växel i att försöka göra så E inte ska ha ont k magen å vara förstoppad.
Hon får nan pro 1 som ersättning. Två mål byts ut mot baby semi bifidus.
Vi har även skaffat miniforn droppa.
Det känns lite bättre men jag vågar inte ta ut nåt i förskott.

Jag e såååå trött. Börjar bli dålig å har därför så har jag sovit lite sämre.
Hoppas att det vänder snart.
Har liksom somnat flera ggr medan jag skrivit detta.

Jag fyller år idag. Första gången som mamma.
Det känns stort.